Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Snart är det Halloween, men när ska barnen gå runt i grannskapet och be om godis. Bild: Johansen, Erik

Då firar vi halloween i Sverige

Halloween är en högtid som vi hämtat från USA och gjort till vår egen, vi pyntar hemma med spöken, spindelväv och utskurna pumpor. Men mest är det nog en tid för barnen att få klä ut sig till något läskigt, och be om godis av grannarna, men när ska de göra det?

I USA har halloween firats i många, många år. Där pyntar man sitt hem med spindelväv, skelett, zombies och andra hemska figurer. Pumpor får grinande utseende och radas upp på utsidan. Barn klär ut sig till läskiga figurer, drar runt i bostadsområdena och ställer frågan om "bus eller godis". En tradition som numera också finns här.

I Sverige ökar intresset för den amerikanska traditionen halloween allt mer. I affärerna kan man nu köpa pynt i form av ljus formade som spöken, skelettdräkter och sötsaker med anknytning till högtiden.

– Runt 1997–1998 började halloween synas på allvar i Sverige, då blev vi medvetna om att högtiden fanns, i början var det mer privata fester, sen hakade restaurangerna och handeln på, då fick den mer uppmärksamhet, säger Agneta Lilja, etnolog och expert på våra traditioner och högtider.

LÄS MER: Se när Bohusläningen reporter testar spökhuset

Då firar man halloween

I USA firar man den 31 oktober, men när kan man få besök av utklädda barn som vill ha godis i Sverige? Agneta Lilja berättar att halloween sträcker sig över tre helger här, helgen före den 31 oktober, och även helgen efter halloween.

– Till exempel har man fest för barnen helgen innan, och en fest för de vuxna på själva halloween.

Agneta Lilja, är etnolog och expert på våra traditioner och högtider. Bild: Mattias Reinholdsson

Att fira denna högtid menar hon är ett tillfälle för barn, unga och vuxna att ha lite roligt på den mörka årstiden.

LÄS MER: Fästningens makabra Halloween – firar med avrättning

Halloween – en draghjälp till Alla helgons dag

Halloweenfirandet har gett Alla helgons dag en skjuts, menar Agneta Lilja, hon berättar att förr var det äldre svartklädda damer som tände en lykta för sin döda man på kyrkogården, så är det inte längre, numera är det mer en folkfest.

– Många känner nu till Alla helgons dag – tack vare halloween. Man går till kyrkogården med ljus och blommor – även om man inte har en grav att besöka, utan man tänder ett ljus i minneslunden istället.

Att allt fler firar halloween och känner till Allahelgonahelgen, tycker Agneta Lilja är bra då vi behöver ha en mer avslappnad attityd till döden menar hon.

– Nu finns det en möjlighet att prata och skoja om döden, vi måste ha ett mindre vördsamt förhållningssätt till döden, och det har halloween hjälp till med.

Att fira halloween har blivit allt mer populärt i Sverige. Bild: Erik Johansen

Öppna dörren och bjud på godis

När ska barnen gå runt i bostadsområdet och be om godis?

– De flesta barn vill gå på just "halloweendagen" den 31 oktober. Men tycker att bor man i ett villaområde kan man kanske komma överens om vilken dag de ska gå runt.

LÄS MER: Större intresse för matpumpor

Även om man själv inte firar halloween tycker hon att vi ska bjuda till när barnen kommer och knackar på.

– Får man besök tycker jag man ska öppna och bjuda på lite godis, det kostar inte så mycket att köpa. Det är ett sätt att visa att man finns, och kan vara bra om något händer att folk vet att du finns. Men är också ett sätt för alla att känna att de ingår i en gemenskap. Vill man absolut inte vara med, får man väl säga att man glömt köpa godis, eller något.

Finns det några andra helger från utlandet som är på väg hit?

– Jag vet att vd:n för Buttericks tidigare ville att vi skulle fira thanksgiving i Sverige, men måste vara helger vi förstår, och intresset måste komma underifrån, från folk. Som att nationaldagen har blivit en flopp här, är för att dels förstår vi inte innehållet, sen var det ingen som saknade nationaldagen. Midsommar är mer som vår nationaldag, säger Agneta Lilja.