Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Ingegerd stormade genom nazisterna i lördags. Hon levde igenom andra världskriget och synen av nazisterna blev droppen för henne. Bild: Tomas Ohlsson

Ingegerd, 83, plöjde rakt igenom nazisterna

Ingegerd, 83, från Göteborg upplevde andra världskriget. I lördags skulle hon handla med sin dotter när Nordiska motståndsrörelsen ockuperade parkeringen. Då brast det för Ingegerd – som plöjde rakt igenom samlingen av nazister med sin kundvagn. – Det som triggade igång mig var när det kom in sex NMR-killar och såg ut som att de ägde hela affären, säger hon till GP.

Ingegerd från Göteborg var fem år gammal när andra världskriget bröt ut och minns tiden väl.

– Jag minns när mina föräldrar satt vid radion hela kvällarna och hur vi mörklade fönstren för att skydda oss från bombplan, säger Ingegerd.

Förintelsens efterdyningar har hon fått uppleva i första hand. När nazisterna demonstrerade i Göteborg under lördagen väcktes gamla känslor till liv.

– Jag har ju haft detta i mig hela tiden, och nu när det kom till utlopp då ryter man som jag gjorde och såg arg ut och allting, säger Ingegerd.

Mötte nazisterna i livsmedelsaffären

I lördags var nämligen Ingegerd och hennes dotter på väg till ICA Maxi för att handla, som de brukar göra. Då möttes de av nazistdemonstranterna och många poliser som stod utanför, vilket ETC – vars reporter Eigil Söderin fångade det hela på film – var först att rapportera om.

– Vi gick in i affären och låtsades inte bry oss om någonting. Det som triggade igång mig var när det kom in sex NMR-killar i affären och såg ut som att de ägde hela affären och förmodligen hela staden också, säger Ingegerd.

Ingegerd blev upprörd, men hon bet ihop. Tillsammans med dottern köpte hon vad hon skulle och gick ut. I tumultet utanför tappade hon bort sin dotter – och Ingegerd har svårt att känna igen dotterns bil. Mellan parkeringsplatsen och Ingegerd stod nazisterna.

– Då såg jag den här högen med nazister och gick rakt fram, för att jag ska se var bilen är och arg var jag på dem också. Så jag gick rakt fram och då var det nästan att jag körde på dem, säger Ingegerd.

Plöjde rakt igenom

När Ingegerd hade kommit igenom hopen med nazister dök de sex nazisterna som hon hade sett i affären upp och blockerade vägen. Då brast det för henne.

– Man var så skärrad vid den tiden när man såg hur rörigt det var. Och jag har ju lust att köra på dem. Sedan ser en av killarna mig och ler lite och då flyttade de sig för de ville ju inte bli påkörda. Jag kom med en väldigt fart där.

Sedan såg Ingegerd sin dotter och de kunde åka hem tryggt. Ingegerd känner sig frustrerad över att inte fler människor på platsen agerade. Många stod bara och tittade på, menar hon. Men Ingegerd är stolt över polisen och de andra göteborgare som stod upp mot nazisterna.

– Alltså det är fruktansvärt. Jag var upprörd och det är vi ju alla. Det är ju så att alla måste ställa upp. Dessa avskum, säger Ingegerd.

"Förnekelsen från nazisterna är horribel"

I efterhand har Ingegerd funderat på om hon borde ha konfronterat nazisterna redan i livsmedelsaffären. 

– Kanske jag hade sagt till honom att kanske du ska tänka efter lite vad du håller på med och vad du tror på. Har du inte familj och fru och barn? Lugna ner dig lite. Du vet ju vad som har hänt. Du kan väl läsa så att du vet vad som har hänt. Förnekelsen från nazisterna är horribel, säger Ingegerd.

Det var historien som fick det att rinna över för Ingegerd. Men nu hoppas hon att nazisterna inte vågar komma tillbaka på ett bra tag.

– Alla vet ju vad som har hänt. Det är ju inte bara jag utan hela världen, Sverige och Göteborg. Så det är klart att man känner, och det har man i hjärtat och i själen när man ser dem livs levande, säger Ingegerd.

Under måndagen har händelsen spridits som en löpeld i sociala medier där Ingegerd hyllas av många, även om hon inte märkt av det själv. Ingegerd gjorde bara vad vem som helst hade gjort, menar hon.

– Nu har vi fått iväg dem och jag tror vi får det lugnt ganska länge. Sedan vad som händer längre fram det vet man ju inte, men det behöver man inte tänka på när man är 83 år, säger Ingegerd.