Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Rutinerna inom vården ses över efter mässlingsutbrottet

På måndag kan grindvakterna tas bort från Sahlgrenskas akutmottagningar efter det största mässlingsutbrottet i Sverige sedan 80-talet. Enligt smittskyddsläkare Leif Dotevall har utbrottet gett både vården och samhället en smärtsam tankeställare.  – Den här händelsen har fört upp mässling och andra smittsamma sjukdomar på agendan för första gången på många år, säger han.

Mässlingsutbrottet i Göteborg verkar ha ebbat ut. Sedan mitten av januari har inte några nya fall dykt upp och på måndag väntas grindvakterna utanför Sahlgrenska sjukhusets akutmottagningar tas bort.

– På måndag räknar vi med att det har gått en hel inkubationstid, alltså 18 dygn, från sista möjliga smittotillfälle. Det innebär att sannolikheter för fler fall minskar. Men vi blåser inte av helt förrän det har gått två inkubationstider i slutet av februari, säger Leif Dotevall, biträdande smittskyddsläkare i Västra Götaland.

Största utbrottet sedan 80-talet

Hittills har 28 fall av mässling konstaterats i utbrottet, vilket gör det till det största i Sverige sedan MPR-vaccinets effekt började märkas i slutet av 1980-talet.

Det är inte ovanligt med utbrott med omkring 10-12 smittade i Sverige och Leif Dotevall framhåller att även vinterns utbrott är begränsat med internationella mått mätt. I Italien rapporterades till exempel 4 900 fall av mässling förra året, varav fyra personer dog i sviterna av sjukdomen.

– Många som var med på 60 och 70-talet frågar sig nog varför det är sådan uppståndelse kring en vanlig barnsjukdom. Men mässling är fortfarande ett hot. Bara i Europa har 49 barn och vuxna dött av mässling sedan början av 2016. Före vaccinationerna påbörjades blev även barn i Sverige svårt skadade av mässling, säger han, säger han.

En annan viktig anledning för vården att stoppa utbrott är att många idag lever med hjälp av mediciner som sänker deras immunförsvar.

– Vi har fantastiska mediciner som räddar liv idag. Det är mot sjukdomar som man ofta dog av förr. Men det innebär att personer med immunbrist är extra sårbara. Det måste man också ha i åtanke, säger han.

Uppemot 2 000 har kontaktats

Under smittspårningen har Västra Götalandsregionen varit i kontakt med uppemot 2 000 personer. Att utbrottet nu verkar ebba ut menar Leif Dotevall har med smittspårningen och den goda vaccinationstäckningen i Sverige på omkring 97 procent att göra.

– Att smittan ändå fick så pass relativ stor spridning nu tror jag har med de här stora väntrummen att göra. Dessutom kan det ha varit en del smittsamma på bussar och spårvagnar som gjorde att det spreds, säger han.

– Vården har inte utfört en såhär stor smittspårning på mässling tidigare och jag tycker att den har fungerat väldigt bra. Vi kan se att de senast smittade inte har smittat andra eftersom vi har lyckats få ut information om att man inte ska sätta sig direkt i ett väntrum.

Vården kan lära av utbrottet

Vården har också fått sig en tankeställare av vinterns händelser. Enligt Leif Dotevall kan rutinerna för hur sjuka patienter tas emot på sjukhusen behöva ses över.

– Vi håller på att följa upp vad det här har inneburit, men det har fört upp mässling på agendan och fått vården att tänka till. Det kan hända att vi behöver se över våra väntrum och om det ska vara en bedömning innan man sätter sig där. En annan åtgärd är att alla inom vården bör erbjudas skydd genom vaccination.