En ukrainsk soldat på sin post i östra Ukraina.
En ukrainsk soldat på sin post i östra Ukraina. Bild: Andriy Dubchak/AP/TT

Baltstaterna skickar robotar till Ukraina

Baltstaterna skickar vapen till Ukraina med USA:s välsignelse – men åsikterna om upprustningen går isär inom Nato. Tyskland sätter sig på tvären.

ANNONS

Det var efter den amerikanske utrikesministern Antony Blinken och Rysslands dito Sergej Lavrovs möte i schweiziska Genève i fredags som de tre baltstaterna Estland, Lettland och Litauen – alla tidigare en del av Sovjetunionen – meddelade att de skickar robotar till Ukraina för att förstärka landets luft- och pansarvärn.

De baltiska försvarsministrarna klargjorde gemensamt att deras länder står enade till stöd för Ukrainas suveränitet "inför fortsatt rysk aggression".

– Ukraina står i dag i täten för att skilja Europa från den militära konflikten med Ryssland. Vi måste inse att kriget i Ukraina pågår och att det är viktigt att stödja Ukraina på alla sätt vi kan så att de kan stå emot angriparen, sade Estlands försvarsminister Kalle Laanet.

ANNONS

Blinken nöjd

Länderna skickar amerikanska pansarvärnsrobotar av modellen Javelin och luftvärnsrobotar av modellen Stinger. USA, som redan har börjat förse Ukraina med mycket mer militärt materiel, har gett grönt ljus, meddelar den amerikanske utrikesministern Antony Blinken, som också uttrycker stor uppskattning för detta.

Estland vill också skicka sovjettillverkade haubitsar som tidigare har tillhört Östtyskland, men där säger Tyskland nej. Landet hänvisar till en gammal princip det har om att inte skicka vapen till oroshärdar.

När det gäller Ukraina är det omöjligt att bedöma hur den spända situationen faller ut, uppger en talesperson för Tysklands regering.

– Vi har den principen, oavsett om vapnen kommer från Tyskland eller från tredje part, säger talespersonen till The Wall Street Journal.

Inte givit upp

Estland har i flera veckor försökt övertala Tyskland att ge grönt ljus och har ännu inte givit upp hoppet om att få ett ja.

– Förhoppningsvis kommer vi få tillstånd från Tyskland. Estland har visat att vi praktiskt vill hjälpa Ukraina på alla sätt vi kan, säger Kristo Enn Vaga, som är rådgivare till Estlands försvarsminister, i The Wall Street Journal-artikeln.

Men när Tysklands nytillträdda utrikesminister Annalena Baerbock tidigare i veckan besökte Ukraina höll hon emot.

– Vår restriktiva hållning är väl känd och har djupa historiska rötter, sade hon då.

ANNONS

Ukraina besviket

Ukraina anser att Tysklands inställning i frågan inte går ihop med den situation som råder, där det pressade landet önskar en enad front bakom sig.

"Tyska partner måste sluta undergräva enigheten med sådana uttalanden och handlingar och därigenom uppmuntra (Rysslands president) Vladimir Putin att gå till nytt anfall mot Ukraina", skriver Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba i sociala medier.

Ukrainas ambassadör i Berlin lobbar också hårt för att Tyskland ska ändra sig och också börja bidra, till exempel genom att skicka utrustning till ukrainska frivilligkårer.

– Allvaret i situationen fordrar att "trafikljusregeringen" (ett smeknamn som refererar till de tyska koalitionspartiernas färger) omedelbart tänker om och svänger i frågan om vapenleveranser, säger ambassadören Andrij Melnyk till tidningen Handelsblatt.

Tysklands försvarsminister Christine Lambrecht påtalar att Tyskland har skickat respiratorer till Ukraina och att det snart kommer att skickas fältsjukhus.

– Vapenleveranser vore inte till hjälp i det här läget, det råder det konsensus om inom regeringen, säger hon enligt Welt am Sonntag.

Vill få garantier

Många bedömare ser det säkerhetspolitiska läget i Europa som det sämsta på årtionden. Detta sedan Ryssland mobiliserat tiotusentals, enligt vissa uppgifter över hundratusen, soldater vid Ukrainas gräns, och avkrävt USA och Nato en rad säkerhetsgarantier och löften om stopp för att fler länder ansluter sig till försvarsalliansen – krav som västmakterna avfärdar som fullständigt orimliga.

ANNONS

Från Moskva kommer en mer eller mindre rakt motsatt bild, där Ryssland beskrivs som offer för omvärldens aggressioner.

Enligt uppgifter i amerikanska medier planeras det för en evakuering av all amerikansk ambassadpersonal i Kiev och deras anhöriga. Detta tillbakavisas dock av USA:s utrikesdepartement, som uppger att det för närvarande inte är aktuellt.

Tysklands utrikesminister Annelena Baerbock förklarar varför landet inte vill att tyska vapen ska forslas till krisen i Ukraina. Här talar hon vid en presskonferens med USA:s utrikesminister Antony Blinken i torsdags.
Tysklands utrikesminister Annelena Baerbock förklarar varför landet inte vill att tyska vapen ska forslas till krisen i Ukraina. Här talar hon vid en presskonferens med USA:s utrikesminister Antony Blinken i torsdags. Bild: Alex Brandon/poolfoto via AP/TT

Fakta: Rysslands krav på Nato

Här är några av de krav – av Ryssland kallade ”säkerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gå med på:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militäralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till länder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill säga samtliga länder från det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i länder som tidigare ingått i Sovjetunionen och inte är med i Nato.

Dessutom föreslås bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kärnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motståndare, inte utbilda andra länder i hantering av kärnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i områden där de kan anfalla motparten.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.

Över 13 000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

ANNONS