Räddningspersonal på plats efter det att ett bostadshus i Kiev bombats.
Räddningspersonal på plats efter det att ett bostadshus i Kiev bombats. Bild: Vadim Ghirda

Följ händelseutvecklingen i Ukraina

Striderna i Ukraina fortsätter och går snart in på sin fjärde vecka. Här är en sammanfattning med några av de viktigaste punkterna av det som hänt sedan Ryssland påbörjade sin storinvasion den 24 februari. Följ direktrapporteringen här.

ANNONS
|

Natten till den 24 februari svensk tid höll Rysslands president Vladimir Putin ett tv-sänt tal där han sade att en "militär specialoperation" inletts i Ukraina. Kort därpå vaknade boende i Kiev och landets näst största stad Charkiv till ljudet av explosioner och flyglarm. Raketbeskjutning drabbade även en rad andra platser i landet, däribland Mauripol och Odessa.

Parallellt med detta gick ryska markstyrkor, som stått beredda vid ukrainska gränsen i Ryssland och Belarus i månader, in i landet från flera håll.

"Putin har precis inlett en fullskalig invasion av Ukraina. Fredliga ukrainska städer är under beskjutning. Det här är ett anfallskrig", skrev Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba på Twitter bara någon timme efter Putins tal.

ANNONS

Enligt den brittiska underrättelsetjänsten, som dagligen publicerar uppdateringar om kriget, har ryska styrkor för närvarande kontroll över Donbassregionen i öst, den år 2014 annekterade Krimhalvön och angränsande områden på fastlandet, delar av regionerna Cherson och Zaporizjzja samt ett område från Tjernobyl norr om Kiev till den östligt belägna staden Kupjansk.

Ukraina har slagit tillbaka flera ryska ockupationsförsök, däribland i miljonstaden Charkiv, som drabbats hårt av både bombningar och markoffensiver men fortfarande befinner sig under ukrainskt styre.

Gällande Kiev har det löpande kommit rapporter om Rysslands planer på att ta huvudstaden. De ryska styrkorna har sedan starten på invasionen rört sig framåt mot Kiev, men också stött på problem. Det gäller exempelvis den flera mil långa kolonn med militärfordon som upptäcktes via satellitbilder den 28 februari och som sågs som ett tecken på ett nära förestående angreppsförsök.

Sedan dess har kolonnen dock av oklar anledning splittrats i mindre delar och rört sig betydligt långsammare än vad många bedömare räknat med.

Samtidigt har Kiev, likt många andra städer, utsatts för massivt bombardemang med ett stort antal civila dödsoffer som följd.

Delegationer från Ryssland och Ukraina möttes för en första samtalsrunda vid gränsen mot Belarus den 28 februari. Mötet ledde inte till eldupphör eller några andra konkreta framsteg.

ANNONS

Parterna möttes på nytt den 3 mars.

"Den andra omgångens samtal är över. Tyvärr har Ukraina inte nått de resultat som behövs ännu. Det finns beslut endast kring upprättandet av humanitära korridorer", skrev den ukrainske presidentrådgivaren Mychajlo Podoljak efter det att mötet avslutats.

Inte heller möte nummer tre och fyra – som ägde rum 7 respektive 14 mars – ledde till några större förhandlingsframgångar.

Kontakten mellan Kiev och Moskva har dock fortsatt och på onsdagen sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att samtalen har börjat "låta mer realistiska", men betonar att mer tid behövs.

Bakgrund: Komplicerad relation

Ukraina hade redan före invasionen en komplicerad relation till Ryssland och landet har slitits mellan att närma sig väst eller Ryssland sedan det blev självständigt från Sovjetunionen 1991.

Konflikten ställdes på sin spets 2014 då omfattande demonstrationer, med centrum på Självständighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under några dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina närmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stärkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet på ryskdominerade Krim i syd utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och på ett liknande sätt gick in i Donbassområdet i öst där landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

Redan före den storinvasionen som inleddes i februari 2022 hade uppemot 15 000 människor mist livet i konflikten. Sedan dess har ytterligare ett stort antal personer, inklusive många civila, dödats.

Källa: Landguiden/UI

ANNONS