– Hon har gjort kungahuset lite mer högtidligt och ceremoniellt genom åren. Det visar att en succé inte nödvändigtvis består i en naiv avläsning av tidsandan, säger historikern Sebastian Olden-Jørgensen vid Köpenhamns universitet.

På fredagen är det exakt 50 år sedan drottningens far kung Frederik dog efter en kort tids sjukdom och den då 31-åriga kronprinsessan fick kliva upp på tronen.

Jubileumsfirandet har till stora delar fått skjutas upp till i september på grund av pandemin, men årsdagen uppmärksammas genom att drottningen lägger ner en krans i Roskilde domkyrka, där hennes föräldrar är begravda.

Även i Danmarks politiska maktcentrum Christiansborg hålls en ceremoni, men i ett mindre format än vad som tidigare planerats. Partiledare, tidigare statsministrar och andra politiker medverkar. Dessutom hålls ett så kallat statsråd, det vill säga ett sammanträde med regeringen under ledning av drottningen.

Sådana möten hålls regelbundet, men Sebastian Olden-Jørgensen betecknar drottningens politiska inflytande som obetydligt, trots att alla nya lagar måste undertecknas av henne.

– Hennes politiska inflytande är nära noll. Hon har bara ceremoniell betydelse, men det är en ceremoniell betydelse som befolkningen uppskattar.

Han blir ofta intervjuad om det danska kungahuset, men har personligen bara träffat drottningen en enda gång, vid en audiens då han skulle överlämna en nyutgiven bok.

– Det var trevligt. Vi var en liten grupp, fem-tio människor, och hon var vänlig, intresserad och klok. Men hon verkar lite stel, säger han.

– Det är otroligt, när man har varit i den här branschen i 50 år, och ändå kan verka så orutinerad. Det var inte det att hon gjorde något fel, hon var vänlig och intresserad, men hon saknade egentligen fullständigt den här omedelbara charmen, som många människor i offentligheten antingen har eller utvecklar.

Men väldigt många danskar har tagit drottningen till sitt hjärta, framhåller Sebastian Olden-Jørgensen, som tror att det beror på hennes hängivna engagemang.

– Hon har alltid förmedlat att det hon helst av allt vill är att vara drottning av Danmark och att göra sitt jobb så bra som möjligt för befolkningen. Det har befolkningen värdesatt.

Drottning Margrethe har också blivit känd för sin konstnärlighet. Hon tecknar och målar, syr och broderar. Hennes alster har presenterats i många utställningar och hon har gjort scenografi och kostymer till balettföreställningar.

Sebastian Olden-Jørgensen ser det som att hon har tänjt på gränserna för vad en kunglighet kan göra. Det ovanliga är inte en monark som har konstnärliga intressen, utan att hon utövar dem i det offentliga. Det har blivit hennes fria rum.

– Om drottningens konst finns det olika meningar, för det finns det alltid, men det avgörande är att det inte finns någon utbredd uppfattning om att det är fel, malplacerat eller löjligt.

Han tycker att det är förvånansvärt att drottningens intellektuella och högkulturella profil kan vara ett framgångsrecept i vår tid. Hennes äldste son kronprins Frederik har lite mer folkliga intressen – rockmusik och fotboll.

– Det är så underbart ointuitivt. En drottning med högkulturell profil, är det receptet på succé? Det har visat sig att det är det.

Hennes far blev känd för sin självständiga hållning till den tyska ockupationsmakten under andra världskriget. En samhällskris av sådana dimensioner har inte drottning Margrethe varit med om under sina 50 år på tronen, men under pandemin har hennes ord i några lägen haft stor betydelse.

Den största utmaningen har i stället varit av privat karaktär, då hennes man prins Henrik i slutet av sin levnad drabbades av demenssjukdom.

– Han började säga underliga saker och uppföra sig underligt. Jag vill inte säga att det var en kris, men det var en klar belastning för drottningen och kungahuset, säger Sebastian Olden-Jørgensen.

I april fyller drottningen 82 år och i medierna noteras att hon lägger över allt fler uppgifter på kronprinsparet. Håller hon gradvis på att gå i pension?

– En abdikation har hon avvisat om och om igen. Det skulle överhuvudtaget inte stämma överens med hennes föreställning om plikt. Att vara drottning är något mer än ett jobb, det är inget man kan pensionera sig ifrån, säger Sebastian Olden-Jørgensen.

Väldigt många danskar har tagit drottningen till sitt hjärta, framhåller Sebastian Olden-Jørgensen, som tror att det beror på hennes hängivna engagemang. Arkivbild från 2017.

Drottning Margrethe med sin kusin, Sveriges kung Carl Gustaf, på hans 70-årsdag den 30 april 2016. Arkivbild.

Drottning Margrethe med prinsessan Lilian och kronprinsessan Victoria i samband med den danska drottningens utställning på Waldemarsudde 2004. Arkivbild.

Prins Henrik begravdes den 20 februari 2018. Arkivbild.

Hon föddes på Amalienborg slott den 16 april 1940.

Hennes föräldrar var kung Frederik och drottning Ingrid, som kom från Sverige. Drottningen är kusin till Sveriges kung Carl Gustaf.

Hennes yngre systrar är prinsessan Benedikte och exdrottning Anne-Marie, som var drottning i Grekland innan landet blev en republik.

1967 gifte hon sig med den franske greven Henri de Laborde de Monpezat, som då blev prins Henrik. Han dog 2018.

Drottning Margrethe har två söner: Kronprins Frederik, som är född 1968 och gift med kronprinsessan Mary, samt prins Joachim, född 1969 och gift med prinsessan Marie.

Fakta: Drottning Margrethe

Cecilia Klintö/TT

Började i motvind – men firar 50 år på tronen

Drottning Margrethe av Danmark och hennes man prins Henrik åker i en öppen vagn i Köpenhamn i samband med henne kröning den 15 januari 1972. Arkivbild.