En klängmanet har hittats på Orust
En klängmanet har hittats på Orust Bild: Björn Källström

Klängmaneten är tillbaka på västkusten

Klängmaneten är tillbaka i västsvenskt vatten. Den brännande maneten som ursprungligen hör hemma i Stilla Havet hittades på Orust i juni och sommarvärmen kan betyda att den främmande arten sprider sig snabbt.

ANNONS

Föregående sommaren hittades för första gången den främmande arten, klängmaneten i svenskt vatten, strax utanför Tjörn. Efter den första upptäckten rapporterades ett tjugotal fynd in till Havs-och vattenmyndigheten.

I juni fick Havs- och vattenmyndigheten inrapporterat att en klängmanet återigen setts vid Orust. Maneteten är ursprungligen hemmahörande i de norra och västra delarna av Stilla havet men har spridit sig till Atlanten.

Till skillnad från vanliga brännmaneter som gillar svalare vatten frodas klängmanterna i sommarvärmen. Högre vattentemperatur innebär en risk för ökad spridning.

– I juni fick vi in att en klängmanet upptäckts utanför Orust. Klängmaneterna gynnas av varmt väder och varmt vatten vilket innebär att de kan komma att dyka upp de närmaste dagarna när sommarvärmen slår till igen, säger Erland Lettevall utredare för enheten för miljöövervakning på Havs-och vattenmyndigheten.

ANNONS

Bränns ordentligt

Arten bränner minst lika kraftigt som en vanlig brännmanet. Dessutom har de kraftigare gift, även om det är individuellt hur människor reagerar på giftet.

– Den är inte speciellt stor men kan brännas riktigt ordentligt. Om man blir bränd kan det leda till allt från hudirritationer till kraftiga allergiska reaktioner, beroende på hur känslig man är.

Klängmaneterna är två till tre centimeter stora med en centimeter korta trådar och kan vara svåra att upptäcka.

– Maneterna har hittills bara hittats på västkusten. För att undvika klängmaneterna bör man hålla utkik i grunda områden där det kan finnas alger och ålgräs. Där värms vattnet upp snabbare vilket gynnar arten.

Kommer med fartyg

På den amerikanska östkusten har den skapat problem bland badare och klängmaneten hittas numera i de flesta av Europas havsområden.

– Det vanligaste sättet för nya arter att nå svenskt vatten är genom att de kommer med barlastvattnet på fartyg. Maneten kan ha introducerats i europeiskt vatten och spritts via strömmar men det är svårt att bevisa när en introduktion har skett.

En annan manet att hålla utkik efter är den amerikanska kammaneten,

– De ser lite ut som en fingerborg som simmar omkring, de är vackra och skimrar mycket. Den efterliknar vår vanliga kammanet men är också en invasiv art. Den bränns inte men om man ser en ska man rapportera det till oss på Hav och-vattenmyndigheten så vi kan kartlägga dess spridning, avslutar Erland Lettevall.

ANNONS
ANNONS