Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kulturmarkerna utarmas. Marina Bengtsson inventerar en naturbetesäng som håller på att växa igen utanför Hindås.

Fattigare flora när ängarna växer igen

Allt större arealer ängs- och betesmarker växer igen vilket innebär färre blommor. Länsstyrelsens senaste inventering visar att över en sjättedel har gått förlorade bara under det senaste decenniet.

Under sommarhalvåret har Marina Bengtsson på länsstyrelsen besökt dussintals slåtterängar och betesmarker i Västra Götaland. När tidningen träffar henne inventerar hon en naturbetesmark belägen långt ute på vischan mellan Hindås och Floda.

– I år är läget värre än förra året, konstaterar hon och tillägger;

– Arter som har en stark kulturell betydelse, så som kattfot, gullviva och blå viol blir allt mer sällsynta, men även den biologiska mångfalden påverkas.

För ett tränat öga går det med lite detektivarbete att se hur marken använts tidigare. Bland annat skvallrar ett stenröse om att den här platsen varit åkermark.

– Det finns en hel del kulturspår här som håller på att växa över. Här var till exempel små åkerlyckor förr, säger Marina Bengtsson och gör ett svep med armen för att visa området där det nu sticker upp små björkar och granar här och var.

– När träd fått fäste krävs det mycket arbete för att återskapa ängsmarker.

Anledningen att florarika ängar försvinner i snabb takt beror på det förändrade jordbruket. Förr såg småjordbrukens betesdjur och forna generationers lie- slåtter till att ängarna blomstrade. Nu konkurrerar i stället signalarter som brännässla, skräppa och hundkex ut de skötselberoende arterna.

– En del växter som är knutna till slåtterängarna riskerar att försvinna helt, men allt är inte nattsvart, säger Marina Bengtsson.

Tillsammans med en kollega arbetar hon just nu med ängsvallsprojektet, ett fyraårigt forskningsprojekt där de undersöker möjligheten att gynna den allt ovanligare ängsfloran på vallar.

– Många ängsblommor trivs på mager jord, vilket många vallar har. Eftersom marken är platt kan växtligheten slås med traktor i stället för med lie och höet kan samlas upp maskinellt, berättar Marina Bengtsson.

I projektet ingår även försök att sprida in växter från artrikare ängsytor i trakten.

– Vi ser en trend att det kommer in mer hävdgynnande arter. Inte de allra sällsyntaste, men en del av dem som minskar idag, säger Marina Bengtsson.

Ett annat ljus i mörkret är att det finns stödpengar för de som är intresserade av att restaurera gammal ängsmark.

– Det är inga jättesummor, men ett litet bidrag. Jag ser att det finns ett ökande intresse för att bevara ängs- och betesmarkerna, säger Marina Bengtsson.