Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Utrikesminister Margot Wallström (S) leder två möten i FN:s säkerhetsråd i New York i veckan. Onsdagens möte kretsar kring kopplingen mellan klimat och säkerhet.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Sverige lyfter ovanligt ämne i säkerhetsrådet

Klimat och säkerhet hör ihop – och hör hemma i FN:s säkerhetsråd, tycker Sveriges FN-representation i New York. Men alla länder i säkerhetsrådet förstår inte riktigt Sveriges ena huvudfokus under ordförandeskapet.

Temat säkerhet kopplat till klimat lyfts på dagordningen för första gången sedan 2011, och har bara diskuterats i säkerhetsrådet två gånger tidigare, enligt Sveriges FN-representation. Nu ska utrikesminister Margot Wallström (S) leda ytterligare ett möte i säkerhetsrådet och försöka bevisa för skeptikerna att säkerhet och klimat visst kan och bör kopplas samman.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

- Kopplingen var väldigt tydlig i Niger och Tchad, säger Wallström till TT:s utsände.

Hon reste runt i Sahelområdet förra veckan, för att samla erfarenheter till säkerhetsrådets möte. Ett vidsträckt område söder om Saharaöknen som går genom flera länder – mellan torrare delar i den södra delen av Nordafrika och bördigare delar söder om Sahara.

- Bara från den resan kan jag till exempel visa att det blir strider om vatten och mat, mellan nomader och bofasta, och det blir en förflyttning av stora folkgrupper, det blir migration. Det här gynnar de våldsamma extremisterna och terroristgrupperna i allra högsta grad, säger Wallström.

"Skruvar på sig"

Kina och Ryssland är länder som inte jublar av glädje för att klimat- och säkerhetstematiken förs upp på dagordningen. Men Sverige har försökt vara med och sätta fokus på det ändå, sedan det icke-permanenta medlemskapet i säkerhetsrådet började i januari 2017. När resolutioner om konflikter i vissa geografiska områden, som Sahel-regionen, förhandlas och antas driver man på för att också ha med någon skrivning om hur klimatförändringar påverkar säkerheten.

- Vi började nöta den stenen ganska tidigt. Då märkte vi att en del länder skruvar på sig och inte tycker att det är någonting som säkerhetsrådet bör ägna sig åt, eller att vi har nog som vi har det och inte behöver lägga ytterligare sten på bördan, säger Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör, i sitt hörnrum på 46:e våningen något kvarter från FN-skrapan.

Samtidigt vet man att det uppstår konflikter – mellan boskapsuppfödare och jordbrukare – om till exempel boskapsområden minskar på grund av klimatets förändringar, betonar han.

- När konflikter väl brutit ut så vet vi att det är otroligt svårt lösa dem. Därför måste vi bli bättre på att förebygga konflikter, och då måste vi också bli bättre på att förstå vad som driver konflikt, säger Skoog.

- Då vore det konstigt om inte klimatförändringarnas påverkan på konflikter är en del av säkerhetsrådets diskussion och analys.

"Enorma belopp"

Margot Wallström påpekar att det ju även i Ryssland finns klimathot, och att man också där börjar se att det påverkar en.

- Problemet är att man tänker att det är något som ska ske sen och någon annanstans. Men det här är en verklighet för Ryssland. Nu börjar permafrosten att smälta, och då förstår man att all infrastruktur som är byggd på permafrosten kommer att kosta enorma belopp, säger hon.

Veckans tre möten med Sveriges signaturämnen – kvinnors representation för fred och säkerhet, skydd av barn i konflikt och klimat kopplat till säkerhet – under ledning av statsminister Stefan Löfven (S) eller utrikesministern är den sista ordförandemånadens högnivåvecka. När året är slut är det dags för Sverige att lämna bordet i FN-högkvarteret på obestämd tid – förra gången gick 18 år innan svenskar fick sätta sig där igen.