Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Migranter och flyktingar anländer från grekiska ön Lesbos till hamnen i Pireus utanför Aten i måndags. Bild: Thanassis Stavrakis/AP/TT

Varning för ny flyktingkris i EU

Cypern, Grekland och Bulgarien varnar för en ny flyktingkris, om inte hjälp ges från resten av EU.
Samtidigt är intresset högst måttligt bland medlemsländerna för att hjälpa till med de flyktingar som plockas upp på Medelhavet.

Vid EU-ländernas migrationsministermöte i Luxemburg försöker tre bistra herrar i kostym uppmärksamma om läget i sydost. Både Cypern och Grekland har på sistone fått ta emot ett kraftigt ökande antal flyktingar och migranter.

Nu manar de tillsammans med Bulgarien om akut hjälp från resten av EU.

– Vi måste göra vårt yttersta så att inte situationen vi upplevde 2015 och 2016 upprepar sig. EU har inte råd att bli taget på sängen en gång till. Tecknen finns där, säger Greklands medborgarskyddsminister Michalis Chrisochoidis.

Hoppas på Turkiet

Sveriges migrations- och justitieminister Morgan Johansson (S) håller med.

– Ja, för det kommer såpass många nu från Turkiet, så det har de fog för, konstaterar Johansson i Luxemburg.

Just Turkiet ser han som nyckelland i frågan. Det var EU:s avtal med Turkiet våren 2016 som till sist fick den tidigare flyktingkrisen att avta, med hjälp av EU-pengar till flyktingar i turkiska läger. Morgan Johansson hoppas nu att de löften som EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos fick på plats i förra veckan ska hålla.

– Det viktigaste budskapet därifrån var att Turkiet står fast vid sina åtaganden. Nu gäller det för oss att också se till att det verkligen blir så. Det är på det sättet som situationen i Grekland kan avhjälpas och underlättas, säger migrationsministern.

För grekisk del manar han också landet att ordna ett återförandeavtal med Afghanistan, för att kunna skicka tillbaka personer som inte anses ha asylskäl.

– Om vi kan göra det, då kan Grekland också göra det. Och om de börjar göra det kommer också strömmen av afghaner till Grekland att minska, säger Johansson.

"Inte först i kön"

I Luxemburg försökte samtidigt EU-bjässarna Tyskland, Frankrike och Italien att tillsammans med Malta mana till stöd för den interna uppgörelse länderna gjort om att ta hand om flyktingar som plockats upp på Medelhavet.

Enligt Frankrikes EU-minister Amélie de Montchalin har ett tiotal länder anmält sitt intresse, inklusive de fyra initiativtagarna.

Sverige tillhör dock inte de sugna.

– Nej, vi har förklarat mycket tydligt att vi inte har någon legal möjlighet att göra det, säger Morgan Johansson, som vill ha ett formellt ministerrådsbeslut för att kunna vara med.

Å andra sidan anser han också att Sverige redan gjort en hel del.

– Så det är kanske inte vi som i det här läget ska stå först i kön, säger Johansson i Luxemburg.

Wiktor Nummelin/TT

TT

EU-länderna och Turkiet enades i mitten av mars 2016 om ett avtal där flyktingar och migranter som anländer till Grekland ska kunna skickas tillbaka. I gengäld ska EU-länderna direkt ta emot syriska flyktingar från läger i Turkiet.

Några månader tidigare hade EU även lovat att ställa upp med totalt sex miljarder euro i stöd för flyktinghanteringen i Turkiet.

Landet fick även löften om intensifierat arbete för att nå visumfrihet samt öppnande av fler så kallade förhandlingskapitel i de utdragna diskussionerna om ett turkiskt medlemskap i EU. Turkiets hårdföra agerande efter det misslyckade kuppförsöket mot president Recep Tayyip Erdogan sommaren 2016 har dock lett till att båda de processerna återigen avstannat.