Sjukhusen får betala notan för egen alarmeringstjänst

I november presenterades den ökade kostnaden för en alarmeringstjänst i egen regi och att de 73,3 miljonerna ska betalas av sjukhusen.
– Om det håller eller inte, det låter jag vara osagt, säger Tony Johansson (MP), Hälso- och sjukvårdsstyrelsens vice ordförande.

ANNONS
|

Besparingskraven på regionens sjukhus tvingar verksamheterna att vända på alla kronor. Nu-sjukvården har besparingskrav på 220 miljoner kronor och samtidigt kommer de nästa år få betala för den egna prioriteringstjänstens ökade kostnader.

Sjukvårdens egen Larmcentral är i dag beräknad att totalt kosta 73,3 miljoner kronor 2019, vilket är en fördyring på 40 miljoner kronor. Miljonnotan ska delas mellan de sjukhus i regionen som driver ambulansverksamhet.

Björn Järbur sjukhuschef nusjukvården
Björn Järbur sjukhuschef nusjukvården Bild: Lasse Edwartz

– Det är inte valbart och bara att gilla läget, konstaterar Björn Järbur, sjukhusdirektör för Nu-sjukvården.

Var kommer ni ta pengarna från?

– Vi tog från början höjd för att det skulle bli en ökad kostnad men det motsvarar inte den ökning som blivit. Vi räknade med två miljoner, och var vi ska ta de andra miljonerna är inte klart än.

ANNONS

"Vi tror benhårt på den här idén"

Enligt Björn Kalin, chef för Nu-sjukvårdens ambulansverksamhet, så är den egna prioriteringstjänsten efterlängtad.

– Vi tror verkligen benhårt på den här idén och det är ett av de viktigaste förändringarna vi gjort. Vi i verksamheten upplever att det är en överprioritering vid utlarmning.

11000 av de sammanlagt 55000 utlarmade ambulanserna per år åker tomma tillbaka, enligt Kalin.

– 95 procent av de 11000 har då prioriterats som prio ett eller två det vill säga som akuta, det är en stor andel felprioriteringar.

Är det ett nytt problem eller har det alltid varit så?

– Jag skulle säga de senaste fyra-fem åren så har det ökat, men det kan också bero på att fler ringer SOS Alarm och de har mer att göra.

Björn Kalin , verksamhetschef på ambulansverksamheten ,
Björn Kalin , verksamhetschef på ambulansverksamheten , Bild: Stefan Bennhage

Miljonnotan som ska betalas av regionens sjukhus tror han inte kommer belasta enbart ambulansverksamheten.

– Den kostnaden kommer att bäras av sjukhuset som helhet.

LÄS MER:Regionens alarmeringstjänst – 40 miljoner kronor dyrare

Fortfarande bara bemannat till hälften

Efter snart ett års uppstart så har den egna prioriteringstjänsten fortfarande inte klarat av rekryteringen av sjuksköterskor. I veckan fick Hälso- och sjukvårdsstyrelsen information om bemanningen.

- Den information vi noterat är att den egna alarmeringstjänsten har 25 anställda sjuksköterskor i dag och de behöver det dubbla. Det vi däremot kan se är att helikopterprioriteringen har fungerat bra då den inte har varit ute så mycket, säger Tony Johansson (MP), Hälso- och sjukvårdsstyrelsens vice ordförande.

ANNONS
Tony Johansson (MP) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen
Tony Johansson (MP) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen

För att kompensera den höga kostnaden menar Tony Johansson att sjukhusen kommer att effektivisera utlarmningarna med bättre prioriteringar och färre utskickade ambulanser.

– Det var ett konsekvensbeslut att sjukhusen ska betala även om det nu inneburit ökade kostnader. Det är förvaltningarna som gjort bedömningen att de kommer klara kostnaden. Om det håller eller inte, det låter jag vara osagt, säger Tony Johansson.

Menar du att det kan komma att ändra sig?

– Inte i nuläget, men det kan komma att behöva analyseras till budgeten 2020. Men i så fall får sjukhusen avisera att de inte klarar av det.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet yrkade på att bespara sjukhusen de ökade kostnaderna.

– Vi lyfte frågan, men det stod antingen mellan att fortsätta anlita SOS Alarm eller att fortsätta få igång alarmeringstjänst i egen regi. Och sjukhusen har varit tydliga med att detta kommer kunna effektivisera verksamheten.

Från 51 miljoner till 126 miljoner på tre år

SOS Alarm klarade inte kravet från regionen att de skulle ha sjuksköterskor som prioriterade samtal till 112 och ambulansutryckningar.

Beslut fattades om att ta över prioriteringen av larmsamtal till 112 i egen regi och att SOS Alarm behåller ansvaret för dirigeringen av ambulanser.

Den egna driften skulle vara klar våren 2018 men larmcentralen klarade inte heller rekryteringen och kontraktet med SOS Alarm förlängdes till och med hösten.

I oktober stod prioriteringstjänsten fortfarande utan tillräckligt med personal och avtalet är nu förlängt till och med april.

2017, innan prioriteringen i egen regi införts kostade SOS:s avtal 51 miljoner kronor.

2018 är prognosen nästan fördubblad till över 90 miljoner kronor.

2019 är beräknas avtalet med SOS Alarm och den egna larmcentralen kosta drygt 126 miljoner kronor.

ANNONS