Sydafrikas statliga energibolag Eskom är inne på den femte dagen av planerade strömavbrott. Befolkningen rasar över trafikstockningar, nedstängda affärer och sjukhus och fabriker utan ström. Den sydafrikanska valutan har redan påverkats av bristen på ett tillförlitligt kraftnät.
Det krisande Eskom, som står för mer än 90 procent av landets elförsörjning, meddelade överraskande i söndags att man skulle börja stänga av strömmen i ett försök att förhindra en total kollaps av landets kraftnät. Bolaget brottas sedan årtionden tillbaka med djupa skulder och har aviserat att avbrotten kan pågå ända till april. Landets invånare kan räkna med att vara strömlösa två timmar åt gången, totalt tolv gånger i fyradagarsperioder.
Ödesfråga i valet
Utan ekonomisk hjälp kommer Eskom att kollapsa i april, enligt experter – strax innan sydafrikanerna går till valurnorna den 8 maj.
Regeringspartiet ANC har haft makten i landet sedan apartheidsystemets fall 1994 och har egentligen aldrig varit hotat. Nu ser situationen annorlunda ut. President Cyril Ramaphosa kom till makten i fjol och tog då över ett splittrat och sargat regeringsparti efter Jacob Zumas nio år på presidentposten. Zumas falang anklagas för att ha plundrat Eskom och bidragit till den befarade kollapsen.
- Den riktiga konkurrenten mot ANC är strömavbrotten, inte oppositionspartierna, säger den sydafrikanske analytikern Daniel Silke till nyhetsbyrån AFP.
Regeringen har hittills talat tyst om eventuell finansiell hjälp till Eskom, men har gett en vink om en möjlig uppdelning av bolaget. På torsdagen säger president Ramaphosa att en "statlig finansiering av Eskom måste ackompanjeras av en omfattande omstrukturering", enligt Reuters.
Korruption och vanskötsel
ANC:s kritiker menar att strömavbrotten har kommit att symbolisera priset som Sydafrikas befolkning får betala för åratal av politisk vanskötsel. Experter menar nu att det huvudsakliga oppositionspartiet Demokratiska Alliansen, DA, kan komma att vinna röster på Eskoms problem.
- Eskoms framtid är fundamental för oss alla. Bara ett parti kan sätta stopp för korruptionen som har fört Sydafrika till ruinens brant, säger partiet i ett officiellt uttalande.
ANC har traditionellt allierat sig med landets fackföreningar – men nu riskerar rädsla för privatiseringar, nedskärningar och förlorade arbetstillfällen att sätta käppar i vänskapshjulen.
- Vi skulle vilja råda ANC som regerande parti att inte ta folkets röster för givet, säger företrädare för det sydafrikanska gruvarbetarfacket National Union of Mineworkers, som startades på 1980-talet av just Cyril Ramaphosa.
Den 8 maj 2019 är det dags för parlamentsval (som blir ett indirekt presidentval) i Sydafrika.
Det är det sjätte valet sedan avskaffandet av apartheidsystemet 1994 och sammanfaller med 25-årsjubileet av demokratins införande.
Det regerande partiet Afrikanska Nationalkongressen (ANC) bildades 1912 med målet att stärka rättigheterna för Sydafrikas svarta befolkning. De vann makten i det första demokratiska valet i landet 1994, då Nelson Mandela blev landets första svarta president.
ANC har sedan dess behållit sin majoritet i parlamentet.
Den sittande presidenten Cyril Ramaphosa kom till makten 2018 efter att den hårt kritiserade Jacob Zuma avgått. Ramaphosa stod bredvid Mandela när han släpptes ur fängelse 1990 och spelade en avgörande roll i övergången från apartheid till demokrati. Ramaphosa går till val 2019 med löften om nya jobb, starkare tillväxt och minskad ojämlikhet mellan vita och svarta.
En av de mest infekterade frågorna i Sydafrika är jordreformen. ANC har annonserat planer på att ändra grundlagen, eftersom vita fortfarande äger huvuddelen av marken.
