Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

1/8

Stress och personalbrist plågar akutmottagning

Bohusläningen har granskat hundratals avvikelserapporter från Näls akutmottagning.

Långa väntetider, bortglömda patienter, förväxlade läkemedel, fel diagnoser och brist på vårdplatser framkommer i avvikelserapporteringen från 2016. Det är resultatet av stress, okunskap och personalbrist i akutsjukvården. "Det är nästan vardag" säger en sjuksköterska. 

Att sitta och vänta i 15-17 timmar på akutmottagningen på Näl är inte ovanligt. Rekordet är 22,5 timmar. I flera fall har patienter tröttnat på att vänta och gått hem. "Svårt att ta emot akuta patienter inom rimlig tid", konstaterar en chef.
En av orsakerna till de långa väntetiderna är personalbrist på andra avdelningar, vilket gör att patienter som borde slussas vidare i sjukvården blir kvar på akuten och ockuperar vårdplatser.
Vid flera tillfällen har personal vid andra avdelningar vägrat att ta emot patienter från akutmottagningen på grund av personalbrist och överbeläggning. En chef förklarar beteendet med att inskrivningsproceduren är tidskrävande och "bidrar till att vårdavdelningarna helst vill undvika inläggningar från akuten".
Det är inte heller ovanligt att en enda sjuksköterska har ansvar för mellan 15-25 akutpatienter samtidigt.

Läs också: Satsningarna ger inget resultat

Slår larm i avvikelserapporter

Personalen är inte tyst. De slår larm och skriver avvikelserapporter, men ledningens försvar och framgångsrecept är desamma: "Rekrytering av sjuksköterskor pågår", "översyn av organisation", "översyn av schema".
Under tiden fortsätter en akutsjukvård som inte är patientsäker. Anställda vittnar om att de inte ens hinner titta på provsvar eller röntgensvar. "Arbetsmiljön på akuten har varit väldigt dålig med mycket stress och hög arbetsbelastning. Ej patientsäkert."
Samtidigt är patienterna för sjuka för att upptäcka felen och klaga på vården. Rapporterna skvallrar om flera timmars lidande i onödan i väntan på smärtlindring. En läkare berättar om en arbetsdag då fyra patienter drabbades:
"Patienter med akuta blödningar och stora smärtor har fått vänta på avdelningen i över 8 timmar (...) samtidigt så kommer det in nya trauman och patienter med andra akuta tillstånd som vi inte har möjlighet att bedöma på ett adekvat sätt (...) patienter har varit i så pass dåligt skick att de ej kunnat klaga på vården."

Läs också: "Vet inte om jag åker till akuten igen"

Kritik riktas mot läkarkåren

En hel del av sjukvårdens brister hade förmodligen kunnat undvikas med mer resurser. Men en del av kritiken riktas också mot läkarkåren. För inte så länge sen upptäckte en sjuksköterska att en eller flera läkare inte undersökte patienterna enligt prioriterings- och tidsordningen, utan valde patienter efter eget tycke. När läkarna ställdes mot väggen var det ingen som erkände.
Mediciner har förväxlats och patienter fått fel diagnoser. En patient hade värden som avslöjade bukspottkörtelinflammation, men AT-läkare trodde att det var magkatarr och skickade hem patienten. Efter ett halvår kom samma patient tillbaka med samma smärtor och då upptäcktes misstaget.
"Det är en ojämnhet i läkargruppen avseende kompetens och produktivitet", skriver en chef som förklaring till en inträffad incident.
Avvikelserapporterna från 2016 är inget undantag. Bristerna fortsätter även 2017. Under en februaridag i år fick fem patienter vänta mellan tretton och nitton timmar på akuten. Bilden bekräftas av vårdpersonal:
- Det är nästan vardag och förvånande att det får fortgå, säger en sjuksköterska som vill vara anonym eftersom det inte är populärt hos ledningen med anställda som kritiserar vården i media.

Läs också: Vården måste behålla personalen