Johnny Magnusson (M) regionråd Västra Götaland
Johnny Magnusson (M) regionråd Västra Götaland Bild: Stefan Bennhage

Trots hårdare krav - sjukhusen fortsätter gå back

Trots regionens hårda krav på sjukhusen så har det inte gett någon effekt. Personal och köpt vård ökar i kostnad och underskottet växer. Nu gäller inte bara att hålla budget, utan även att hämta in sina minusresultat.

ANNONS
|

Regionens sjukhus klarar inte att erbjuda den vård som förväntas slår koncernkontoret fast. Det innebär att sjukhusen köper allt mer vård externt, årets första fem månader ökade notan med 69 miljoner kronor jämfört med samma period 2018. Men den ökade kostnaden är inte problemet enligt regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M).

– Det har ökat marginellt, och jag skulle säga att det är både problem men också en lösning. Om inte sjukhusen klarar av att hålla nere vårdköer så är det bättre att patienterna får vård av privata aktörer än att inte få någon vård alls.

En del av sjukhusens åtgärder är att att de skulle minska antalet årsarbetare, NU-sjukvården fastställde först en minskning med drygt 300 heltidstjänster. Men i maj presenterade sjukhusledningen att personalbantningen inte räckte. Antalet tjänster behövde minska med ytterligare 100, men än är de inte i närheten av sitt mål.

ANNONS

Inget sjukhus har nått sina mål

Men NU-sjukvården är inte ensamma, inget av regionens sjukhus har nått deras satta mål med färre årsarbetare. Sahlgrenska är de enda som är i närheten av att börja närma sig rätt antal anställda, till skillnad från NU-sjukvården som ligger längst från att nå det satta målet. I maj hade Nu-sjukvården 4 420 årsarbetare – för att nå målet måste ytterligare 245 bort.

LÄS MER:Magnusson (M): "Budgetbeting, inte sparbeting”

– Vi är för många medarbetare, inte på alla avdelningar i alla verksamheter, vissa sliter. Men överlag så är det för många medarbetare utan att produktionen ökar, och vad alla de medarbetarna gör kan man ju undra.

Har du fått svar på det?

– Det finns inte bara ett svar, det är 4000 medarbetare, svaren är många.

Men även om inget av sjukhusen nått sina mål tal med antal anställda har de successivt blivit färre, men det syns inte på ekonomin. I stället ökar personalkostnaden och inhyrd personal med 415 miljoner kronor.

"Sjukhusen har en väldigt stor utmaning"

Det finns inget som visar på en ekonomisk förbättring för sjukhusen trots regionstyrelsens hårda krav. Totalt ligger de nu minus 426 miljoner kronor - vilket är en ökning med 175 miljoner kronor sedan koncernkontorets rapport i mars. NU-sjukvården ligger hitintills 44 miljoner kronor back i år.

ANNONS

Helene Eliasson (S), vice ordförande i regionstyrelsen står fast vid att sjukhusen behöver mer pengar.

– Det här är bekymmersamt. Sjukhusen har en väldigt stor utmaning att både hålla budget men också att nu hämta in årets underskott. Vi anser att sjukhusen är underfinansierade, säger hon och konstaterar att det är den styrande ledningens ansvar.

– Det är deras budget som ligger. De vill hellre köpa vård från privata aktörer än att lägga det på våra sjukhus, ledningen måste ta sitt ansvar.

Helene Eliasson (S)
Helene Eliasson (S) Bild: Maja Nilsson

"Då finns ingen pardon"

Johnny Magnusson (M) är dock fast besluten om att det inte är är fel på liggande budget.

Det syns ingen effekt efter era sparkrav, vad är nästa steg?

– Då finns det ingen pardon, då får vi ta till hårdare tag.

Vad innebär det?

– Det kan handla om att stoppa investeringar eller att inte öka budgeten nästa år utan ge sjukhusen samma som 2019. Vi hamna i ett allvarligt sparprogram.

LÄS MER:Ytterligare 100 tjänster ska bort från NU-sjukvården

Regionen som helhet har däremot lyckats hämta in 200 miljoner kronor. I mars var koncernkontorets prognos att regionen totalt skulle gå back 400 miljoner kronor.

– Det beror dels på att vi inte räknat in statsbidragen i budgeten men också att vi skapat en medvetenhet, säger Johnny Magnusson.

ANNONS

LÄS MER:Avskriven skuld räddar inga tjänster inom NU-sjukvården

ANNONS