Gunilla Fransson Bangura är projektledare på Västerhavsveckan som drar igång imorgon.
I år har Västerhavsveckan 10-årsjubileum, hur uppmärksammas det?
– Vi har satsat på filmer och även en utställning om havet igår, idag och imorgon. Utställningen kommer att finnas på 17 olika ställen längs kusten. Vi har också lagt extra krut på invigningen på Eriksberg där det kommer det att hända mycket. Forskare, myndigheter, ideella organisationer, företag som alla har intressen av havet kommer att vara på plats och det blir bland annat föredrag om tonfiskens återkomst och invigningstal av vice statsminister Isabella Lövin.
Vilka är årets höjdpunkter?
– Jag skulle vilja slå ett slag för en programpunkt på Björkö imorgon, som handlar om den nya maten från havet. Då är forskaren Christin Appelqvist där och berättar om "scary seafood", sådant vi inte äter idag, men som man gör i vissa andra länder. En annan höjdpunkt är fredag, nästa vecka, på Marstrand där vi har en stor platsutställning och det blir även sälsafari, sportfiske och andra aktiviteter.
Hur har Västerhavsveckan utvecklats sedan starten?
– Den har växt och fått mer publik. Från början var det ett 30-tal arrangörer, i dag är det långt över 100 och vi sträcker oss från Koster till Helsingborg. I år är även Norge och Danmark med för första gången, det är vårt gemensamma hav så det är början på ett samarbete. I dag försöker vi också satsa mer på att få människor engagerade genom att erbjuda så kallad medborgarforskning. Exempel när vår havsverkstad är ute på turné kan man göra en artinventering tillsammans med en marinbiolog. Vi erbjuder också hjälp med hur man kan rapportera in till exempel främmande arter.
Vad är främsta syftet med evenemanget?
– Att uppmärksamma svårigheter som miljön i Västerhavet står inför. Och att förmedla kunskap som i sin tur skapar engagemang och förhoppningsvis beteende- och attitydförändringar. Människor måste bli medvetna om att havet inte är en oändlig resurs utan att vi måste vårda och värna det.
