Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Folklivsforskare Ebbe Schön är uppväxt i Brastad och berättar om Bohusläns påsktraditioner. Bild: NILS PETTER NILSSON

"Tradition i Bohuslän att aga varandra med riset över påsk"

Påsken förknippas av många med godisägg, fjädrar i påskris, pynt och påskfyrar. En del av traditionerna kan för en utomstående betraktas som ganska märkliga. Men som med det mesta finns en förklaring. Bohusläningen har snackat påsk med folklivsforskaren Ebbe Schön.
– Påskriset hade exempelvis en helt annan innebörd förr.

Vi är många som fyller påskägg med godis eller pyntar ris med färggranna dekorationer under påsk. Som med många av våra svenska traditioner kommer de från början från andra länder och har en lång historia. Folklivsforskaren Ebbe Schön kan det mesta som är värt att veta om folkliga traditioner.

Så hur är det med det till synes beskedliga påskriset som vi idag använder som prydnad med fjädrar och pynt? Ebbe Schön berättar att seden är gammal och har sitt ursprung i tukt och lek.

– Det var tradition i Bohuslän att att man agade varandra med riset över påsk. Och det skulle man ta emot med tacksamhet för det sades att det gjorde en starkare. Oftast var det de yngre som hade detta som lek. Ena dagen var det pojkarna som hade riset och sedan byttes det till flickorna. Det var ett sätt att få kontakt med varandra mellan könen så att säga, säger han.

Bohusläns brasor

Lokala traditioner kring påsken finns att hitta överallt i Sverige. En mer vedertagen sådan är att tända en påskbrasa. Men för Bohusläns del har brasorna, påskfyrarna, en speciell förankring i området. Trots det säger Ebbe Schön att det är svårt att sätta en exakt tidsstämpel på när det började.

– Eld har alltid varit ett elelement som varit närvarande vid festliga tillfällen. För påsken är det så klart också knutet till de stora häxprocesserna under 1600- och 1700-talet. Men en eld som faktiskt försvunnit och som var unik för Bohuslän var midsommarelden. När Danmark var ockuperat så tände man eld på den svenska sidan som en hälsning. Men påskeldarna i Bohuslän har också fungerat som en vänskaplig tävling mellan olika samhällen som man inte sett någon annanstans, säger han.

Äggets betydelse

Ägget både pyntas, göms och äts under påsken. I år förväntas svensken sätta i sig ungefär 3 000 ton ägg vilket motsvarar ungefär 50 miljoner ägg. Råvaran är enligt Ebbe Schön en gammal tradition som bland annat stammar från ett fattigt bondsamhälle och fastan.

— Ägget i sig är en fertilitetssymbol som hör våren till. Den har en gammal tradition. Dels att man skulle bli stark men också att man skulle få många barn. Man får tänka sig att de flesta kanske inte var i något vidare skick efter en lång vinter och att det varit knapert på gårdarna med lång tid kvar till nästa skörd. När hönorna då kom ut på våren och började värpa igen så blev det ett naturligt inslag i kosten. De sparades även under fastan, säger han.

LÄS MER: Under påsken käkar vi 3 000 ton ägg

Hur gick gick vi från att bränna häxor till att klä ut oss som påskkärringar?

– Det var på 1800-talet och kom den sydliga vägen. Efter upplysningstiden på 1700-talet och med den nya synen på naturen och vetenskapen som man fick då, så kunde den här traditionen utvecklas. Man fick ett större avstånd till myter och skrock. Att klä ut sig så här i lek behöver en förutsättning av att man har tappat respekten för, och inte längre tror på, det här med häxerier och att man skapat en distans till det.

Så en positiv utveckling då?

– Ja, det vill säga. Det är ju inge vidare att bränna människor på bål.