Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
FN:s säkerhetsråd i New York. Arkivbild. Bild: Mary Altaffer/AP/TT

Strid i Tripoli efter säkerhetsrådets vädjan

Strider har blossat upp på nytt kring Libyens huvudstad Tripoli – bara några timmar efter att FN:s säkerhetsråd uppmanat till ett riktigt eldupphör.

Under natten till torsdag svensk tid röstade säkerhetsrådet igenom en resolution där det uppmanas till ett "bestående eldupphör" i det krigshärjade landet, där en skör och inte sällan förbisedd vapenvila råder sedan mitten av januari.

Ett eldupphör måste komma till stånd så snart som möjligt och utan förbehåll, enligt resolutionen. Den larmar också om att allt fler legosoldater har blandats in i konflikten och att terrorister och radikala grupperingar drar nytta av kaoset.

Ryssland avstod

Resolutionen godkändes efter flera veckors förhandlingar. Alla medlemsstater utom Ryssland röstade för. Ryssland, som stödjer krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor som angriper den FN-erkända regeringen i Tripoli, hade synpunkter på vissa ordval och avstod i slutänden från omröstningen.

På förmiddagen drabbade rivaliserande styrkor likväl samman söder om Tripoli, berättar vittnen och styrkor som strider för Tripoliregeringen. Trafiken har stoppats till och från huvudstadens enda flygplats som är i bruk, med anledning av raketbeskjutning.

Haftars östlibyska styrkor hade dessförinnan meddelat att FN inte skulle tillåtas använda flygplatsen i fråga, vilket FN säger slår direkt mot världsorganisationens humanitära insatser och medlingsförsök.

Lovade att låta bli

De östlibyska styrkorna har försökt inta Tripoli sedan april förra året, men ännu inte lyckats. Flera grannländer och större makter har blandat sig i striderna med stöd till olika sidor: Bland andra Turkiet hjälper Tripoliregeringen och bland andra Egypten, Förenade arabemiraten och Ryssland hjälper den andra sidan.

Vid ett toppmöte i Berlin i januari enades en lång rad stormakter officiellt om att inte blanda sig i konflikten i Libyen och att upprätthålla ett sedan tidigare överenskommet vapenembargo.

Libyen är ett vidsträckt ökenland – från huvudstaden Tripoli till landets sydöstra hörn är det nästan lika långt som från Tripoli till Berlin i Tyskland. Av de drygt sex miljoner invånarna bor i stort sett alla längs Medelhavskusten.

Det styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt. Gaddafi störtas och ger sig ut på flykt. Den 20 oktober fångas han och dödas under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildas, men striderna fortsätter och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 sker en avgörande splittring, när general Khalifa Haftar bryter med styret i huvudstaden Tripoli och sedan etablerar ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, kallad GNA och ledd av 59-årige Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att den nu 76-årige Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska och asiatiska länder. Italien har tidigare gjort uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men de faller på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Källa: Landguiden/UI med flera