Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Annette Nyberg, ordförande i SFAI, menar att läget inom intensivvården är ansträngt: "Den största hjälpen vi kan få är att alla ser till att minska smittspridningen." Bild: Thomas Johansson

Sveriges IVA-kapacitet ifrågasätts – personal och material riskerar att inte räcka

Siffror som påstås visa mängden intensivvårdsplatser 1993 jämfört med 2018 sprids i sociala medier. Skillnaden är markant – och siffrorna är felaktiga.
Samtidigt berättar Socialstyrelsen att det finns gott om plats för många fler patienter under pågående pandemi. Kapaciteten räcker för 30 procent fler patienter.
Nu ställer sig Sveriges IVA-läkare frågande till om det finns personal, material eller läkemedel för att belägga platserna.
– Det kommer vara svårt, säger Annette Nyberg, ordförande i Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI).

Redan i början av mars vittnade läkare på Sahlgrenska om hur det var svårt att bemanna intensivvårdsplatser – innan de första covid-19-patienterna ens kommit dit.

Det var en fortsättning på de diskussioner som pågått i flera år, om hur intensivvårdskapaciteten i landet har minskat.

Bild: SFAI:s medlemstidning

Men har kapaciteten minskat från 4 300 platser år 1993, som debattörer och riksmedier menat under coronapandemin? Nej, siffran som också fått spridning i sociala medier stämmer inte, vilket LT Södertälje först berättade.

När siffran spreds angavs SFAI:s medlemstidning som källa. Även om uppgiften nämndes i en faktaruta i majnumret 2019, var SFAI dock inte ursprungskällan. Siffran kom nämligen från en powerpoint, från en föreläsning som Försvarsmakten höll.

Föreläsaren hade i sin tur hämtat siffrorna från Socialstyrelsens rapport Intensivvård i krig, utgiven 1992, men den hade tolkats fel. Av totalsiffran på 4 300 var egentligen drygt hälften av platserna uppvakningsplatser, snarare än intensivvårdsplatser. Därutöver var en stor del av platserna sådana som fanns potentiellt hos militären, men för stunden utan att bemanningsfrågan var löst.

Siffran över de disponibla intensivvårdsplatserna, i början av 90-talet, var snarare omkring 800.

Vården har ställt om

Men faktum är ändå att kapaciteten, när coronapandemin svepte in, var lägre än på 90-talet. Socialstyrelsens siffror pekar på att landet gått från 526 intensivvårdsplatser innan vården ställde om, till drygt 1 000 nu. På flera intensivvårdsavdelningar (IVA) har ökningen varit ännu större än en fördubbling.

Socialminister Lena Hallengren (S). Bild: Jonas Ekströmer/TT

Socialminister Lena Hallengren (S) tycker att man hittills hanterat läget på ett bra sätt.

– Detta är en situation som ingen har förutsett. Det finns inget land som har intensivvårdsplatser som står och väntar med välutbildad personal, utan detta har handlat om att skala upp platser, säger hon och fortsätter:

– Har man 20-30 procent tillgängliga platser, eller disponibla platser, trots att vi är mitt i en pandemi, då tycker jag man kan säga att man har lyckats rusta vården så här långt väl.

Men den stora ökningen har fått tydliga konsekvenser. Det vittnar Annette Nyberg om. Hon är ordförande för Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI) med omkring 1 600 läkare som medlemmar.

– Vi ger fortfarande god vård, däremot har det skapat en stor belastning på personalen.

Hög arbetsbelastning

Ett av de stora problemen upplevs vara bemanningen. På flera håll i landet har man ställt om och snabbutbildat personal från andra verksamheter för att täcka upp inom intensivvården.

Enligt Annette Nyberg har omställningen inneburit att det nu finns exempel på intensivvårdssjuksköterskor som gått från att vårda två patienter till upp emot åtta patienter, tillsammans med annan personal.

– Alla gör ett fantastiskt arbete men det är också en väldigt hög arbetsbelastning på alla, framför allt intensivvårdsläkare och intensivvårdssjuksköterskor som står för den egentliga grundkompetensen. De har lång erfarenhet och får stötta de nya medarbetarna.

"Kommer vara svårt att bemanna"

Utmaningen och belastningen i landet är stor, berättar Annette Nyberg, nu när omkring 70 procent av de drygt 1 000 platserna som Socialstyrelsen pratar om är belagda.

– På presskonferenserna talar de om att det nu finns 30 procent av intensivvårdsplatserna lediga. Då ska man veta att det inte är intensivvårdsplatser som bara står där bemannade så att man kan lägga in patienter, utan det är med stor ansträngning som vi skalat upp till den nivå vi använder i dag. Ska vi då använda de 30 procenten också kommer det krävas väldigt mycket mer.

Hon fortsätter:

– Det kommer vara svårt att bemanna om vi har så många fler intensivvårdspatienter, och det kommer vara svårt att göra det på ett sätt så att vi har både läkemedel och material till det.

Brist på material och läkemedel

För frågan är större än bara bemanningen. Socialstyrelsens krisberedskapschef Johanna Sandwall har redan tidigt under pandemin berättat om ett ansträngt läge sett till materialförsörjningen, och efterfrågan på såväl material som läkemedel har ökat kraftigt globalt.

På intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige märks bristen på förbrukningsmaterial till respiratorer av, pumpar och sprutor finns inte i överflöd och man behöver hitta ersättningar till vissa läkemedel eftersom tillgången sinat.

– I förlängningen, om det blir en akut brist, kan det påverka patientsäkerheten. Där är vi inte nu men om detta fortsätter länge kan det bli så. Internationellt sett har alla behov av samma saker, så det är klart att det kan påverka. Det oroar mig väldigt mycket, säger Annette Nyberg.

Bristen på personal, utrustning och läkemedel just nu, gör att hon har svårt att se det som hållbart att fullt ut faktiskt nyttja den kapacitet som Socialstyrelsen pratar om finns inom intensivvården.

– Det är under en stor ansträngning som vi har skalat upp till det vi har i dag, så jag tycker att det är svårt att säga att vi har en god tillgång bara för att det finns en potentiell möjlighet att skala upp med 30 procent till.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef Socialstyrelsen, har på de myndighetsgemensamma presskonferenserna berättat om en tillgänglig intensivvårdskapacitet på ytterligare 30 procent. Bild: Claudio Bresciani/TT

Socialstyrelsen ska se över

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, förmedlar på de dagliga presskonferenserna en sammanställd bild av det som landets regioner rapporterar in.

Sett till intensivvårdsplatser, och kapaciteten på 30 procent, ska det handla om platser som är praktiskt möjliga att ta i bruk menar hon.

– Det vi kallar disponibla vårdplatser ska det finnas personal, material, lokaler och så vidare till. Det är också det vi vill att man rapporterar in. I så fall ligger felet i hur man rapporterar. Men det får vi såklart titta på.

"Kan finnas en förvirring"

Bristen på exempelvis läkemedel ser inte Johanna Sandwall som ett akut problem.

– Fyra regioner tillsammans med SKR har gått ihop för att säkra försörjningen för hela Sverige, framför allt vad det gäller de intensivvårdsläkemedel som är relevanta. Och vad jag förstår så går det arbetet bra.

Så de oroar sig i onödan?

– Det gör de säkert inte, men jag tror det kan finnas en förvirring i vad som är rapporterat, vad man menar och vad man tror, och då får vi väl helt enkelt följa upp den frågan. Jag har inte själv sett eller hört kritiken från föreningen, men vi ska såklart se till så att vi är överens om att vi rapporterar rätt sak.

Samlar ihop data

Att kapaciteten i praktiken är lägre än bilden som Socialstyrelsen förmedlar tror hon inte.

– Det är inte vår bild. Vi använder ju Svenska intensivvårdsregistret, vi använder rapportering från regionerna och från lokal sjukhusnivå också. Det är den inrapporterade data som finns. Om det finns en oro för hur man rapporterar den datan från professionen, ja då måste vi förstås titta på det.

Har du någon uppfattning om varför era bilder skiljer sig åt?

– Nej jag visste inte ens om att vi hade olika bilder.