Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Utmaningarna som väntar den tillträdande presidenten

Problemen hopar sig för den nyvalde presidenten. USA är i kris med en skakig ekonomi och cornaspridningen är utom kontroll. GP:s Britt-Marie Mattsson listar de viktigaste problemen som omedelbart måste tas om hand.
Över 231 000 har dött av covid-19 i USA. Bild: Elaine Thompson
Över 231 000 har dött av covid-19 i USA. Bild: Elaine Thompson

Corona

Närmare tio miljoner amerikaner har smittats av covid-19 och över 231 000 har avlidit sedan februari. Alla kurvor pekar rakt uppåt. Coronaspridningen har förvandlats till en politisk fråga där Donald Trump i valrörelsens slutskede hotat att avskeda USA:s främste expert Anthony Fauci. På Trumps sista valmöten har han uppmuntrat sina anhängare att skandera ”Avskeda Fauci, Avskeda Fauci”. Joe Biden har lovat att arbeta nära Fauci och lyssna till de medicinska experterna för att hindra en smittspridning som i vår kan ha kostat en halv miljon amerikaner livet om inte coronan hanteras som den mest dramatiska frågan just nu.

Till coronan kopplas sjukvården. Miljontals amerikaner, som förlorat sina arbeten till följd av pandemin, har även gått miste om sina sjukförsäkringar som är knutna till arbetet.

USA tampas med en hög arbetslöshet. Bild: Damian Dovarganes
USA tampas med en hög arbetslöshet. Bild: Damian Dovarganes

Ekonomin

Arbetslösheten stiger och företag avskedar och tar inte tillbaka anställda som permitterades tillfälligt i våras. I stimulanspaketen, som beslutades tidigare, finns inga anslag kvar och de nya omfattande som behandlats i kongressen har lagts på is sedan demokraterna och republikanerna inte kunnat enas. Donald Trump satte sig på tvären mot en tillfällig kompromiss.

Det betyder att USA:s ekonomi skakas på alla nivåer men hårdast drabbade är de tiotals miljoner amerikaner som inte klarar av utgifterna för sina bostäder och som hotas av vräkning och avstängd el och vatten. Rekordmånga söker sig till välgörenhetsorganisationernas centraler där matpaket delas ut till behövande.

Stora företag har fått bidrag för att överleva men mindre verksamheter har betydande problem och många har tvingats att lägga ned för gott eller gått i konkurs. Det gäller affärer, hotell, restauranger och en rad företag som är kopplade till besöksnäringen. Flyget är drabbat liksom flygplatserna.

En omfattande stimulering av ekonomin måste genomföras skyndsamt.

De gamla låsningarna kommer att finnas kvar en tid efter valet. Bild: Susan Walsh
De gamla låsningarna kommer att finnas kvar en tid efter valet. Bild: Susan Walsh

Kongressen

Republikanerna har majoritet i senaten och demokraterna har övervikt i representanthuset tills den nyvalda kongressen svärs in i januari. Det betyder att de gamla låsningarna finns kvar en tid även om valet innebär förändrade majoriteter i båda husen. Sammansättningen av kongressen påverkar möjligheten att få igenom det stimulanspaket för ekonomin som egentligen borde ha klubbats igenom redan för en månad sedan.

Demokraterna tros behålla sin majoritet i representanthuset när alla röster räknats men republikanerna riskerar att förlora sin övervikt i senaten. Hur det än går måste politikerna komma överens över partigränsen för att ekonomin inte skall köras i botten. Under Donald Trumps år som president har budgetunderskottet ökat kraftigt, vilket republikaner brukar vara negativa till.

Presidenten har möjlighet att besluta med dekret om kongressen inte kommer överens eller om han själv inte vill underteckna de beslut som kongressen fattar och därför lägger in sitt veto. Men en fullständig budget skall godkännas av både presidenten och kongressen.

USA har polariserats kraftigt under Trumps tid vid makten. Bild: Alex Brandon
USA har polariserats kraftigt under Trumps tid vid makten. Bild: Alex Brandon

Enat USA

USA har polariserats kraftigt under de senaste fyra åren. Att medverka till att ena och inte splittra Amerika är en av presidentens viktigaste uppgifter. Delstaterna med sina guvernörer och lokala kongresser har stor makt över delstatliga frågor och kan därför bedriva en självständig politik. Det kan gälla till exempel miljöfrågor. Demokratiskt styrda delstater har väckt Donald Trumps irritation och ibland vrede. Detta har varit särskilt tydligt under coroanspridningen då demokratiska delstater har stängt verksamheter som Trump anser borde varit öppna för att USA:s ekonomi inte skall skadas. Det har också handlat om synen på Black Lives Matter.

Splittringen är allvarlig för USA som nation. USA:s största bedrift ligger egentligen i att det gick att förena nord och syd efter det blodiga och uppslitande inbördeskriget. Den strukturella rasismen måste därför förstås och bekämpas. Delstaternas rättigheter skall beaktas samtidigt som den amerikanska sammanhållningen måste få näring av presidenten.

Trump har satt sig på tvären med Nato. Bild: Pablo Martinez Monsivais
Trump har satt sig på tvären med Nato. Bild: Pablo Martinez Monsivais

Internationellt

Störst, bäst och ett föredöme för resten av världen. Det är sedan mycket länge den amerikanska självbilden. Men samtidigt brukar insikten finnas att ensam inte är stark. Medlemskapet – och i praktiken styret – i den västliga försvarsalliansen Nato är inte en uppoffring för vänner som behöver militär assistans utan snarare ett upplyst egenintresse. Det är genom allianser, avtal och överenskommelser som USA kunnat utvidga sitt inflytande.

Isolationism är inte till nytta för USA annat än kortsiktigt, och särskilt inte i en tid då andra länder som Kina och Ryssland drivs av att ta över de tomrum som erbjuds av ett retirerande USA.

Att lämna Afghanistan och Irak är inte ett isolationistiskt drag utan ett realpolitiskt, eftersom krig inte längre behöver föras med trupp på marken. Det handlar istället om att utveckla gamla allianser, att skapa nya och att delta i de internationella sammanhang där USA kan ha en dominerande plats.

Donald Trump vill att USA skall vara självförsörjande på olja. Bild: Charlie Riedel
Donald Trump vill att USA skall vara självförsörjande på olja. Bild: Charlie Riedel

Miljön

USA har lämnat Parisavtalet om klimatet. Donald Trump infriade därmed ett vallöfte från 2016 med hänvisning till att avtalet missgynnar USA och gynnar stora utsläppsländer. Men USA har en stark miljörörelse som kräver återgång till avtalet och demokraterna är även inställda på en ny grön politik där Parisavtalet är utgångspunkten.

Det handlar i huvudsak om att fasa ut fossila bränslen och ersätta med förnybar energi. Men Donald Trump har satsat på att USA skall vara självförsörjande vad gäller olja och gas och att brytning av kol skall fortsätta.

Här finns starka motsättningar mellan oljeindustrin och miljörörelsen men i flera delstater – som Kalifornien – har klimatsmarta lösningar funnits sedan slutet av 1980-talet och de har utvecklats sedan dess både av republikaner och demokrater. Delstaterna har tagit ledningen medan federala beslut ofta släpat efter.

Trump har kraftigt bantat miljödepartementet och med presidentdekret avskaffat miljölagar som företrädaren Barack Obama infört. Miljöregleringar drivs ofta fram lokalt men ett fungerande miljödepartement behövs för de federala besluten.