USA riktade på fredagen sanktioner mot polisstyrkan på Kuba och två höga polischefer. De nya åtgärderna är ytterligare en reaktion på de kubanska myndigheternas hårdföra ingripande mot regimkritiska protester tidigare i juli.
Vid ett möte i Vita huset mellan Joe Biden och exilkubanska företrädare lovade presidenten att skärpa tonen mot Havanna.
– Vi hör er. Vi hör era rop för frihet som kommer från ön, sade han bland annat.
Hundratals greps
Hundratals demonstranter greps i samband med demonstrationerna och många riskerar att dömas för att ha stört den allmänna ordningen eller ha brutit mot coronarestriktionerna. Enligt amerikanska myndigheter har runt 60 kubaner ställts inför rätta för att ha deltagit i protesterna – och USA hotar med ytterligare sanktioner mot önationen.
– Finansdepartementet kommer att fortsätta peka ut och namnge de som underlättar den kubanska regimens brott mot mänskliga rättigheter, säger chefen för departementets sanktionsavdelning, Andrea Gacki.
Kubas polisstyrka, som nu hamnar på USA:s svarta lista, kommenderades ut för att stävja protesterna och använde våld mot en i stort fredlig demonstranter, enligt USA.
"Godtyckliga åtgärder"
Föga överraskande motsätter sig det kubanska styret de nya sanktionerna.
"Dessa godtyckliga åtgärder bidrar till desinformation och aggression och syftar till att motivera den omänskliga blockaden mot Kuba", skriver landets utrikesminister Bruno Rodriguez på Twitter.
USA:s embargo mot Kuba har varit i kraft sedan 1962.
I förra veckan infördes sanktioner mot landets försvarsminister, samt mot en enhet vid det kubanska inrikesdepartementet efter anklagelser om brott mot de mänskliga rättigheterna i samband med protesterna.
De sällsynta regimkritiska protesterna inleddes den 11 juli, då tusentals människor strömmade ut på gatorna i flera kubanska städer. Demonstranterna krävde regeringens avgång samt uttryckte frustration över den ständiga bristen på varor och medicin.
