Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel (CDU) och finansminister Olaf Scholz (SPD) presenterar långsiktiga tyska klimatsatsningar. Bild: Michael Hanschke/Reuters/TT

Tysk storsatsning på miljöåtgärder

Tysklands regering samlas kring en bred klimatsatsning.
Minst 100 miljarder euro – drygt 1 000 miljarder kronor – satsas på miljöfrågor fram till 2030.

Flera regeringsrepresentanter, med förbundskansler Angela Merkel i mitten, satt på fredagen på ett podium i Berlin för att noggrant förklara resultatet av utdragna förhandlingar och 18 timmars nattmangling om Tysklands framtida miljöinitiativ.

Förhandlingarna har varit en av regeringspartiernas tuffaste, och anses ha stor betydelse för landets framtida miljöinriktning.

EU:s största ekonomi kommer inte att nå sina klimatmål nästa år, men siktar på att nå målet om en 55-procentig minskning av utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivåer till 2030.

Järnvägssatsning

Klimatplanen innehåller åtgärder för att komma åt utsläpp i energi- och industrisektorn, samt stödja en utveckling mot utsläppsfria fordon och ytterligare satsningar på kollektivtrafik. En avgörande fråga är beskattning av bilar: i uppgörelsen ska nya bilar beskattas främst utifrån koldioxidutsläpp.

Merkel från konservativa CDU understryker att satsningen genomförs inom en balanserad budget och utan att Tyskland drar på sig nya lån. Finansministern och regeringspartnern Olaf Scholz, socialdemokrat, sitter bredvid för att understryka den gemensamma hållningen.

En av de direkta åtgärderna är att göra flygbiljetter dyrare, medan tågbiljetter ska bli billigare. Omkring 86 miljarder euro öronmärks för att förbättra järnvägens infrastruktur.

Satsningar på vindkraftverk utanför landets kuster ska utökas.

Miljöpartiet framåt

Regeringen, där CDU, det bayerska systerpartiet CSU och Socialdemokraterna (SPD), sitter med flera allvarliga hotbilder. Recession hotar exportnationen Tyskland, där den traditionella bilindustrin i stort beräknas svara för omkring 800 000 arbetstillfällen.

Tyskland står för ungefär två procent av jordens utsläpp av växthusgaser. Förbundskansler Merkel och regeringen har samtidigt lovat att kärnkraften ska vara utfasad till år 2022 – ett beslut som togs efter kärnkraftkatastrofen i Fukushima 2011. Men omställningen kan innebära att Tyskland behöver förlita sig mer på bland annat den smutsiga energikällan kol.

Regeringspartierna är också märkbart skakade över miljöpartiet De grönas framgångar i regionalval och i opinionsmätningar.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel, CDU:s partiordförande Annegret Kramp-Karrenbauer, finansminister Olaf Scholz och socialdemokraternas interrimledare Malu Dreyer presenterar tyska miljösatsningar på en presskonferens i Berlin på fredagen. Bild: Michael Hanschke/Reuters/TT

De öst- och västtyska järnvägsnäten knöts successivt samman efter 1990. Järnvägsbolagen i Öst- och Västtyskland slogs samman 1994, då Deutsche Bahn (DB) bildades. Delar av bolaget privatiserades 2008.

Det tyska vägnätet är väl utbyggt. Motorvägsnäten har främst nord-sydlig och öst-västliga förbindelser. I slutet av 00-talet bestod det av 12 400 kilometer. År 2008 fanns i Tyskland 558 personbilar per 1 000 invånare.

Tysklands kolkraftverk ska vara stängda till 2038. Regeringen har öronmärkt minst 40 miljarder euro (drygt 400 miljarder kronor) till de regioner som drabbas hårdas. Överenskommelsen gjordes i slutet av januari mellan förbundsregeringen och de 16 förbundsländerna efter en slutmangling på 20 timmar.

Kärnkraftverken i Tyskland ska vara stängda 2022. Efter Fukushimakatastrofen i mars 2011 beslutade tyska regeringen om att stänga samtliga kärnkraftverk och kärnenergin ska ersättas med förnybar energi med hjälp av statlig styrning och subventioner, men att en viss ökning av kolproduktion kan bli nödvändig.

Källor: Reuters, NE.