Asiatiska blåskrabbor har hittats längs de västsvenska kusterna. De är väldigt få men de kan komma att påverka miljön negativt om de förökar sig, det menar Matz Berggren, marinbiolog vid institutionen för marina vetenskaper på Göteborgs universitet.
– Om de trivs och etablerar sig kan det snabbt bli väldigt många krabbor av den arten. En vuxen hona kan klämma ur sig 30 000 ägg. En kollega i Tyskland har berättat om tätheter på över 150 individer per kvadratmeter, säger han.
Den asiatiska blåskrabban äter kontinuerligt, cirka 90 procent av dygnets timmar.
– Eftersom att det är horder som drar fram så blir det problem. De äter mycket vegetabiliskt men även blåmusslor, strandsnäckor och deras äggsamlingar. Det finns en risk för ett förändrat ekosystem.
Men hur kommer krabborna hit?
– Genom båtarnas barlastvatten. De åker in i båtarnas tankar och blåses ut här. Djuren som äter krabborna följer ju inte med, det är därför de blir invasiva.
En penselkrabba fick han in i våras. En turist hade hittat en liten i Gullmarsfjorden.
– Den är vi mest rädda för. Hittar man flera har de kommit via en ström och då kan det komma larver.
Om man hittar en penselkrabba eller blåskrabba så ska man ta kontakt med Matz Berggren.
– Håll krabban levande och med lock! De är väldigt flyktbenägna, säger han.
Berggren vill ha in krabborna för att kunna härma ett efterstånd och se hur de mår i svenskt vatten.
– Jag uppmanar alla att ringa, även om de inte är säkra. Om det är en annan art kan jag berätta om den för inringaren, säger han.
Det som särskiljer krabborna från strandkrabban är att hanarna har en blåsa eller en pensel i klon.
– Det tydligaste är att de har tvärrandiga ben, ingen annan krabba ser ut så, säger han.
