Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den demokratiska presidentaspiranten och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren.

Trångt på scen när USA-demokrater kraftmäter

Två kvällar, 20 presidentaspiranter och fyra timmars direktsändning. 16 månader före nästa presidentval i USA drabbar Donald Trumps utmanare samman i debatt.

Blir det diskussioner om abort, jobbskapande och säkerhetspolitik – eller mest personangrepp och ifrågasättanden av president Trump? Frågan är berättigad i ett USA där det demokratiska startfältet inför nästa års presidentval är osedvanligt brett. Få av de 20 aspiranter som klarat partiets "kval" till de första tv-sända debatterna har tidigare varit med i debatter där det är så trångt på scenen.

- Det här är inte en situation som någon av dem varit i. Det är nästan som en partikelaccelerator, det blir en gruppdynamik som man inte riktigt kan kontrollera, konstaterar Philippe Reines, rådgivare till Demokraternas förra presidentkandidat Hillary Clinton och den som spelade Donald Trump i hennes debattförberedelser, för webbtidningen Politico.

Tio varje kväll

I nuläget har Demokraterna minst 23 seriösa presidentaspiranter, beroende på hur man räknar. Bland annat därför har partiet ställt upp tuffa regler för vem som får vara med i debatterna: För att beredas plats på scenen i Florida i veckan måste en politiker ha ekonomiskt stöd från minst 65 000 väljare i 20 olika delstater eller ha uppnått ett stöd på minst en procent i tre nationella opinionsmätningar. Det blir ändå jättedebatter, med tio aspiranter vardera framför tv-kamerorna två kvällar efter varandra.

Vem som är med vilken kväll har avgjorts genom lottning. Det har lett till att Massachusettssenatorn Elizabeth Warren är den enda med ett opinionsstöd på över 4 procent som debatterar den första kvällen, under natten till torsdag svensk tid.

Huruvida det är en fördel eller inte diskuteras nu intensivt i amerikanska medier. Hon kommer bland annat att möta den tidigare kongressledamoten från Texas Beto O'Rourke, som inte varit den opinionsraket många spådde, samt New Jersey-senatorn Cory Booker och New Yorks borgmästare Bill de Blasio.

Ingen föryngring?

Kväll två debatterar bland andra den tidigare vicepresidenten Joe Biden, som leder stort i opinionsmätningarna om vem demokratiska väljare vill se som sin presidentkandidat, och Vermontsenatorn Bernie Sanders.

De står för varsin inriktning inom partiet, Biden är mer mittenorienterad och Sanders en självutnämnd "demokratisk socialist", men båda är vita män över 75 år som inte representerar det generationsskifte eller den mångfald som Demokraterna behöver.

Det gör däremot den jamaikanskindiska Kaliforniensenatorn Kamala Harris, den unge South Bend-borgmästaren Pete Buttigieg, entreprenören och matematikentusiasten Andrew Yang och författaren Marianne Williamson som också står på scenen då.

Den stora utmaningen för dem alla blir att nå igenom bruset och göra intryck på de miljontals väljare som lär titta. Varje kandidat spås få 7-10 minuter att lägga ut texten på och många uppges ladda genom att öva in slagkraftiga politiska formuleringar och titta på de republikanska aspiranternas debatter från 2016, som också hade många deltagare.

Två, tre uttalanden

- Ens främsta mål är att framstå som sympatisk och acceptabel, säger den förre talmannen och republikanske presidentaspiranten Newt Gingrich till tidningen The New York Times och påminner deltagarna om vikten av att le och se avslappnade ut.

Enligt Gingrich ska en debattör se det som en stor framgång om han eller hon lyckas få ur sig två eller tre uttalanden som etsar sig kvar hos allmänheten.

Sannolikt kommer sådana uttalanden även att kommenteras av den framtida demokratiska presidentkandidatens motståndare Donald Trump på Twitter. USA:s president har redan gett flera av aspiranterna öknamn, bland annat Joe Biden, som han kallar "Sömnige Joe" och "Farbror Joe".