Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/3

Övar ständigt på färdigheten för vardagslivet

Att gå in i ett rum utan att komma på varför man gick in, eller att dra fram dammsugaren utan att fullfölja jobbet. För friska personer är det högst pinsamma situationer – för de som fått nedsatt kognitiv förmåga efter en hjärnskada är det exempel på återkommande vardagsproblem. 26 oktober är Hjärnskadedagen och Hjärnkraft Fyrbodal vill dra en lans för bättre rehabilitering från samhällets sida.

Trafikolycka, fall i trappa, misshandel och tumörer. Orsakerna till en hjärnskada kan vara många, och varje enskild skadad påverkas på ett sätt som är unikt för den personen.

Med hjärnskadedagen som infaller 26 oktober vill föreningen Hjärnkraft Fyrbodal med 126 medlemmar skapa uppmärksamhet för personer med hjärnskada.

– En av de stora anledningarna är fortfarande att jobba för att göra dagen känd, säger Louise Nyholm.

Att få behålla stöd inom LSS är också viktigt för medlemmarna.

– En person som fått en hjärnskada kan ha assistans fram till 65 år, men sedan kan bedömningen bli att det räcker med hemtjänst. Skadan och funktionsnedsättningen är densamma, säger Mona Granström som är föreningens nuvarande ordförande men som också har erfarenhet från arbete inom arbetsterapin.

– Det kan vara så att man kan äta och klä sig, röra sig, men initiativet till att göra saker, de moment som är naturliga för oss kanske inte finns. Den personen kan bli sittande i sin lägenhet och göra ingenting, säger Mona Granström.

Många intryck

Även om initiativförmågan inte gått förlorad med hjärnskadan kan svårigheten att hantera många intryck eller ett förlorat lokalsinne göra vardagen knepigare.

– Jag har aldrig bjudit på så många underliga sammansättningar av kaffe. Det har varit bara vatten, eller att jag tagit fram kaffet eller filter utan att veta vad jag ska göra med det, berättar Görel Christer Nilsson.

– En hjärnskadad måste kunna komma utanför husets fyra väggar för att utvecklas, säger Barbro Jeppsson som var med om att bilda föreningen i Fyrbodal 1998 och var ordförande fram till 2011.

Föreningen Hjärnkraft bildades 1988 efter att en ung kvinna skadats svårt i en trafikolycka, men rehabiliteringen på sjukhus var begränsad och hon bedömdes som "icke rehabiliteringsbar".

– 1988 fanns det ingen hjärnskaderehab i Sverige, men i USA och Danmark. Kvinnans föräldrar, Bengt och Gertrud Öste, fick välja mellan att sköta henne hemma eller låta henne komma till ett ålderdomshem, för det var där hjärnskadade hamnade, berättar Barbro Jeppsson.

– -88 var det bara fokuserat på det fysiska som att gå, klä sig och klara sin hygien, inskjuter Louise Nyholm.

Anhöriga

Hjärnkraft Fyrbodal har blivit känd med tiden, dock är det ingen stor tillströmning av medlemmar. Bland annat för att inte alla hjärnskadade vill berätta vilka skador de har. Svårigheten att få fler medlemmar handlar också om att föreningen inte nått de anhöriga.

– Får vi inte med de anhöriga i föreningen får vi inte med de skadade heller. Det är de anhöriga som måste påverkas för att få in de skadade i vår verksamhet. Den skadade har oftast inte initiativförmågan, säger Arne Lindh.

Hjärnkraft

Bildades 1988 av Roland Persson och Gertrud Öste.

Förbundet har tre lokalavdelningar i Västra Götaland; Fyrbodal, Göteborg och Sjuhärad.

Fyrbodalsföreningen registrerades år 2000.

Föreningen har som mål att skapa fler mötesplatser för hjärnskadade.

Aktiviteter inom Fyrbodalsföreningen är bland annat vattengymnastik, qigong och utflykter.