Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Isolering och oro för ekonomin bidra till psykisk ohälsa. Bild: Jessica Gow/TT, Gorm Kallestad / NTB scanpix
Isolering och oro för ekonomin bidra till psykisk ohälsa. Bild: Jessica Gow/TT, Gorm Kallestad / NTB scanpix

Stor ökning av antidepressiva läkemedel under corona

Under pandemin har försäljningen av antidepressiva läkemedel ökat med över fyra procent i Västra Götaland.
– Det finns en ökad ångestnivå bland människor, säger primärvårdschefen Henrietta Arwin.

Redan tidigt under pandemin varnade forskare och psykologer för att den psykiska ohälsan skulle öka. Nu pekar försäljningen av antidepressiva läkemedel åt samma håll.

Mellan mars och juni såldes över fyra procent mer antidepressiv medicin i Västra Götalandsregionen, jämfört med samma period förra året. Totalt hämtade invånarna ut över 12 000 fler förpackningar från apoteken.

Bunkrar mediciner

Den största ökningen var i mars. En förklaring till det är att människor bunkrade mediciner, på samma sätt som man köpte extra mycket toalettpapper och konserver. Men enligt Henrietta Arwin, primärvårdschef och specialist i allmänmedicin på Närhälsan, märks det att människor mår sämre än förut.

– De läkare jag pratat med märker en ökad ångestnivå bland människor, säger hon.

En positiv bieffekt av pandemin är att det blivit lättare att prata om psykisk ohälsa med patienterna. ”Att må dåligt är mer normaliserat när hela samhället är oroligt” säger primärvårdschefen Henrietta Arwin. Bild: Jonas Lindstedt
En positiv bieffekt av pandemin är att det blivit lättare att prata om psykisk ohälsa med patienterna. ”Att må dåligt är mer normaliserat när hela samhället är oroligt” säger primärvårdschefen Henrietta Arwin. Bild: Jonas Lindstedt

I april visade en rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin att den isolering som pandemin tvingar fram kan öka risken för psykisk ohälsa.

Samtidigt visar statistiken att trycket på landets psykiatriska akutmottagningar minskat kraftigt under pandemin. Enligt Socialstyrelsen har antalet besök minskat med cirka 22 procent.

Isoleringen kan vara tuff

På Närhälsans vårdcentraler kan man se liknande tendenser – att personer med svår psykisk ohälsa drar sig från att söka hjälp. Däremot ser man att fler kontaktar vården för ohälsa som uppstått i samband med pandemin.

– Vi ser en nyare psykisk ohälsa, där man har ångest kopplat till vad som händer i samhället. Den ökade ohälsan hänger ihop med isolering och att det kan vara svårt att greppa vad som händer, säger Henrietta Arwin.

När man bedömer någons psykiska ohälsa, och hur självmordsbenägen en person är, tittar man på en rad riskfaktorer. Det är bland annat ensamhet, försämrad ekonomi och om man tappat sin sociala kontext i samband med arbetslöshet. En annan riskfaktor är dödsfall bland vänner och bekanta.

I samband med pandemin kan många drabbas av sådant. Därför förbereder sig Närhälsans vårdcentraler på en stor ökning av patienter med psykisk ohälsa. Den senaste tiden har man satsat mer på digitala vårdbesök och det kan komma väl till pass nu.

Världshälsoorganisationens råd om hur man kan hantera stress och oro i samband med coronautbrottet:

  • Det är normalt att känna sig stressad, orolig, rädd, förvirrad eller arg under kriser. Att prata med vänner eller familj som du litar på kan hjälpa.
  • Om du måste stanna hemma: fortsätt med en hälsosam livsstil som innefattar goda sömn- och matvanor. Behåll den sociala kontakten med nära och kära, exempelvis via telefon eller sms.
  • Använd inte rökning, alkohol eller andra droger för att hantera dina känslor. Vänd dig till hälso- och sjukvården eller rådgivning om du behöver hjälp och stöd.
  • Sök trovärdig information om dina risker och vidta därefter de försiktighetsåtgärder du behöver.
  • Minska din oro genom att begränsa tiden du tittar och lyssnar på medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera dina känslor vid motgångar.

Dels kan det var bra för patienter som tycker att det är för ångestladdad eller skamligt att söka hjälp på en vårdcentral. Dels gör det att psykologerna kan träffa fler patienter, eftersom den digitala KBT-behandlingen bygger på att patienterna arbetar mycket på egen hand. Henrietta Arwin säger:

– Digitaliseringsresan gynnar vår förmåga att möta psykisk ohälsa på sikt, men det kommer att bli en jättestor utmaning. Jag tror inte att vi har sett toppen av det här än. Vi har precis börjat skönja det.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt

Om du eller någon du känner mår dåligt är det bra att ha någon att prata med. Det finns flera hjälplinjer och stödsajter som man kan vända sig till för att få hjälp och råd.

Mår du själv dåligt? Eller är du orolig för en vän eller anhörig som mår dåligt? Det är viktigt att aldrig lämna en person som mår dåligt ensam. Om läget är akut ska man alltid ringa 112 eller vända sig till närmsta psykiatriska akutmottagning.

Men det finns även flera hjälplinjer och stödsajter som man vända sig till om man själv eller någon man känner mår dåligt.

Här följer några av de alternativ som finns:

MIND, SJÄLVMORDSLINJEN

Självmordslinjen har öppet varje dag mellan klockan 06 och 24. Där kan du prata med någon av Minds volontärer för att få stöd. De finns på telefonnummer 90101 men de har även en chatt som har öppet samma tider.

MIND, FÖRÄLDRATELEFONEN

Mind har även en föräldratelefon dit föräldrar till personer som mår dåligt kan vända sig. Telefonlinjen 020-85 20 00 har öppet på vardagar mellan klockan 10 och 15. Mer information finns på www.mind.se.

JOURHAVANDE MEDMÄNNISKA

Jourhavande medmänniska driver en telefonjour som är öppen för alla att ringa. De finns för att bland annat ge stöd, visa förståelse och dela känslor med människor som inte har någon annan att vända sig till. De finns att nå på 08-702 16 80 alla dagar mellan 21 och 06 och på www.jourhavande-medmanniska.se

BRIS, BARNENS TELEFON

Du som är under 18 år kan ringa till Bris för att få prata med en kurator om det du funderar på eller om du behöver hjälp eller stöd med något. Numret är 116 111 och är öppet alla dagar mellan 14–21. Det är gratis och du får vara anonym.

SPES

Anhöriga till människor som tagit sitt liv kan vända sig till SPES för stöd och hjälp. Numret är 08-34 58 73 och de har öppet alla dagar mellan klockan 19–22. Mer information finns på www.spes.se.

1177 VÅRDGUIDEN

Vårdguiden kan hjälpa till att ge svar på frågor om psykisk ohälsa. Det går också att läsa tidigare ställda frågor eller skicka in en egen fråga anonymt. Mer information finns på www.1177.se.

KYRKANS SOS

Telefonjouren som nås på 0771-800 650 är öppen vardagar mellan 13-21 och lördag-söndag mellan 16-21. Linjen är bemannad av volontärer och är öppen för alla. De driver även webbtjänsten SOS-brevlådan som nås på www.kyrkanssos.se.