Antalet ensamkommande barn har minskat kraftigt i Bohusläns kommuner sedan årsskiftet. De barn som anlände under hösten har alla fått en boendeplats, nu ordnar kommunerna upp det administrativa arbetet som hamnat på efterkälken under den akuta situationen som varit. Men trots att läget har lugnat sig betydligt är kommunerna måna om att förebygga inför den närmsta framtiden.
– Ingen kommun kan någonsin vara riktigt förberedd på om det skulle uppstå en liknande situation som i höstas. Vi planerar för fullt för fortsatt mottagande, säger Bengt Mattsson, avdelningschef för individ– och familjeomsorgsförvaltningen på Lysekils kommun och berättar vidare om sökandet efter nya boenden.
– Boendeplatser är ett ständigt bekymmer. Just nu har vi fem boenden med 45 anställda. Vi kollar efter lokaler som står i vår egen ägo. Jag önskar att vi hade fler boenden beredda, blir det samma situation igen blir det tufft. Sedan så är det alltid svårt att få tag på personal med rätt behörighet till boendena, säger han.
I Sotenäs, Färgelanda och Munkedal tycker man annorlunda. Eftersom det inte finns några säkra prognoser från Migrationsverket inför de kommande månaderna söker inte kommunerna några fler boenden för ensamkommande barn i nuläget.
Den 1 mars inträdde en ny lag om för att förbättra nyanländas etablering. Den innebär att alla kommuner blir skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning även från andra kommuner.
Annika Westlund, chef för individ–och familjeomsorgen på Orust kommun berättar att den nya regeln kommer att påverka mycket i det framtida flyktingmottagandet.
– Problemet är ju att det inte finns några lediga bostäder. Vi får erbjudanden från Orust bostäder och står i kö precis som alla andra.
Orust kommun har därför startat upp en särskild arbetsgrupp för att hitta bostäder och lokaler som kan göras om till bostäder samt söker efter privatpersoner som kan tänka sig hyra ut fastigheter.
– Vi är mycket bekymrade över hur vi ska lösa detta. Vi har skickat in ett önskemål till migrationsverket om att vi vill att de ska ta hänsyn till att vi försöker integrera de som redan finns på asylboenden i kommunen i första hand. Och att vidare beslut ska ske i dialog med kommunen.
De mindre kommunerna vill heller inte bidra till att överbelasta de stora på grund av den nya regeln.
– Vi försöker att övertala ungdomar som fått asyl här i Strömstad att stanna här. Många av de som kommer från storstäder vill till exempelvis Göteborg. Men där är det tuffare att hitta jobb till dem. Därför försöker vi få dem att bygga upp ett liv här. När de sedan blir vuxna och inte längre behöver något stöd från oss är det lämpligare att de rör sig vidare om de fortfarande vill det, säger Rose–Marie Ohlsson, enhetschef på de två boendena som finns för ensamkommande barn i Strömstad kommun.
I Strömstad, Tanum och Uddevalla fortsätter också sökandet efter boenden. Men något som också har varit svårt är rekrytering av personal.
– Vi har lyckats få fatt på personal till de boenden som vi har, men vi fick sänka kraven något vid rekryteringen. Men det är klart att anställda har en grundläggande utbildning. Vi håller på att strukturera vårt kommande mottagande nu när vi har lite tid att andas, säger Heidi Rasmussen, chef för sektionen för ensamkommande flyktingbarn i Uddevalla kommun.
Kommuner som har en god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och förhållandevis få asylsökande kommer med den föreslagna lagen att få ta emot fler nyanlända för bosättning än kommuner med sämre förutsättningar.
Bakgrunden till den nya lagen är att fler personer än någonsin tidigare söker asyl i Sverige. I detta mycket ansträngda läge behöver alla kommuner ta ett gemensamt ansvar för mottagandet av nyanlända. I dag är mottagandet otillräckligt och ojämnt fördelat.
