Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Är alla med? På främre raden: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Frankrikes dito Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och FN:s generalsekreterare António Guterres. Bakom dem står EU:s rådsordförande Charles Michel, Tysklands utrikesminister Heiko Maas, USA:s dito Mike Pompeo och Kinas representant Yang Jiechi. Bild: Michael Sohn/AP/TT
Är alla med? På främre raden: Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, Frankrikes dito Emmanuel Macron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel och FN:s generalsekreterare António Guterres. Bakom dem står EU:s rådsordförande Charles Michel, Tysklands utrikesminister Heiko Maas, USA:s dito Mike Pompeo och Kinas representant Yang Jiechi. Bild: Michael Sohn/AP/TT

Världsmakter lovar att låta Libyen vara

Flera av världens mäktigaste ledare säger sig vara överens om att utomstående ska hålla sig borta från konflikten i Libyen och att lappa ihop det rådande vapenembargot.
De libyska parterna uppmanas nå en permanent vapenvila – men ledarna håller sig hittills borta från varandra.

– Alla deltagare förband sig att avstå från inblandning i den väpnade konflikten och interna angelägenheter i Libyen, säger FN:s generalsekreterare António Guterres vid en pressträff som avslutar toppmötet i Berlin.

De har också enats om att respektera och förstärka det vapenembargo som FN:s säkerhetsråd införde för åtta år sedan, men som flera länder systematiskt har struntat i.

I en gemensam kommuniké uppmanas parterna att "fördubbla" sina ansträngningar för att få till stånd en ihållande paus i striderna.

– Vi har en väldigt disparat situation i Libyen där det helt enkelt inte är så lätt att garantera att en vapenvila blir omedelbart respekterad, säger mötets värd, Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Men jag hoppas att vi genom dagens konferens har en chans att vapenstilleståndet håller längre.

Parterna höll avstånd

Utöver Merkel deltog bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, USA:s utrikesminister Mike Pompeo, Afrikanska unionens ordförande Moussa Faki och representanter från nordafrikanska och arabiska länder.

Ryssland och Turkiet, som stödjer varsin sida i konflikten, deltog också. Ryssland har skickat legosoldater till stöd för krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor, vilket man dock inte medger. Turkiet har skickat soldater, bland dem syriska rebellsoldater, till den internationella regeringen i Tripolis försvar.

Både Tripoliregeringens ledare Fayez al-Sarraj och Khalifa Haftar har varit i Berlin under konferensens gång, men de träffade inte varandra ansikte mot ansikte vid något tillfälle, vilket kan ge en fingervisning om det avstånd som ännu måste överbryggas.

– Det är tydligt att vi ännu inte lyckats få till stånd en seriös och stabil dialog mellan dem, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

Skakigt eldupphör råder

Förenade arabemiraten, som stödjer Khalifa Haftar och uppges ha bistått hans styrkor med vapen, uttalar sig positivt om de gemensamma ställningstagandena och säger sig stödja en strävan efter stabilitet som bygger på att "ingen lägger sig i dess interna angelägenheter", som landets utrikesminister uttrycker det.

Trycket på Haftar och al-Sarraj att lägga ned vapnen har varit hårt även tidigare. 2017 slöt de exempelvis en uppgörelse som sedan kollapsade, och så sent som förra helgen ledde Rysslands medlingssamtal mellan dem i Moskva.

Då skrev al-Sarraj under ett avtal om eldupphör, medan Haftar efter lång tvekan lämnade den ryska huvudstaden utan att ha signerat. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan höjde ett varningens finger inför Berlinmötet där han sade att en politisk lösning hänger på att Haftar lägger ned sin fientliga attityd.

Ett preliminärt och skakigt eldupphör är redan ett faktum, vilket Turkiet och Ryssland pressade fram häromveckan. Förhoppningen bland Berlinmötets deltagare var att kunna befästa detta för att kunna gå vidare mot en politisk lösning.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas har vid flera tillfällen varnat för att Libyen är på väg att bli "ett nytt Syrien".

Stryper oljeledningarna

På marken i Libyen har Khalifa Haftars styrkor upprättat en blockad och stängt ledningar för flera av landets största oljefält – och därmed tagit ett strypgrepp på den militärt pressade Tripoliregeringens viktigaste inkomstkälla. FN:s generalsekreterare Guterres uttryckte stor oro för denna utveckling vid presskonferensen.

Och diplomater bland västländer uttrycker viss skepsis till hur ärliga avsikter de stridande parterna har och misstänker att de skapar sig tid att förstärka i de militära leden.

– Bägge sidor och deras uppbackare är ovilliga att lägga ned vapnen, säger en anonym diplomat till Reuters.

Samma farhåga uttryckte Claudia Gazzini, Libyenexpert på organisationen ICG (International Crisis Group), för AFP inför söndagsmötet:

– Risken är att en del deltagare bara spelar med i det diplomatiska initiativet, och fortsätter elda på ett krig som de tjänar på.

FN:s António Guterres är dock i grunden optimistisk:

– Hittills har vi en upptrappning av Libyenkonflikten med viss utländsk inblandning. nu står vi inför risken av en äkta regional upptrappning. Och den risken avvärjdes i Berlin.

Rysslands president Vladimir Putin i samspråk med USA:s utrikesminister Mike Pompeo i samband med Berlinmötet. Bild: Alexei Nikolsky, Sputnik/poolfoto via AP/TT
Rysslands president Vladimir Putin i samspråk med USA:s utrikesminister Mike Pompeo i samband med Berlinmötet. Bild: Alexei Nikolsky, Sputnik/poolfoto via AP/TT
Libyer som strider för den FN-erkända regeringen i Tripoli, siktar mot motståndare i en förstad till huvudstaden. Arkivbild från den 31 augusti. Bild: Ricard Garcia Vilanova/AP/TT
Libyer som strider för den FN-erkända regeringen i Tripoli, siktar mot motståndare i en förstad till huvudstaden. Arkivbild från den 31 augusti. Bild: Ricard Garcia Vilanova/AP/TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan pratar med Angela Merkel vid sidan av mötet. Bild: Turkiets presidentkanslis presstjänst via AP/TT
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan pratar med Angela Merkel vid sidan av mötet. Bild: Turkiets presidentkanslis presstjänst via AP/TT
En konsekvens av Libyenkonflikten är att landet blivit ett nav för migrationen över Medelhavet till Europa. Arkivbild från september 2019. Bild: Renata Brito/AP/TT
En konsekvens av Libyenkonflikten är att landet blivit ett nav för migrationen över Medelhavet till Europa. Arkivbild från september 2019. Bild: Renata Brito/AP/TT
Flera av världens mäktigaste ledare samlades i Berlin för att diskutera vägen framåt för konflikten i Libyen. Bild: Alexei Nikolsky, Sputnik/poolfoto via AP/TT
Flera av världens mäktigaste ledare samlades i Berlin för att diskutera vägen framåt för konflikten i Libyen. Bild: Alexei Nikolsky, Sputnik/poolfoto via AP/TT

Libyen är ett vidsträckt ökenland – från huvudstaden Tripoli till landets sydöstra hörn är det nästan lika långt som från Tripoli till Berlin i Tyskland. Av de drygt sex miljoner invånarna bor i stort sett alla längs Medelhavskusten.

Det styrdes under fyra decennier av diktatorn Muammar Gaddafi. Men demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten under början av 2011 utlöste en väpnad revolt. Gaddafi störtas och ger sig ut på flykt. Den 20 oktober fångas han och dödas under kaotiska omständigheter i hemstaden Sirte.

En övergångsregering bildas, men striderna fortsätter och sedan dess har ingen lyckats ta kontroll över hela landet.

2014 sker en avgörande splittring, när general Khalifa Haftar bryter med styret i huvudstaden Tripoli och sedan etablerar ett rivaliserande maktcentrum i Tobruk i östra Libyen.

FN och många västmakter stödjer Tripoliregeringen, kallad GNA och ledd av 59-årige Fayez al-Sarraj. Men även Tobrukregeringen har stöd av flera viktiga aktörer, exempelvis grannlandet Egypten samt Ryssland, som anser att den nu 76-årige Haftars hårdhandskar är en bättre garant mot extrem islamism.

För EU:s tungviktare Frankrike och Tyskland är Libyen ett avgörande gränsland för migrantströmmarna till EU. Laglösheten där har lockat flyktingsmugglare, som etablerat olagliga och livsfarliga rutter för migranter från många andra afrikanska länder och även Asien. Italien har tidigare gjort uppgörelser med libyska ledare om att kontrollera migranttrafiken, men de faller på att ingen har full kontroll över Libyens territorium.

Källa: Landguiden/UI med flera