Människor vandra genom en förstörd gata i Chene, Belgien efter översvämningarna efter stormen Bernd i juli i år. 

Även bilar förstördes i översvämningarna som drabbade stora delar av Tyskland och Belgien i juli. 

Förstörda hus var en vanlig syn efter översvämningarna och översvämningarna som har gjort många hemlösa. 

Översvämningarna ledde till en stor förstörelse och ett omfattande arbete inleddes för att städa upp efter dem. 

Strömmar av vatten förvandlade gator till floder. 

Strömmar av vatten förvandlade gator till floder och svepte iväg bilar. 

Även broar förstördes vilket hindrade framkomligheten på många ställen i Europa. 

Hjälparbetare vandrar genom centrala Bad Muenstereifel i Tyskland. 

Gator var vattentäckta i staden Lörrach-Tumringen i Tyakland och många källare var fyllda med vatten. 

BLESSEM 2021-07-17Förödelse i byn Blessem i västra Tyskland sedan stormen Bernd dragit förbi.Foto: Nils Petter Nilsson

SCHULD 2021-07-16Förödelse i byn Schuld i västra Tyskland sedan stormen Bernd dragit förbi. I bild: Människor röjer upp i bråten. Foto: Nils Petter Nilsson

SCHULD 2021-07-16Förödelse i byn Schuld i västra Tyskland sedan stormen Bernd dragit förbi. I bild: Foto: Nils Petter Nilsson

Sommaren har präglats av extremväder – bland annat förödande regn i Tyskland och Belgien, och nu stora bränder i Grekland och Turkiet. Men i framtiden kan det komma att bli ännu värre. Det enligt FN:s klimatpanel, IPCC, som under måndagen presenterade sin första stora klimatrapport på åtta år. 

Rapporten bygger på alla publicerade forskningsstudier inom området fram till 2019 och slår bland annat fast att människan är ansvarig för att kraftigt ha påverkat klimatet.

– Människan är den främst drivande orsaken till de här förändringarna, säger Panmao Zhai, en av ordförandena i IPCC:s arbetsgrupp vid en digital presskonferens och fortsätter:

– Det står utan tvivel att mänsklig aktivitet orsakar klimatförändringar, och skapar extremt väder, inklusive värmeböljor, kraftigt regnoväder och torka – oftare och mer extremt.

I rapporten står att många av de förändringar som kan observeras i dag saknar motstycke hundratals, eller tusentals, år tillbaka i tiden. Vissa av dem, såsom höjda havsnivåer, är oåterkalleliga.

Man skriver också att den globala medeltemperaturen kommer att nå, eller ha passerat, 1,5 graders uppvärmning redan inom 20 år. Det innebär ökade värmerekord, längre värmesäsonger och kortare köldsäsonger. Om medeltemperaturen stiger ytterligare, till 2 grader, kommer den extrema hettan oftare att nå kritiska trösklar för både jordbruk och hälsa.

Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet, har bidragit till rapporten i rollen som samordnande huvudförfattare. Han menar att den i princip bekräftar vad man redan känner till om klimatförändringarna, men att siffrorna nu har blivit än mer precisa.

– Det finns till exempel nyckeltal om hur den globala uppvärmningen kommer att bli om koldioxiden i atmosfären fördubblas. Den siffran har blivit säkrare och temperaturspannet för framtidens uppvärmning har blivit mindre.

Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet, har bidragit till IPCC:s rapport.

I rapporten har man tydligare lyckats koppla ihop extremhändelser – exempelvis stora bränder och översvämningar – med de klimatförändringar som har orsakats av människor. 

– Vi har sett det vid många tillfällen hur snabbt det kan gå. Extremhändelser får jättestor betydelse – som torka, brandrisk och översvämningar världen över.

<strong id="strong-47c23397b5aac9fe2791e9fd0425327f">Kommer det bli värre framöver?</strong>

– Ja, det kan man säga. Vi kommer se mer uppvärmning och mer extremhändelser, säger Deliang Chen men påpekar också att det finns hopp.

– Vi har tittat på fem möjliga scenarion. Om det blir det med de lägsta utsläppen kommer vi att nå målet att bromsa uppvärmningen till 1,5 grader. Det finns lite hopp. Men man måste agera nu.

Den närmare 4 000 sidor långa rapporten kommer att skickas ut till världens alla regeringar samt stora aktörer inom exempelvis industri- och transportsektorn. Den kommer också ligga till grund för mycket av diskussionerna på det stora klimattoppmötet i Glasgow i november.

– Det kanske hjälper dem att inse hur allvarligt det är, hur mycket tung koldioxid de kan släppa ut och vad som behöver göras. Med förbättrad kunskap och säkrare statistik kan man börja med mycket mer exakta beslut och åtgärder, säger Deliang Chen.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI, förklarar att den globala uppvärmningen motsvarar de samlade koldioxidutsläppen – alltså summan av tidigare, nuvarande och framtida utsläpp.

– Det är den summan som vi måste begränsa om uppvärmningsmålet ska nås. Om vi till exempel ska nå 1,5-gradersmålet uppgår den kvarvarande koldioxidbudgeten till 400 miljarder ton räknat från 2020. Det kan man jämföra med dagens globala utsläpp på 40 miljarder ton per år. Om vi fortsätter på dagens nivå har vi alltså knappt tio år kvar.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI.

Men även om världen lyckas begränsa utsläppen, berättar han att det ändå bara ger en 66-procentig chans att nå 1,5-gradersmålet.

Rapporten godkändes i fredags av 195 regeringar inom IPCC. Att samtliga FN-länder har ställt sig bakom rapportens slutsatser lägger åtminstone en god grund för framtida diskussioner, menar Markku Rummukainen.

– Alla FN-länder tillsammans säger nu att det här är kunskapsunderlaget. Då behöver man inte förhandla om vad man redan vet.

Klimatförändringarna, vilka är en direkt följd av uppvärmningen, kan yttra sig på olika vis i olika regioner. På Arktis är till exempel uppvärmningen dubbelt så hög som det globala genomsnittet.

IPCC skriver att klimatförändringar intensifierar vattnets cykel från hav till regn. Detta leder till mer intensiva skyfall, flodströmmar och även till mer torka i många regioner. Regnmönstren påverkas, vilket gör att på höga nivåer riskerar nederbörden att öka medan på delar av den subtropiska arealen riskerar den att minska.

– Klimatförändringarna är här nu, Ingen är säker och det påverkar alla. Vi behöver hantera det som en akut kris här och nu, säger Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP och fortsätter:

– Det är dags att ta det här på allvar. Varje koldioxidton bidrar till klimatförändringarna.

<strong id="strong-3abbc040d6e8fb1de800e50981b69f4f">Fakta: Några slutsatser om koldioxid ur klimatrapporten</strong>

Mänskliga handlingar har stort potential att bestämma klimatet i framtiden.

Rapporten bevisar att koldioxid är den huvudsakliga orsaken till klimatförändringarna även om andra växthusgaser och luftföroreningar också påverkar klimatet.

Det skulle ta 20-30 år att stabilisera de ökande temperaturerna om vi reducerade utsläppen av växthusgaser radikalt.

Rapporten bygger på alla publicerade forskningsstudier inom området fram till 2019. IPCC har sedan utvärderat och sammanvägt dem.