Centrala Wien fylldes av en brokig samling människor förra söndagen – allt från barnfamiljer till högerextremister – som gav sig ut för att visa sitt missnöje med Österrikes politiska ledning.

Dagarna innan stod det klart att koalitionsregeringen mellan konservativa ÖVP och De gröna beslutat att införa en landsomfattande lockdown i minst 10 dagar, samt obligatorisk covidvaccinering från början av nästa år.

Flera av manifestationerna arrangerades av högerpopulistiska partiet FPÖ, vars partiledare Herbert Kickl var tydlig med sina åsikter om de nya åtgärderna.

&quot;Med det vaccinationstvång som i dag meddelats kliver regeringen långt över en gräns, den kastar grunden för hela vår författning överbord och för oss med berått mod in i en diktatur&quot;, sade han i ett uttalande.

Tusentals personer har deltagit i protester även den här helgen. De starka reaktionerna bland österrikare har flera skäl, förklarar Reinhard Heinisch, professor i statsvetenskap vid universitetet i Salzburg. Ett är att regeringsföreträdare tidigare sagt att pandemin är över, åtminstone för vaccinerade.

– Jag tror det finns både frustration och desperation i olika delar av befolkningen. En stor grupp människor är arga för att de känner att nuvarande situation borde ha kunnat undvikas. De har gjort allt man begärt av dem, ändå har vi samma läge igen, och de klandrar delvis regeringen för detta.

Ett annat är att det finns en stor grupp människor som ifrågasätter åtgärderna som sådana. På deras sida står Herbert Kickl, som har gjort sig känd som en skarp kritiker av det han kallar regeringens &quot;lögner&quot; och &quot;katastrofala coronastrategi&quot;.

Kickl har bland annat utmanat munskyddsplikten och ifrågasatt vaccinet. Han har förordat alternativa behandlingsmetoder, som läkemedel mot parasiter och D-vitamin. Han har talat sig varm för folkets rätt till frihet och mot den &quot;tvångsregim&quot; han anser att regeringen står för.

Att Kickl uttrycker sig i hårda ordalag är österrikarna vana vid. Hans ofta bryska spel med ord har präglat hela den politiska karriären. Han var tidigare talskrivare till Jörg Haider – mannen som under 1990-talet ledde FPÖ i en mer radikal riktning. Kickl är också kreatören bakom flera av partiets slagkraftiga men kontroversiella valslogans.

Språkbruket har ofta kallats antisemitiskt och islamofobiskt. När Kickl var inrikesminister i koalitionsregeringen mellan FPÖ och ÖVP döpte han om mottagningsenheter för flyktingar till &quot;utresecentrum&quot;. Han sade också att flyktingar bör &quot;koncentreras&quot; till en ort – ett ordval många kopplade ihop med nazityskt vokabulär.

Kickl beskrivs samtidigt som strategisk, intellektuell och som &quot;hjärnan&quot; inom FPÖ. Från att ha verkat mer i skymundan tog han tidigare i somras ett stort kliv framåt och blev partiledare. Och som den strateg han är försöker han nu mobilisera i coronafrågan och kallar sig själv &quot;ett språkrör&quot; för alla som känner samma oro som han själv.

Det är dessutom inte bara pandemin som skakar Österrike. I oktober framkom att landets förbundskansler Sebastian Kurz (ÖVP) misstänks för inblandning i en korruptionshärva, vilket ledde till hans avgång.

Missnöjet kring och kritiken mot allt detta sammantaget kan gynna Kickl och FPÖ, tror Reinhard Heinisch.

– FPÖ kommer dra nytta av detta, om de spelar sina kort rätt, konstaterar han.

Tiotusentals människor samlades för demonstrationer i centrala Wien söndagen den 21 november, efter beskedet om regeringens nya pandemiåtgärder. Arkivbild.

Under Herbert Kickls tid som inrikesminister (2017–2019) och ansvarig för bland annat landets polis och författningsskydd var han inblandad i en rad uppseendeväckande händelser.

I februari 2018 genomfördes en razzia på BVT, en av landets säkerhetstjänster, med märkliga ingredienser. Exempelvis ägnade sig insatsgruppen som utförde razzian vanligtvis åt gatukriminalitet och dess ledare var politiskt aktiv inom FPÖ. Dessutom beslagtogs material från en BVT-anställd som granskade den högerextremistiska miljön i landet, och som inte alls hade med de officiella misstankarna bakom razzian att göra. Razzian visade sig vid senare granskningar strida mot lagen och påverkade Österrikes relation till andra länders säkerhetstjänster.

Senare samma år framkom att inrikesdepartementet ville begränsa informationen till vissa medier som ansågs rapportera för kritiskt om inrikesdepartementets och polisens verksamhet. Departementet förklarade sig med att detta rörde sig om ett förslag och inte en order, och att det inte kom från Kickl utan från hans presschef.

Sommaren 2019 kunde tidningen <a id="Auk4yUs32vribj5Z" href="https://kurier.at/chronik/oesterreich/innenminister-herbrt-kickls-geheime-leibgarde-15-polizisten-bewachten-vier-fpoe-politiker-hc-strache/400528792">Kurier</a> avslöja att det under Kickls tid på inrikesdepartementet i hemlighet inrättats en särskild polisstyrka vars uppdrag var att skydda i första hand regeringens FPÖ-ministrar. Medarbetarna inom styrkan hade också kopplingar till partiet.

Bakgrund: Kickl som inrikesminister

FPÖ står för Freiheitliche Partei Österreichs (Österrikes frihetliga parti) och grundades 1955 av tidigare nazister.

Från att ha haft en mer liberal profil togs partiet under 1980-talet i en mer högerradikal och populistisk riktning av dåvarande partiledaren Jörg Haider.

2005 tog Heinz-Christian Strache över partiledarposten. Efter valet 2017 bildade FPÖ regering tillsammans med konservativa konservativa partiet ÖVP. Flera tunga departement viktes åt FPÖ, som inrikes- försvars- och utrikesdepartementen.

I maj 2019 avgick Strache till följd av den så kallade Ibiza-affären och regeringssamarbetet sprack.

Herbert Kickl föddes 1968 i delstaten Kärnten i Österrike. Han studerade senare filosofi och historia vid universitetet i Wien, men tog aldrig ut någon examen. Under 1990-talet började han arbeta nära Jörg Haider.

2005 blev han partisekreterare för FPÖ. 2017 blev han inrikesminister. I våras valdes Herbert Kickl till ny FPÖ-ledare.

Fakta: FPÖ och Herbert Kickl

Erika Nekham/TT

Covidprotester kan ge skjuts åt ytterhöger

Herbert Kickl har tagit klivet ut i rampljuset, efter att under flera år hållit sig i bakgrunden. Nu försöker FPÖ:s nye partiledare mobilisera i coronafrågan. Arkivbild.