Den danska flaggan antänds under en demonstration i Lahore i Pakistan den 24 februari 2006, i raseri mot Jyllands-Postens publicering av karikatyrer på profeten Muhammed. Arkivbild.
Den danska flaggan antänds under en demonstration i Lahore i Pakistan den 24 februari 2006, i raseri mot Jyllands-Postens publicering av karikatyrer på profeten Muhammed. Arkivbild. Bild: K.M.Chaudary/AP Photo/TT

Dansk karikatyrlärdom: Fria ordet kan stärkas

Dansk export drabbades snabbt och hårt när landet utsattes för en bojkott liknande den som nu hotar Sverige. Krisen som utlöstes av publiceringen av Muhammedkarikatyrerna skakade Danmark, men mynnade ut i att yttrandefriheten stärktes.

ANNONS
|

Det anser den danske yttrandefrihetsdebattören Jakob Mchangama, vd för tankesmedjan Justitia och författare till boken "“Free Speech – A History from Socrates to Social Media”.

– Yttrandefriheten ska klara testet när det är svårt och obehagligt, annars är den inte mycket värd, säger han.

Nu är det Sveriges tur. Parallellerna finns där, men i Danmark var den utlösande faktorn ett publiceringsbeslut på en tidning 2005. I Sverige 2023 är det en handling utförd av en välkänd provokatör som tidigare har dömts för hets mot folkgrupp.

– Så det finns skillnader, men i sin essens handlar det om handlingar som vissa muslimska länder anser vara blasfemiska.

ANNONS

Blasfemi, det vill säga hädelse, var tidigare ett brott i Danmark. Att den lagen avskaffades 2017 ser Jakob Mchangama som en viktig framgång för yttrandefriheten i landet.

– Det är ett gott tecken på att man anser att yttrandefriheten är viktigare än religiösa känslor.

"Snabbt och drastiskt"

Jyllands-Postens publicering av Muhammedkarikatyrer den 30 september 2005 väckte stor upprördhet bland muslimska församlingar i Danmark. Delegationer med imamer från Danmark skickades till Mellanöstern för att upplysa om teckningarnas existens.

I december 2005 hotade den islamiska samarbetsorganisationen Isesco med bojkott av Danmark om inte statsministern officiellt bad om ursäkt. Ambassadörer från elva muslimska länder krävde att dåvarande statsministern Anders Fogh Rasmussen skulle ta avstånd från teckningarna – men han vägrade att ens träffa dem.

– Exporten föll snabbt och drastiskt, säger Peter Dige Thagesen, chef för global handel i organisationen Dansk industri.

– Jag följde det nära och den danska exporten av förbrukningsvaror till Mellanöstern drabbades mycket hårt. Det var de varorna som var lätta att bojkotta, för man kunde se på förpackningarna att det var danska produkter.

Arla, Lego, Bang&Olufsen, Ecco och mängder av andra företag drabbades när religiösa ledare i Saudiarabien vid fredagsbönen den 20 januari 2006 uppmanade till bojkott. Mejerijätten Arla drabbades hårdast.

ANNONS

– Det har tagit oss 40 år att bygga en stor affärsverksamhet i Mellanöstern och nu har vi sett ett totalstopp på bara fem dagar, sade Arlas presstalesperson Astrid Gade Niels då till BBC News.

Exporten tillbaka

Bojkotten ledde till mångmiljardförluster för danska företag. Samtidigt eldades danska flaggor vid massdemonstrationer utanför danska ambassader och även bilder på Anders Fogh Rasmussen.

Peter Dige Thagesen, som reste mycket i Mellanöstern, minns hur människor reste sig upp och gick flera gånger 2005–2006 när han slog sig ner bredvid dem, efter att det framkommit att han är dansk.

Men efter fyra–fem år hade det lagt sig och exporten var tillbaka på samma nivåer som före krisen.

– Information, information, information, sammanfattar han de danska motåtgärderna.

Utrikesförvaltningen, företagen, politikerna – på bred front bearbetade de alla tänkbara kontakter de hade i de länder där bojkotten pågick. Peter Dige Thagesen är övertygad om att det bidrog till att krisen ebbade ut.

– Kritiken handlade till stor del om att man i Danmark tillät de här teckningarna och att de kunde tryckas i tidningar. Vi fick förklara att man från politiskt håll inte kan ingripa mot vad som trycks i en tidning. Det är banalt för oss, men det är svårt att förklara för en person som är van vid hård politisk styrning och censur, säger han.

ANNONS

Klarade testet

Jakob Mchangama anser att Danmark klarade yttrandefrihetstestet. Enligt honom har många av dem som då var kritiska mot den danska regeringens agerande i dag bytt ståndpunkt. De är nöjda med att Danmark inte gav efter.

Men inom tidningsvärlden finns en rädsla för att återpublicera Muhammedkarikatyrerna. Detta har han förståelse för – eftersom en publicering kan innebära en reell fara för redaktörers och journalisters liv.

– Förut sade många att de inte publicerar sådana teckningar eftersom det skulle vara brist på respekt eller ett uttryck för islamofobi. Men nu säger man att "vi gör det inte eftersom vi är rädda, det är för farligt".

– Det tycker jag är ett framsteg, att man är ärlig och inte försöker förklara självcensur med islamofobi eller rasism, utan att man erkänner att det är på grund av hotet från extremister.

På skylten i ett köpcentrum i Khartoum, Sudan, står det: 'Vi säljer inte danska produkter i våra affärer'. Arkivbild från den 30 mars 2006.
På skylten i ett köpcentrum i Khartoum, Sudan, står det: "Vi säljer inte danska produkter i våra affärer". Arkivbild från den 30 mars 2006. Bild: Nasser Nasser/AP/TT
Palestinska barn och ungdomar sätter eld på en bild av Danmarks dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen i Gaza den 13 februari 2006. Arkivbild.
Palestinska barn och ungdomar sätter eld på en bild av Danmarks dåvarande statsminister Anders Fogh Rasmussen i Gaza den 13 februari 2006. Arkivbild. Bild: Khalil Hamra/AP/TT

Fakta: Karikatyrkrisen

Karikatyrkrisen, ibland även kallad Muhammedkrisen, var som mest intensiv 2005–2006, efter att tidningen Jyllands-Posten den 30 september 2005 hade publicerat tolv karikatyrer av profeten Muhammed. Den blossade upp igen 2008, då danska tidningar återpublicerade bilderna.

Efter publiceringen 2005 protesterade både danska muslimer och diplomater från muslimska länders ambassader i Danmark, eftersom karikatyrerna stred mot den gängse uppfattningen att avbildning av profeten Muhammed är förbjuden. Delegationer med imamer från Danmark besökte Egypten, Libanon och Syrien för att upplysa om teckningarnas existens.

Våldsamma kravaller utbröt i muslimska länder i januari och februari 2006. Danska beskickningar sattes i brand i Damaskus och Beirut. Stormningsförsök gjordes mot ambassaden i Indonesiens huvudstad Jakarta och ambassaden i Irans huvudstad Teheran. 2008 utsattes Danmarks ambassad i Islamabad, Pakistan, för ett självmordsattentat. Åtta personer dödades.

Danska varor bojkottades i lång rad länder, bland dem Saudiarabien, Kuwait, Förenade arabemiraten, Egypten, Oman, Qatar, Algeriet, Bahrain, Jordanien, Tunisien och Jemen.

Källor: Ritzau, AFP och Journal of Business Case Studies, oktober 2008.

Fakta: Bojkottuppmaning efter koranbränning

Universitet al-Azhar i Kairo, sunnimuslimernas högsta lärosäte, manar till global bojkott mot produkter från Sverige och Nederländerna efter förra veckans koranaktioner.

I Sverige brände den dansk-svenske provokatören Rasmus Paludan lördagen den 21 januari koranen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm. Dagen efter, den 22 januari, rev den nederländske extremhögerledaren Edwin Wagensveld ut sidor av koranen och stampade på dem nära det nederländska parlamentet i Haag.

I veckan brände Rasmus Paludan återigen koranen, denna gång i Köpenhamn.

Koranbränningarna har lett till omfattande protestaktioner i flera muslimska länder, framför allt Turkiet, vilket har lett till att utrikesdepartementen i Sverige, Norge och Danmark har uppmanat sina medborgare att iaktta försiktighet och undvika folksamlingar i Turkiet. Ankara har i sin tur varnat för resor till Västeuropa och USA på grund av "farligt höga nivåer av religiös intolerans och hat".

Universitetet al-Azhar har en ledande ställning bland sunnimuslimer i världen, vilket i realiteten är över 80 procent av den muslimska befolkningen.

En uppmaning till bojkott efter koranbränningarna väntas därför få stor genomslagskraft.

Enligt universitetet var koranaktionerna "barbariska brott som begås under den omänskliga och omoraliska fana de kallar yttrandefrihet".

Källa: AP och TT

ANNONS