Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Många hav och sjöar lider av övergödning.  Bild: Anette Seldén
Många hav och sjöar lider av övergödning. Bild: Anette Seldén

Dykarens chock – vattenmiljön helt förändrad

Dykaren Anette Seldén fick en chock när hon för första gången sedan 80-talet dök på Bohuskusten. Miljön under vattnet hade radikalt försämrats under årens lopp.
– Jag blev tom, chockad och ledsen, säger hon.

Naturfotografen och dykaren Anette Seldén började redan på 80-talet att dyka och fascinerades av den vackra miljön under vattnet. Hon började snabbt intressera sig för marinbiologi och började på dykarskola i Lysekil.

Hon beskriver undervattensmiljön på 80-talet som ett färgglatt akvarium.

– Det var fint och klart, mycket fisk och många olika arter av alger, säger Anette Seldén.

Naturfotografen och dykaren Anette Seldén. Bild: Privat
Naturfotografen och dykaren Anette Seldén. Bild: Privat

”Jag blev alldeles tom”

När hon många år senare, närmare bestämt 2015, efter många års uppehåll beslöt sig för att dyka igen, var havsmiljön helt förändrad. Det klara vattnet hade blivit grumligt och havsbotten pryddes av slemmiga makroalger.

Till en början avfärdade hon det som en tillfällighet. När det sedan gick upp för henne att det verkligen hade förändrats fick hon en chock.

– Jag blev alldeles tom och besviken och förstod inte riktigt varför det såg ut så, säger hon.

Anette berättar att många hört av sig efter hennes Facebookinlägg och insett att de behöver ändra sina levnadsvanor. Bild: Anette Seldén
Anette berättar att många hört av sig efter hennes Facebookinlägg och insett att de behöver ändra sina levnadsvanor. Bild: Anette Seldén

Stor spridning på Facebook

Förra sommaren skrev Anette ett långt Facebookinlägg där hon redogjorde för situationen och visade bilder som hon tagit under vattnet. Inlägget fick stor spridning och har till dags dato delats över 4 500 gånger.

Syftet med inlägget var att upplysa och väcka allmänheten kring den stora förändringen.

– Som fotograf visar man ofta bara upp det som är fint. Det är viktigt att visa upp att miljön ser ut såhär på många ställen, säger Anette Seldén.

Förklaringen: Övergödning

Martin Stjernstedt är marinbiolog på Havets Hus i Lysekil och har tagit del av de bilder som Anette Seldén har publicerat. Han tror att förklaringen till det grumliga vattnet och det som ter sig som slem är övergödning.

– Det är väldigt mycket fintrådiga algmattor vilket tyder på att det är mycket näringsämnen i vattnet säger han och fortsätter:

– Det grumliga vattnet är säkert växtplankton, de älskar näring och dör sedan, då släpps det ut bakterier som tar ut allt syre.

Även höjda temperaturer till följd av växthuseffekten är en parameter att beakta.

– Fintrådiga alger gillar värme, båda miljöhoten global uppvärmning och övergödning ska vi ta hand om, säger han.

Liknande problem i hela landet

Martin Stjernstedt poängterar att liknande problem finns i stora delar av landet och att svenska vatten lider av den stora övergödning som framförallt rådde under 70, 80 och 90-talet.

Han understryker att många åtgärder har vidtagits sedan dess men att det fortfarande är ett akut problem.

– Vi måste göra något innan det är försent men det kommer ta lång tid innan vi får ett sådant hav vi hade för 100 år sedan, säger han.

Forskaren: Inte en rättvis bild

Kennet Lundin är marinbiolog och vetenskaplig intendent på Sjöfartsmuseet. Han menar tvärtom att undervattenmiljön nådde ett lågvattenmärke under 80-talet och att mycket har blivit bättre sedan dess.

– Det har blivit mindre fintrådiga alger i grunda vikar inomskärs, vattenkvaliteten är bättre, vi har inte alls lika mycket algblomningar längre och vi har fått tillbaka lite av den biologiska mångfalden av bottenlevande djur i havet.

Han menar vidare att effekten av övergödning var ett problem på 90-talet och att det blivit bättre sedan dess. Även om det har uppstått nya problem som global uppvärmning och befolkningsökning.

Stämmer inte den här dykarens upplevelse då?

– Det kan vara så att hon upplever det men jag vill ge den stora bilden och det är mycket rättvisare, säger Kennet Lundin.