Migrationsverket: Psykisk ohälsa är sjukvårdens ansvar

Om en asylsökande på Migrationsverkets boenden mår psykiskt dåligt är det sjukvårdens ansvar att ge den vård som krävs. Det säger Fredrik Sperling, presskommunikatör på Migrationsverket.

ANNONS
|

I och med att Ismat Sachi begick självmord har Migrationsverket gjort en egen utredning av fallet.

– Vi har gått igenom detta ordentligt och undersökt om vi har tagit de kontakter vi borde och om vi har följt upp ärendet som vi borde. Och det tycker vi att vi har gjort, säger Fredrik Sperling.

Platschefen på asylboendet i Dals Ed uppger att han har slagit larm till er två gånger?

– Vi har fått ett mail om den ena händelsen, att Ismat gick ut i vattnet i Lilla Lee, och att polisen var där. Dagen efter att vi hade fått det besökte vår personal asylboendet i Dals Ed. De träffade Ismat och han fick bland annat ett busskort. Jag vet inte vad de pratade om.

ANNONS

– Vad vi kan se har vi inte fått någon information om den andra händelsen när han skar sig. Det är en jätteallvarlig händelse så jag är övertygad om att den hade förts in i hans ärendemapp om vi hade känt till den.

Vad är ert ansvar i ett sådant här ärende?

– Det är viktigt att se vad som är vår uppgift och vårt ansvarsområde. Vi gör bland annat asylutredningar och fattar beslut om arbetstillstånd och uppehållstillstånd. När det gäller sjukvården och människor som mår psykiskt dåligt, är det sjukvården.

– Personen har också ett eget ansvar om den är myndig. Vi informerar och ger kontaktuppgifter till sjukvården och försöker hjälpa till om vi kan.

Socialtjänsten i Lysekil säger att Ismat kallades till Migrationsverket med så kort varsel att de inte hann göra någon utredning. Varför så kort varsel?

– Jag känner inte till omständigheterna. Vi försöker informera i så god tid vi kan. Hösten 2015 kom 163000 asylsökande varav 35000 var ensamkommande barn.

Varför ska flytten till asylboendet gå så snabbt. Ismat fick två timmar på sig?

– Det är nya uppgifter för mig och inget jag känner till.

Följer handläggarna någon mall när de utreder åldern?

– Det finns vissa kontrollpunkter och frågor som måste ställas. Man kan fråga När gick du i skolan? Kommer du ihåg någon särskild händelse? Någon kanske säger "Ja, det var en bomb som small, då gick jag i fyran". Vad lärde du dig då och då? Och så vidare. Man använder sig av den asylsökandes berättelse och kunskap om landet.

ANNONS

Migrationsverket presenterade nyligen en egen granskning av 400 fattade beslut. Hälften av utredningarna hade brister. Hur går ni vidare nu?

– Vi gör kontinuerliga granskningar för att kunna fatta bättre, snabbare och mer rättssäkra beslut. Rapporten visar att vi kan gå ännu mer på djupet i utredningarna. Samtidigt ser vi att väldigt få beslut ändras i Migrationsdomstolen, där avslagsbeslut prövas. För att bli bättre genomför vi nu bland annat en utbildningssatsning för våra asylhandläggare. Vi har också tillsatt en speciell ledningsgrupp som ska utforma åtgärder utifrån lärdomarna i rapporten.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

  1. Rädda barnens stödlinje: 020 - 077 88 20. Samtal på engelska, pashto, dari och arabiska. Varje dag, kl 15–18.
  2. Nationella hjälplinjen: 020-22 00 600. Alla dagar kl 13 - 22.
  3. SPES, Riksförbundet för Suicid Prevention: 08- 34 58 73. Alla dagar, kl 19- 22.
  4. BRIS - Barnens hjälptelefon: 116 111. Måndag-fredag kl. 15-21, helger kl. 15-18.
  5. Självmordslinjen: 90101 Chatt och telefon dygnet runt.
ANNONS