Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Stena Impero, ägt av det svenska rederiet Stena Bulk, har konfiskerats av Iran. Arkivbild. Bild: Tasnim News Agency/AP/TT

Storbritannien: Iran bröt internationell lag

Storbritannien säger i ett brev till FN:s säkerhetsråd att Iran bröt mot gällande lagar när ett brittiskflaggat fartyg beslagtogs. Storbritannien menar att Iran förvärrar ett redan spänt läge men att man i första hand söker en diplomatisk lösning.

"Fartyget utövade sin lagliga rätt till genomresa i internationellt vatten … internationell lag kräver att rätten till genomresa inte hindras, och därför utgör det iranska agerandet olaglig inblandning", står det i brevet som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av.

"Det rådande spända läget är extremt oroande och vår högsta prioritet är att trappa ner det. Vi söker inte en konfrontation med Iran", fortsätter brevet. "Men det är oacceptabelt och i hög grad eskalerande att hota sjöfart som utför sina legitima uppdrag i internationellt erkända passager."

Det var i fredags som brittiskflaggade och svenskägda Stena Impero konfiskerades av Iran. Storbritannien har uppmanat Iran att släppa Stena Impero och säger till FN:s säkerhetsråd att man försöker lösa situationen på diplomatisk väg.

Fredagens händelser i den globala oljehandelns viktigaste farleder kom efter det att Teheran hotat om vedergällning då brittiska marinen och polisen i Gibraltar för drygt två veckor sedan stoppade den iranska supertankern Grace 1. Fartyget misstänktes vara på väg till Syrien med olja, i strid med EU:s sanktioner. Iran förnekar att Syrien var destinationen och har kallat kvarhållandet sjöröveri.

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren ayatolla Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den internationella överenskommelsen om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

12 maj: Fyra oljetankrar saboteras i Persiska viken. USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton lägger skulden på Iran, som kategoriskt förnekar inblandning.

13 juni: Ytterligare två tankrar saboteras i Omanbukten. Återigen anklagar USA Iran, som även denna gång nekar.

20 juni: Irans revolutionsgarde skjuter ner en amerikansk drönare som enligt Iran befunnit sig över iranskt territorium. USA hävdar att den befann sig i internationellt luftrum vid nedskjutningen.

4 juli: Den iranska supertankern Grace 1 stoppas av den brittiska marinen och polisen i Gibraltar med 2,1 miljoner fat olja ombord. Den misstänks ha varit på väg till Syrien med olja i strid med EU:s sanktioner.

11 juli: Tre till fem iranska fartyg närmar sig enligt den brittiska regeringen tankern British Heritage och försöker få den att ankra i iranskt vatten. Iran nekar till anklagelserna.

14 juli: Irans revolutionsgarde beslagtar det Panamaflaggade fartyget Riah som enligt revolutionsgardet smugglat bränsle i Persiska viken.

18 juli: USA skjuter enligt president Donald Trump ned en iransk drönare i Hormuzsundet. Irans vice utrikesminister Seyed Abbas Araghchi säger i ett uttalande att ingen iransk drönare har blivit nerskjuten.

19 juli: Iranska revolutionsgardet beslagtar den brittiskflaggade svenskägda tankern Stena Impero.

19 juli: Beväpnade män bordar den brittiskägda Liberiaflaggade tankern Mesdar. Tankern tillåts senare fortsätta sin färd.