Mannen stod åtalad för våld mot tjänsteman efter att ha slagit en polisman i samband med att han togs med för kroppsbesiktning i juni förra året i Strömstad. Händelsen skedde i en polisbil. Mannen själv säger sig inte minnas händelsen alls och var inte heller med under rättegången. Den drabbade polisen har berättat i rätten att man skulle kontrollera mannen som betedde sig påverkad. När polisen skulle sätta på honom bilbältet började han göra motstånd och gav polismannen flera kraftfulla slag mot hans mage. Polisen bar skyddsväst och uppgav att han inte kände någon smärta av slagen. Tingsrätten slår fast att mannen har utdelat slagen mot polisen men eftersom polismannen inte kände någon smärta eller blev skadad är det därmed inte frågan om våld på person och ogillar åtalet. Rätten hänvisar till en dom i Högsta domstolen från oktober förra året där ett liknande mål togs upp. Eftersom HD:s domar är vägledande ska domstolarna följa HD:s beslut. Målet i Högsta domstolen handlade om en händelse i Sundbyberg i februari 2014. Två poliser omhändertog en man som gjorde motstånd och sparkade en av poliserna på benet. Polisen hade benskydd och fick inte ont av sparken. Mannen friades i tingsrätten men fälldes i hovrätten. Tvärtemot tingsrätten menade hovrätten att något krav på att våldet måste ha någon speciellt effekt som exempelvis smärta finns det inte i lagen. Därför fälldes mannen. Men när Högsta domstolen tog upp fallet såg man annorlunda på saken. I sitt resonemang menar HD att våld på person innefattar dels misshandel, dels betvingande av kroppens rörelsefrihet (till exempel att hålla fast någon). Misshandel i sin tur definierar HD som en gärning där en person tillfogas skada, sjukdom eller smärta. Eftersom polisen inte kände smärta ska därför åtalet ogillas. En av justitieråden i Högsta domstolen som var med och fattade beslutet var Göran Lambertz. Han vill dock inte kommentera beslutet. – Vi kommenterar nästan aldrig våra domar. Eftersom våra domar är prejudikat som fastställer praxis är det det som står i vårt beslut som gäller. Vi kommenterar inte texten kring domarna. Varför gavs just ett mål med våld mot tjänsteman prövningstillstånd? – Det ansågs ha ett prejudikatvärde, mer än så kan jag inte gå in på det. Samtidigt påpekar han att vissa domar kommenteras. – Ibland berättar vi om en del överväganden som behöver klaras ut för allmänheten. Enligt åklagare Patrik Stintzing var domen i Uddevalla tingsrätt väntad. – Det är inte feldömt eftersom HD sagt detta. Teoretiskt skulle han kanske kunna dömas för försök till våld mot tjänsteman men eftersom den åtalade inte var på plats i rätten hade jag ingen möjlighet att justera åtalet där och då. Han vet ännu inte om det blir någon överklagan. – Vi får diskutera det. Men om det blir så kommer jag att justera gärningsbeskrivningen. Då kan det handla om antingen försök till våld mot tjänsteman eller våldsamt motstånd. Sista datum för överklagan är 27 maj.
Rättsexperten Sven-Erik Alhem är undrande över hd-domen. – Det är jätteviktigt att vi inte får en situation där det upplevs fritt fram att härja med polismän i tjänst. Han betonar att han respekterar Högsta domstolens avgörande men anser beslutet märkligt. – Gärningsmannen söker ju samma effekt, att skada, och han kan ju inte veta vilka skydd polismannen har på sig. Man kan ju inte räkna baklänges och hävda att gärningsmannen utgick från att polismannen hade skydd när gärningsmannen började slå. Men precis som åklagare Patrik Stintzing är inne på i vidstående artikel tror Sven-Erik Alhem att försök till våld mot tjänsteman borde användas om våldet nu inte orsakat smärta. – Det bör innefatta försöksbrott, om det inte gör det så skulle det kännas väldigt konstigt. I så fall blir ju effekten att det är fritt fram att slå på poliser. Han menar också att själva handlingen att slå mot en polis, även om denne har skyddsutrustning, i sig är en kränkande handling. – Säg att man slår på en polismans hjälm så är ju det en förnedring även om det inte åsamkar smärta. Han kan inte nog betona vikten av att poliser har ett rättsligt skydd i sin utövning. – Alla har en sfär av integritet men för poliser är det också extra viktigt att upprätthålla ett ämbetsskydd runt dem.
