Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Svenske Pehr Lodhammar, chef för FN:s min- och ammunitionsröjare i Irak, bland oskadliggjorda granater.

Svensken som rensar Irak från IS minor

Svensken Pehr Lodhammar är chef för FN:s min- och ammunitionsröjare i Irak. De till synes oändliga arbetsuppgifterna är mycket komplicerade, utförs ofta under stor psykisk press – men är av yttersta vikt för lokalbefolkningen.

- Det finns ungefär 1,8 miljoner internflyktingar som behöver återvända säkert till sina hem, säger Lodhammar till TT via telefon.

Den 48-årige Lodhammar, från Malmköping, leder sedan ett par år Unmas (FN:s min- och ammunitionsröjare) i Irak. Han har lång erfarenhet från svenska militären och från mängder av tidigare utlandsuppdrag.

Det finns ungefär 500 personer från ett 30-tal länder i Unmas i Irak. I fjol oskadliggjorde de nästan 17 000 explosiva föremål, inte minst i områden som befriats från terrorgruppen IS.

- Det är allt från små laddningar på bara några gram till bomber på drygt 200 kilo. Det är både konventionell ammunition som inte fungerat som det var tänkt, till improviserade sprängladdningar som byggts och placerats ut av Daesh, säger Lodhammar och använder ett arabiskt namn på IS.

"Lukta död kropp"

Av de nästan 17 000 föremålen var 782 självmordsbälten. Inte sällan satt de kvar på döda, ruttnande kroppar som legat ute länge i stark hetta. Det skapar närmast groteska arbetsförhållanden för röjarna.

- I Mosul hittade vi otroligt många kroppar från Daesh-krigare och civila med självmordsbälten, och de bältena måste röjas innan vi flyttar på kropparna. Det är ett otroligt svårt arbete, säger Lodhammar.

- När man ställer sig i duschen på kvällen kan man känna och nästan smaka och lukta död kropp i duschen, fortsätter han.

Han säger att det finns möjlighet till avlastningssamtal och stöd för de anställda.

Mer kommer att röjas

Unmas är verksamt i Fallujah och Mosul men expanderar nu till även Tikrit, Kirkuk och Sinjar. Därför kommer fler föremål att röjas i år. När Unmas etablerar sig på nya platser hittas också snabbt de ytligt liggande och lättröjda föremålen, liksom fabriker eller lager för vapen- och ammunition som IS haft. Dessutom påträffas föremål från fler konflikter än den med IS – exempelvis Iran-Irakkriget, kriget mot den USA-ledda alliansen 2003 och regionala strider.

Bara i Mosul beräknas det finnas 7,6 miljoner ton rasmassor och spillror efter striderna. Och eftersom bara ungefär en tredjedel av de explosiva föremål som måste röjas brukar finnas ytligt ger det svårigheter, säger Lodhammar.

- Det gör att vi måste använda maskiner i vårt arbete.

Ett annat huvudbry är pengar. Unmas har lyckats väl med finansieringen, och i dagarna ökade den svenska regeringen sitt stöd till insatsen. Men för planeringen är det också viktigt att få pengar för flera år framåt, säger Lodhammar.

Viktig utbildning

Hittills har Unmas arbete mest fokuserat på kritisk infrastruktur som exempelvis sjukhus, skolor samt kraft- eller vattenverk – vilket är viktigt nog för civilbefolkningen. Men Världsbanken beräknar att det finns drygt 100 000 skadade eller förstörda byggnader i de områden som hållits av IS, och i väldigt många av byggnaderna finns det risk för försåtmineringar.

Men det skulle ta decennier att kontrollera alla skadade byggnader. Därför har Unmas utbildat cirka en halv miljon människor i bland annat flyktinglägren i riskbedömningar utifall att de trots allt väljer att återvända hem.

- Det är otroligt viktigt i sammanhanget, enligt Lodhammar.

Han säger att röjarna för bara tio år sedan mest mötte enklare trampminor med soldater som mål. Nu är det föremål som detonerar av tryck, lyft, infraröda sensorer, fjärrutlösning eller trådar – eller en kombination av dessa.

- Det tekniskt svåraste i arbetet är nog komplexiteten på de anordningar vi hittar. Många är väldigt, väldigt komplicerade. Numera är de här anordningarna också anpassade för att göra det svårt för dem som röjer.