Vid klimatmötet 2015 undertecknades det kända Parisavtalet där länderna gemensamt kom överens om målet att hålla den globala uppvärmningen till under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer och arbeta för att begränsa den till 1,5 grader.

Planen var att länderna vart femte år skulle presentera nya strategier för hur man ska nå målen för Parisavtalet. Då mötet som skulle varit 2020 sköts upp på grund av pandemin blir det istället dags för länderna att presentera sina strategier i år.

Det här är Parisavtalet

Den största utmaningen som världsledarna behöver ta i tu med är hur man ska minska koldioxidutsläppen. Koldioxid är den växthusgas som främst bidragit till den globala uppvärmningen och industrier står för stora delar av utsläppen. 

Att minska koldioxidutsläppen är dock ett svårt uppdrag. Förutom svårigheterna att hitta en alternativ energikälla för fossila bränslen så ligger det stora ekonomiska intressen bakom frågan. 

En annan fråga som kommer stå högt på agendan under toppmötet är hur mycket pengar rika länder, som till stor del kan hållas ansvariga för klimatförändringarna, ska ge fattiga länder, som till stor del är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Klimathandel och klimatkompensation på agendan

Under mötet har ska man också försöka reda ut detaljer i Parisavtalet som fortfarande inte är helt lösta. Bland annat behöver man komma överens om regler för handel med utsläppsrätter och klimatkompensering. Handel med utsläppsrätter handlar om att företag och länder kan köpa och sälja utsläppsrätter sinsemellan. Företag kan också klimatkompensera genom att köpa utsläppsrätter för samma mängd utsläpp man gjort eller betala för olika projekt så som till exempel trädplantering som motsvarar de utsläpp man gjort.

Under tidigare klimatmöten har man inte heller lyckats införa ett system som gör att länder kan hållas ansvariga om man inte når sina klimatmål. Om man lyckas med det under COP26 återstår att se.

Mathilda Alveflo

Allt du behöver veta om klimatmötet i Glasgow

Världsledare, ministrar och organisationsrepresentanter hurrade efter att man under COP21, i Paris 2015 nått ett globalt avtal där länderna åtagit sig att arbeta för att stoppa den globala uppvärmningen. 

Svenska Greta Thunberg har de senaste året blivit en symbol för unga klimataktivister världen över. Hennes organisation ”Fridays for future” har anordnat stora klimatdemonstrationer i flertalet länder och Greta Thunberg själv har bjudits in att tala inför världsledare vid olika sammankomster.

Klimatfrågan har stått högt på agendan de senaste åren. Den största utmaningen som världsledarna behöver ta i tu med är hur man ska minska koldioxidutsläppen. Koldioxid är den växthusgas som främst bidragit till den globala uppvärmningen och industrier står för stora delar av utsläppen. 