Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Tusentals ton plast gör Bohuskusten skitigast

Östen Nihlén rattar vant den stora gummibåten från Mollösund ut mot Björken I den har Strandstädarna seglat med tiotals ton upplockat skräp varje år sedan starten 2011. Hur skulle det ha sett ut annars?

Vi har väl lite till mans hört talas om nedskräpningen av havet och läst om stora ideella städningsinsatser, om fisk som mår dåligt, om fåglar som dör av plast i magen och om badvikar som är obrukbara på grund av ilandflutet skräp.

Ändå, när man står här ute på en kobbe och ser på eländet: plastlådor, ammunitionskapslar, fiskenät, plastflaskor, trossar, hinkar, glas, plaströr, plastmattor, tv-apparater, fendrar och nästan vad som helst för bråte som blåst i land, är det värre än man har kunnat föreställa sig.

Långsamt förstår man påståendet att Bohusläns kuststräcka är en av de skitigaste i Europa. Och någon snabb lösning finns inte.

– Det är bara händer och åter händer som hjälper ute på stränderna. Vi är 60-80 människor som då och då är här ute och städar. Vi har sju kaptener. Men sanningen är att vi skulle behöva många fler medhjälpare och händer ute på stränderna, säger Östen Nihlén som själv hunnit bli 75 men är mer taggad är någonsin. 

Han är kassör i föreningen och har inte tänkt sluta med att plocka skräp på länge än. Tur är väl det.

– Varje timme, dygnet runt, flyter det i land två kubikmeter skräp, vilket motsvarar flera fulla badkar, på Bohuskusten. Någon måste ju göra något och om fler hjälper till klarar vi en del, säger han och lägger till att städningen blir en livsstil.

Enligt organisationen Håll Sverige Rent handlar det närmare bestämt om 7 000 kubikmeter plast som flyter i land varje år.

– Åttio procent av det vi tar hand om är plast. Resten är metall och trä. Det mesta kommer med strömmen från Nordsjön, Skottland och Shetland. Åttio procent av skräpet som flyter in kommer från andra länder.

Varje timme, dygnet runt, flyter det i land två kubikmeter skräp, vilket motsvarar flera fulla badkar, på Bohuskusten

Staten satsar mångmiljonbelopp på strandstädning varje år. Att Bohusläns kust är värst drabbad har också Naturvårdsverket klart för sig. Av 17 miljoner per år som verket delar ut till strandstädning av svenska vikar och kustremsor går hela 13 miljoner kronor till Bohuslän.

– Vi delade ut 17 miljoner i fjol och fattade beslut i april om samma summa i år. De pengarna går ut i dagarna och är möjliga att söka för kommunerna. Men detta är ingen institutionaliserad summa som är konstant varje år, säger Maria Ivarsson som handläggare på Naturvårdsverket i Stockholm.

Hon medger att Bohuslän är ett prioriterat område och värst utsatt.

– De här pengarna kom till delvis för att kommunerna har det svårt här och kan inte i förväg veta hur mycket skräp som flyter i land. Pengarna ska man söka av Västkuststiftelsen.

Statens pengar för strandstädning går till kommunerna och får inte delas ut till föreningar.

– De som städar stränderna för statens pengar måste falla under arbetsmiljölagen. Det måste alltså handla om anställd personal och det skapar ju gröna jobb, säger Maria ivarsson.

Därför får inte Strandstädarna i Bohuslän några statliga medel, utan får lita på bidrag från företag, sponsorer och privatpersoner.

Hans Jansson är en av ett 20-tal personer som tillhör ledningen av Strandstädarna och han är föreningens ansikte utåt vid marknadsföring av verksamheten. Att det man gör är uppskattat visas av bland annat att Strandstädarna fått både kulturpris och miljöpris av Stenungsunds kommun, Bohuspriset av Thordénstiftelsen och Lions kulturpris .Sponsringen från företag och kommuner i Bohuslän är värd miljoner kronor.

Strandstädarna i Bohuslän startades 2011 på initiativ av de två västkustborna Stefan van der Heiden och Anett Persson, som tröttnat på allt skräp som flyter i land.

Sotenäs strandsträcka är den som råkar ut för mest ilandflutet skräp på den svenska västkusten, där 12 kommuner från norra Halland förbi Göteborg och upp till Strömstad samarbetar om strandstädning.

Många områden som måste städas har särskilda fågel- eller sälskyddsbestämmelser som omöjliggör städning under sommarhalvåret

Runt två miljoner av de 13 som kommer från staten via Naturvårdsverket går till Sotenäs, där man också öppnat en marin återvinningsanläggning. Där sorteras sopor från städningen och återvinningsbart material, främst plast, tas om hand.

Den öppnades i april i år och ligger på Hogenäs industriområde strax utanför Kungshamn. Det är den första anläggningen i sitt slag i landet där man bland annat demonterar och sorterar gamla fiskeredskap och annat strandstädat skräp.

Avsikten är att öka återanvändning och återvinning av marint avfall.

Florina Lachmann är projektledare vid Västkuststiftelsen, som har uppdraget att fördela statsbidraget för strandstädningen i Bohuslän. Hon säger att utöver de 13 miljonerna som staten ger kustkommunerna i Bohuslän har de egna kostnader för städningen, på mellan 10 -20 procent av det beloppet. Det betyder i så fall att de tolv kommunerna kan ha "egna" kostnader på upp till 2.6 miljoner årligen för sjöskräpet - pengar som de egna invånarna får betala via kommunalskatten utöver statsbidraget.

I Sotenäs kommun, som är en av de värst utsatta kustkommunerna, berättar enhetschef Jeanette Andersson att kommunen själv samlade in 27 ton skräp ur havet 2018. Det som inte gick att återvinna fick man betala 39 000 kronor till kommunägda sophanteringsföretaget Rambo AB, för att de skulle ta han om skräpet.

Men att städa kusten är nästan ett omöjligt uppdrag. Det konstaterar Florina Lachmann på Västkuststiftelsen. Förutom att det handlar om flera kubikmeter skräp som flyter iland varje timma, dygnet runt, året runt ställer byråkratin till det. Det oroar många, säger hon, att statsbidraget beslutas först sent på våren och att arbetet sedan ska redovisas på hösten.

– Många områden som måste städas har särskilda fågel- eller sälskyddsbestämmelser som omöjliggör städning under sommarhalvåret, då vi egentligen enligt nuvarande regler måste arbeta med detta.

Särskilt i fågelskyddsområden behöver det vara rent, innan häckningen börjar.

– Därför skulle vi av hänsyn till både djur och människor behöva städa under hela året och inte bara under en kort period mellan våren och hösten, förklarar Lachmann.

Hon menar att med fleråriga statsbidrag skulle man kunna städa året om och bättre motverka att nyanlänt större plastskräp fragmenteras till mindre bitar och packas ner bland stenar, tångvallar och i lera.

– Nedskräpningen av våra stränder är ingen säsongsverksamhet, utan pågår hela tiden.

Mellan 2015 och 2018 uppger Västkuststiftelsen att det samlades in 30 050 säckar fyllda med ilandflutet skräp från västkustens stränder. Allt detta har Västkuststiftelsens vd Linus Kron samlat ihop och skrivit till regeringen om.

Den är en utmärkt form för arbetsträning och praktik

Han påpekar i brevet också strandstädningens värde som arbetsskapande.

– Den är en utmärkt form för arbetsträning och praktik . Fleråriga bidrag är en viktig förutsättning för att möjliggöra ett sådant arbete, som har stor betydelse för både lokala samhällen och den lokala miljön, skriver Linus Kron.

Han syftar på att Naturvårdverkets städningsbidrag också möjliggjort projektanställningar i både kommuner och vid Västkuststiftelsen.

Skräp skapar alltså jobb som har ett eget värde i sig. Men plastskräpet är ett stort miljöproblem, så stort att det numera är en angelägen fråga i EU, som bland mycket annat ställer krav på att cigarettproducenter ska få ansvar för fimparna vars filter innehåller plast.

Enligt Håll Sverige Rent, en annan ideell organisation som städar Sverige, är fimpar med filter bland det vanligaste plastskräpet utmed våra stränder.

"Cigarettfimpen har länge varit det överlägset vanligaste skräpet i stadsmiljö. För första gången är fimpen nu också det vanligaste skräpet på stränder längs kusten", skriver Håll Sverige Rent i sin skräprapport 2019 som publicerades den 23 april 2019.

Under vår tur med "Strandstädarna i Bohuslän" upptäcker vi hundratals fimpar och kapsyler på stranden, genom att köra ner handen i sanden och tången på Björkens stränder, utanför Mollösund. 

Det hotande strandskräpet

Cigarettfimpar med plast och gift i filtren, plastpåsar, kapsyler, lock, burkringar, plast som ligger nedborrad i dyn. 7 000 kubikmeter blåser in på Bohuskusten varje år.

Bohuskusten har blivit Europas soptipp, när 80 procent av strandskräpet kommer från andra länder än Sverige.

Försöken att hålla Bohusläns stränder rena kostar uppskattningsvis 15-20 miljoner om året (staten har satsat 17 miljoner per år i två år på västkusten, varav 13 öronmärkts till Bohuslän. Därtill har kommunerna "egna" kostnader och ideella krafter som i föreningsform städar stränder sponsras med miljoner kronor av näringsliv och privatpersoner.