Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Utdragen start av larmcentral äntligen i gång

Starten av att regionen själv ska bedöma och prioritera ambulansresurserna för de som ringer 112 har både dragit ut på tiden och blivit dyrare än tänkt. Men sedan april är de i gång. Men de är fortfarande inte fulltaliga och når inte upp till målet att ta emot 100 procent av samtalen.

Sjukvårdens larmcentral har tagit över den medicinska bedömningen och prioriteringstjänsten av vårdärenden som kommer via 112. Det innebär att det är regionens egna sjuksköterskor som bedömer ditt tillstånd när du larmar till 112.

Beslutet om start togs i april 2017. Då slog man fast att den egna larmcentralen skulle vara i drift i maj 2018.

Men att starta upp en verksamhet från noll på så kort tid var en tuff utmaning.

– Det är skillnad att ta över en verksamhet, men här fanns varken personal eller arbetsplats. Vi startade från noll, säger Monica Bondesson, primärvårdschef.

Kan man kalla det naivt av beslutsfattarna?

– Man kan säga att det var lite väl höga förväntningar, svarar Ann-Louise Andersson, områdeschef för både 1177 vårdguiden på telefon, och Sjukvårdens larmcentral.

Nytt datum för driftstart sattes till oktober 2018, men personalstyrkan som behövdes fanns inte på plats. Datum för övertagandet sköts fram igen, nu till den 1 april i år – och den här gången lyckades de.

– Uppbyggandet av verksamheten är något som vi tar med oss som en erfarenhet in i andra projekt som utvecklas inom regionen, säger Bondesson.

Dubbelt så dyrt

I oktober konstaterade verksamheten att larmcentralen kommer bli 40 miljoner kronor dyrare än beräknat, och avtalet med SOS Alarm blev dyrare. Totalt hamnar slutnotan för både SOS Alarm och den egna prioriteringstjänsten på 120 miljoner kronor, vilket är en fördubbling från tidigare avtal med SOS Alarm.

Men trots en dyr nota, tror man att vinsten kommer synas i samordning och rätt prioriteringar med hög kompetens.

– Vinsten ligger i att vi nyttjar våra transporter bättre. Det här är en kedja i en förändring där också den samverkande sjukvården ingår. Det är omställningen för den nära vården för att säkerställa så att vi klarar att ge vård i framtiden när personalen inte kommer att räcka till, säger Andersson.

Sedan januari har arbetet intensifierats med rekryteringar och utbildningar.

– I januari och februari hade vi 18 sjuksköterskor på utbildning, det är väldigt mycket. För att börja arbeta här får de utbildning i sex veckor, sedan ska de få godkänt av deras handledare innan de är klara för att börja själva, säger Andersson.

För att klara uppdraget fullt ut behövs cirka 50 årsarbetare som är sjuksköterskor, fortfarande är de inte helt i hamn. I juni räknar de med att vara 42 årsarbetare. Men det finns ingen risk att telefonsamtal inte besvaras, konstaterar Andersson.

– Om vi inte hinner svara så hanterar SOS-operatörerna samtalen enligt sin process för nödrop. Det kommer alltid finnas någon som besvarar och bedömer när du ringer 112.

När kommer ni vara i gång fullt ut?

– Kom tillbaka om ett år, då har vi varit i gång såpass länge att jag tror det blivit en stabilitet, säger Andersson.

"Omväxlingen kan göra det mer attraktivt"

Det finns flera varianter av anställningar för sjuksköterskorna som har hand om prioriteringarna. Dels de som enbart arbetar med att besvara de samtal som kopplas över av SOS Alarm, men det finns även de som delar sin tid mellan 1177 och larmcentralen.

Calle Haglund är ambulanssjuksköterska och varvar mellan 1177, Sjukvårdens larmcentral och att arbeta på ambulansen. Han trivs med omväxlingen.

– De här tre olika fälten är väldigt nära besläktade och för mig är det skönt med en blandning, säger han.

Kan du tänka dig att arbeta bara med prioriteringen av vårdärenden?

– Nej, absolut inte. Jag tror att den här omväxlingen kan göra det mer attraktivt. Inte att det är ett krav, men att möjligheten finns.

Han arbetade kort på akutpsykiatrin 2006 och började inom ambulansen 2008. Den långa erfarenheten tror han är värdefull när han bedömer tillstånd bara genom att lyssna på en persons röst.

– Lugnet kommer inte som ett brev på posten. Det är något jag får åtnjuta efter många år på fältet. Det är svårt att bedöma någon som man inte träffar, men man kan få ut väldigt mycket mer av ett samtal än man tror, bara rösten säger mycket.

Samtidigt som personalen gör prioriteringar över patienternas tillstånd ser de också tillgång till ambulanser i området. Men de har också en stor hjälp av andra instanser, menar Haglund.

– Vi ser också var räddningstjänsten är till exempel. Om en ambulans skulle dröja så finns polis och räddningstjänst som man inte ska glömma. De är med och räddar liv på många.

Så kopplas ditt samtal när du ringer 112:

En operatör på SOS-alarm svarar på ditt samtal när du ringer 112, om de bedömer att du är i behöv av vård kopplas du vidare till en sjuksköterska Sjukvårdens Larmcentral.

Där görs en medicinsk bedömning och prioritering av ditt tillstånd.

Om det bedöms att du behöver ambulans akut kopplas dirigeringen på SOS Alarm in, de koordinerar ambulanserna i regionen så att de hamnar rätt.

Bedöms du vara i ett än mer akut behov och en helikopter behöver skickas, kopplas regionens egen helikopterkoordinator in.

Även förbeställda ambulanser och sjuktransporter som inte är brådskande dirigeras av Sjukvårdens larmcentral.