Inför Eurovision – Här är Europas konflikter på tio minuter

Våldsamma protester, regeringskriser och tusentals döda i blodiga konflikter. Inför Eurovision song contest är Europa i gungning. Situationen är värre än på många år, och det spiller över på sångtävlingen. Vill du få koll på de politiska konflikterna i Europa? Har du tio minuter till övers? Låt då GP:s utrikespolitiske kommentator Jan Höglund ge dig en överblick.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

I mars meddelade Armenien att de inte kommer att delta i årets upplaga av Eurovision song contest. Höstens blodiga krig med Azerbajdzjan är förvisso över, men konflikten triggade stora protester mot premiärministern och har resulterat i en regeringskris.

Senare samma månad kom beskedet från EBU, European Brodcasting Union, att inte heller Belarus kommer att delta. Bidraget ”Ya Nauchu Tebya” (I'll teach you) av Galsy ZMesta ansågs för politiskt och diskvalificerades.

Från illa dolda budskap och flaggkupper till låten som startade Nejlikerevolutionen i Portugal har Eurovision alltid speglat och spelat en betydande roll i det politiska läget i Europa. I år är sannerligen ingen skillnad. GP:s utrikespolitiske kommentator Jan Höglund går igenom några av de konflikter som på nytt hamnar i fokus i samband med den europeiska schlagerfestivalen.

ANNONS

– Vi har den allvarligaste situationen i Europa sedan andra världskriget. Pandemin har fördjupat krisen och motsättningarna, även inom EU med Polen och Ungern. Den ekonomiska krisen har verkligen underblåst de här konflikterna, säger Jan Höglund.

Ryssland – Ukraina

För trettio år sedan upplöstes Sovjetunionen. Det kalla kriget slutade och vi kunde se avspänning mellan öst och väst. Men det gillade inte den tillträdande presidenten Vladimir Putin.

– Det var det största geopolitiska misstaget som begåtts hävdade han, säger Jan Höglund.

Dragkampen mellan öst och väst har i stället fortsatt i nya former och det är där vi kan hitta grunden till flera av dagens konflikter i Europa, som den mellan Ryssland och Ukraina.

2014 pågick protester i Ukrainas huvudstad Kiev. EU-vänliga demonstranter var upprörda över att regeringen dröjde med att underteckna ett samarbetsavtal med EU och man önskade en större distans till Ryssland. Protesterna växte sig allt starkare och blev till slut en revolution där president Viktor Janukovytj avsattes.

Runt 13 000 har dött i konflikten

Men det uppskattades inte av alla. Den rysktalande majoriteten i Krim hade varit lojala med Janukovytj och när protester utbröt fick de stöd av Ryssland som annekterade halvön och understödde ett uppror i östra Ukraina.

Hittills beräknas runt 13 000 ha dött i konflikten. Nyligen mobiliserade Ryssland också stora militära förband vid gränsen mot Ukraina, men dessa drogs delvis tillbaka. Det finns teorier om att det var en maktdemonstration mot den nya administrationen i USA

ANNONS

– Men faktum är att spänningarna består vid gränsen och hur det här ska sluta vet vi inte i dag. Det är fortsatt konflikt och det finns ingen öppning och ljusning just nu.

Så märks det i Eurovision:

Konflikten mellan Ryssland och Ukraina har synts på många sätt. Exempelvis stoppades den ryska artisten Julia Samojlova från att ställa upp med sitt bidrag ”Flame is burning” när tävlingen hölls i Kiev 2017. Två år tidigare var det Ukraina själva som valde att inte ställa upp. 2019 stoppades också den inhemska vinnaren Maruv från att delta eftersom det kom fram att hon tidigare har framträtt i Ryssland.

En del minns säkert även Ukrainas vinnarlåt 2016, ”1944” av Jamala, som handlar om Stalins deportering av krimtatarer.

En man protesterar med den palestinska flaggan vid Huwara.Framför honom brinner det och vi ser en kraftig rökutveckling.
En man protesterar med den palestinska flaggan vid Huwara. Bild: Majdi Mohammed

Israel – Palestina

Efter kriget 1947 ville FN dela upp det då brittiskt kontrollerade Palestina i en judisk och en arabisk del. Den judiska sidan sade ja, den arabiska nej.

Den israeliska staten upprättades och hundratusentals palestinier fördrevs eller flydde, vilket ledde till ett krig med de arabiska grannländerna. När det slutade 1949 hade Israel betydligt större landområden än FN planerat.

Sedan dess har nya konflikter återkommande blossat upp. Från enskilda våldshandlingar till fullskaliga krig, som Suezkriget 1956 och Sexdagarkriget 1967, där Israel ockuperade ytterligare områden som Västbanken och Gazaremsan.

ANNONS

Under de senaste decennierna har världen flera gånger fått se palestinska uppror, kallat intifador, och hur raketer avfyrats från den terrorstämplade gruppen Hamas mot Israel. Man har också sett återkommande israeliska offensiver in i Gaza och Västbanken. Tusentals människor har mist livet i de blodiga striderna.

LÄS MER:Biden efter vapenvilan: Genuin möjlighet att nå framsteg

De senaste veckorna har konflikten blossat upp på nytt. Det började med att palestinier vräktes från sina hem i Jerusalem, vilket triggade ursinniga protester som möttes av så väl polis som israeliska styrkor.

Våldet har därefter trappats upp. Tusentals raketer har skjutits från Gaza mot Israel som svarat med bombningar. Längs Västbanken drabbar palestinier, mest ungdomar, samman med israelisk militär. Striderna är de värsta sedan 2014 och hundratals har dödats och tusentals skadats. Den överväldigande majoriteten palestinier.

– Dessutom har man en regeringskris. Det har inte gått att få ihop en regering i Israel. De har haft sitt fjärde val på två år och nu kan det bli ett femte, säger Jan Höglund.

Så märks det i Eurovision:

Konflikten mellan Israel och Palestina är nog den mest betydelsebärande i Eurovision. Framförallt då den innebär att flera länder väljer att inte delta. Libanon är bara ett exempel. 2005 skulle de debutera i tävlingen men drog sig ur efter att de vägrat att sända Israels bidrag, vilket strider mot EBU:s regler.

ANNONS

Det var annars exakt vad som hände när Jordanien sände tävlingen 1978. I stället för att visa Israels bidrag "A-Ba-Ni-Bi" visades bilder på blommor. När det stod klart att "A-Ba-Ni-Bi" faktiskt hade vunnit hävdade det jordanska tv-bolaget att segern i stället gått till Belgien.

Konflikten syns överallt. Så sent som 2019, då tävlingen hölls i Tel Aviv, kuppade exempelvis den isländska gruppen Hatari in palestinska flaggor i sändningen. Det finns också en väldigt uppmärksammad uppgift om att den israeliska artisten Ilanit ska ha burit skyddsväst under sitt framträdande när landet debuterade 1973, men det har sedermera avfärdats som en myt.

Armenien – Azerbajdzjan

Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet pågick ett blodigt krig i enklaven Nagorno-Karabach i sydvästra Azerbajdzjan. Etniska armenier som anser att området tillhör dem tog över och har sedan eldupphöret 1994 kontrollerat området. Åtminstone tills förra hösten. I 25 år har en form av frusen vapenvila pågått men nu blossade kriget upp igen. Under sex veckors tid pågick fulla strider i regionen och man uppskattar att flera tusen har dödats.

– Azerbajdzjan, med stöd av Turkiet, intog delar av den här enklaven. Oavsett vilken religion eller etnicitet har civilbefolkningen lidit väldigt mycket, säger Jan Höglund.

Länderna har tecknat en fredsuppgörelse men det har tagits emot med bitterhet hos delar av befolkningen i Armenien som är kritiska till landsförlusten. Efter uppgörelsen utbröt vilda protester och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian kallades för förrädare. Det blev till slut ohållbart och Pasjinian tvingades att utlysa nyval.

ANNONS

– Och det var en av orsakerna till att man drog sig ur Eurovision.

Utöver den direkta konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan är även Turkiet och Ryssland involverade. Södra Kaukasus är strategiskt viktigt för Ryssland som har både ett försvarsavtal med Armenien och starka ekonomiska och EU-politiska intressen att ha goda relationer med Azerbajdzjan, säger Jan Höglund och påpekar att USA i dagarna också har erkänt det osmanska folkmordet på armenier på 1910-talet, något som Turkiet våldsamt motsätter sig.

Så märks det i Eurovision:

I år är konflikten förstås särskilt tydlig då Armenien dragit sig ur. Men även tidigare har den gjort sig påmind. Exempelvis 2012 då Armenien hoppade av eftersom tävlingen skulle hållas i Azerbajdzjans huvudstad Baku.

Även 2015 uppstod en kontrovers då den armeniska supergruppen Genealogy framförde låten ”Face the shadow”. Texten och den tidigare titeln "Don't deny" antogs syfta på folkmordet på 1910-talet. Året därpå blev det åter upprört då Iveta Mukutjian visade upp Nagorno-Karabachs flagga under semifinalen.

19 april 2021. En behållare exploderar vid en brinnande barrikad som lojalister satt upp i västra Belfast.
19 april 2021. En behållare exploderar vid en brinnande barrikad som lojalister satt upp i västra Belfast. Bild: Peter Morrison

Nordirland (Unionister mot republikaner)

Konflikten mellan unionister och republikaner i Nordirland går långt tillbaka, men en viktig tidpunkt är 1916. Då inträffade Påskupproret, ett revoltförsök mot det brittiska styret på Irland. Även om det slogs ner var det första steget mot självständighet för de irländska republikanerna och fem år senare slöts ett avtal om att ge Irland samma status som Kanada.

ANNONS

Men allt var inte frid och fröjd. Den protestantiska majoriteten av Nordirlands befolkning ville fortsätta vara en del av Storbritannien. Så blev fallet och det fortsatte även när Irland blev en självständig republik 1949.

Uppdelningen rörde upp ilska, som späddes på av att den katolska minoriteten i Nordirland utsattes för diskriminering. När en medborgarrättsrörelse fick momentum på 1960-talet möttes de också hårt av så väl polis som motdemonstranter. Gatukravaller, tillfälliga murar och segregerade områden avlöste vartannat.

Därefter följde decennier av dödlig konflikt och tillfälliga vapenvilor i det som kallas för ”The Troubles”. IRA (Irländska republikanska armén) splittrades och en mer våldsam utbrytardel började genomföra dödliga bombdåd. 1972 inträffade den ökända "blodiga söndagen", där 13 civila demonstranter sköts ihjäl av brittisk polis.

1998 slöts till slut det så kallade Långfredagsavtalet mellan parterna och sju år senare deklarerade IRA:s arméledning att de avslutar sin väpnade kamp.

Det är här i områdena som är fattiga... som de stora yttringarna sker

Sedan dess har det varit relativt lugnt. Men i samband med Brexit har en ny våg av våld blossat upp i Nordirland. Framförallt av unga unionister som bråkat på gatorna.

– Det är ganska typiskt för våldet där. Det finns ett område som heter Shankill road och några hundra meter bort, på andra sidan gränsportarna, finns republikaner. Det är här i områdena som är fattiga, med låg utbildning, stor arbetslöshet och socialt utanförskap som de stora yttringarna sker, säger Jan Höglund.

ANNONS

Den stora oron nu är att en hård gräns inrättas mellan Irland och Nordirland. Något som som kan få konflikten att trappas upp än mer.

Så märks det i Eurovision:

Till skillnad från andra konflikter i den här artikeln har den mellan unionister och republikaner inte märkts av särskilt i tävlingen på senare år. Däremot blev det minst sagt känsligt i början av 1970-talet. 1970 ställde artisten Dana upp för Irland med "All kinds of everything". Dana var född i London och bodde i Derry i Nordirland. Att hon skulle representera Republiken Irland var alltså känsligt.

Än värre blev det året därpå. Dana vann nämligen hela tävlingen och nu skulle Storbritannien bli tvungna att skicka ett brittiskt bidrag till Dublin mitt under den brinnande konflikten. Valet föll taktiskt på TV-stjärnan Clodagh Rodgers som var både nordirländare och katolik. Men det väckte ändå kritik på Irland där Rodgers pekades ut som förrädare och ska även ha fått ta emot dödshot av IRA.

Som en fotnot kan nämnas att det irländska vinnarbidraget ”The Voice” av Eimear Quinn 1996 har kopplats ihop med den fruktansvärda svälten på Irland under 1800-talet, som den brittiska regeringen har fått stor kritik för.

Belarus

I augusti förra året hölls presidentval i Belarus. Den sedan 26 år sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko vann. Men det var omtvistat. Oppositionspolitikern Svjatlana Tsichanoŭskaja hävdar valfusk. Det gör även EU och många belarusier. Demonstranter pekade på hur politiska motståndare till Lukasjenko fängslats och hotats. De tog till gatorna där de mötte hårt motstånd.

ANNONS

– Efter några dygn av förhållandevis ”lugn” har Lukasjenkos säkerhetsstyrkor slagit ner alla de här oppositionsmänniskorna oerhört brutalt. Väst fördömer och har infört sanktioner men Lukasjenko sitter kvar med Rysslands hjälp, säger Jan Höglund.

I september kunde FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter peka på 450 dokumenterade fall av tortyr och misshandling av de tusentals som frihetsberövats. Det kom också flera rapporter om sexuella ofredanden och våldtäkt.

Lukasjenko kan sitta kvar så länge han har sitt stöd i Moskva av Putin

Inom överskådlig tid finns det inget som talar för att konflikten ska lösas. Omvärldens försök att sätta press genom sanktioner och reseförbud har haft viss effekt men så länge Belarus har stöd av sin granne, stormakten Ryssland, sitter Lukasjenko tryggt.

– Just nu ser det mörkt ut. Man kan tänka sig att med tiden kommer det att förändras. Men frågan är vad man menar med tid? Vladimir Putin kan sitta kvar till 2036. Lukasjenko kan sitta kvar så länge han har sitt stöd i Moskva av Putin.

Så märks det i Eurovision:

Belarus har ofta haft en kantig relation till sångtävlingen. I år blev det extra tydligt då landets valda låt ansågs för politisk för EBU. Det var bandet Galasy ZMesta som skulle ställa upp med bidraget ”Ya Nauchu Tebya” (I'll teach you). Låten fick nej och det fick även Galasy ZMestas nästa förslag. Därför kommer Belarus inte att tävla i årets Eurovision.

ANNONS

Bland tidigare uppmärksammade bidrag kan nämnas Anastasia Vinnikovas från 2011 – ”I love Belarus”.

En grekcypriotisk demonstrant håller upp en skylt om ett enat Cypern inne i FN:ns buffertzon i den uppdelade huvudstaden Nicosia.
En grekcypriotisk demonstrant håller upp en skylt om ett enat Cypern inne i FN:ns buffertzon i den uppdelade huvudstaden Nicosia. Bild: Petros Karadjias

Cypern (Grekland och Turkiet)

1974 försökte den grekiska militärjuntan genomföra ett statskupp på Cypern. Presidenten och ärkebiskopen Makarios III avsattes till förmån för nationalisten Nikos Sampson, som var medlem av EOKA, en grekcypriotisk gerillaorganisation som ville förena Cypern med Grekland.

Kuppförsöket misslyckades. Fem dagar senare invaderade Turkiet. De kallade det för en fredsbevarande operation och resultatet blev att Nikos Sapson avsattes och Makarios III kom tillbaka. Turkiet ockuperade också de norra delarna av Cypern och till denna dag är landet delat av en 180 kilometer lång buffertzon som brukar kallas den ”Gröna linjen”.

Turkiet har Recep Tayyip Erdoğan vid makten, en person som också har geopolitiska ambitioner

1983 förklarade sig även Nordcypern självständigt, men erkänns bara av Turkiet.

– Turkiet har Recep Tayyip Erdoğan vid makten, en person som också har geopolitiska ambitioner. Han har till exempel hävdat att de kan utvinna gas och olja i grekcypriotiskt territorialhav eftersom det tillhör dem, säger Jan Höglund.

Höglund påpekar att Turkiet ofta är besvärliga för väst och dess intressen. Landet är en Nato-nation som också vill bli en EU-medlem, men när det exempelvis kommer till hanteringen av flyktingar och relationen till grannländer dyker det ständigt upp konflikter.

På Cypern är det för tillfället inga aktiva våldsamheter. I stället har det förekommit försök att väcka fredssamtal mellan grekcyprioter och turkcyprioter på ön.

ANNONS

– Det är en frusen konflikt och en ganska märklig situation med en buffertzon och olika områden som gör att man inte får röra sig hur som helst. Tidigare har man jobbat för att förena de här två halvorna men enligt den senaste förhandlingsomgången lutar allt mot att turkcyprioterna vill ha en egen del och då är det en delning det handlar om.

Så märks det i Eurovision:

Få saker är så givna på förhand i Eurovision som att Cypern kommer att få tolv poäng av Grekland och Grekland tolv poäng av Cypern (bortsett från en chockerande 8-poängare 2015). Turkiet hade ett rakt motsatt förhållande med Cypern så länge de var med i tävlingen.

Utöver den ofta lite humoristiska röstningsdetaljen finns flera historiska politiska situationer. 1975 valde exempelvis Grekland att dra sig ur med anledningen av händelserna kopplade till statskuppen. Året därpå valde Turkiet att inte visa Mariza Kochs bidrag ”Panagia mou, Panagia mou”, till förmån för en turkisk-nationalistisk låt.

11 augusti 2008. En ossetisk soldat bredvid en förstörd pansarvagn i Tschinvali, huvudstad i utbrytarrepubliken Sydossetien.
11 augusti 2008. En ossetisk soldat bredvid en förstörd pansarvagn i Tschinvali, huvudstad i utbrytarrepubliken Sydossetien. Bild: MIKHAIL METZEL

Transnistrien, Abchazien och Sydossetien

1990 bröt ett krig ut om den landremsa i Moldavien längs gränsen mot Ukraina som heter Transnistrien. Kriget stod mellan pro-transnistriska och pro-moldaviska styrkor och pågick fram till 1992 då det beslutades om en permanent vapenvila.

– Efter det har det blivit ett autonom enklav med ryskt stöd och ekonomi. Och där ser man fortfarande symboler som Lenin och hammaren och skäran, säger Jan Höglund.

ANNONS

Transnistrien förklarade sig självständigt, men har inte erkänts av omvärlden. Förutom av de georgiska självstyrande territorierna Abchazien och Sydossetien, samt, det mellan Armenien och Azerbajdzjan omstridda, området Nagorno-Karabach.

– Moldavien har pratat om att få en lösning till stånd men det har inte skett. Till saken hör att i Moldavien, som är ett fattigt land, är man delat i sin syn till Ryssland. Den nya presidenten, Maia Sandu, är västorienterad men många i parlamentet är Putin-orienterade.

Risken för nya konfrontationer är stor

Konflikten om Transnistrien dök upp i kölvattnet av Sovjetunionen. Detsamma kan sägas om de georgiska territorierna Abchazien och Sydossetien. Där pågick parallellt stridigheter mellan abchazier och osseter och Georgien i ett par år innan vapenvilor kunde slutas.

Men konflikten är inte löst och 2008 utbröt fullskaligt krig mellan Georgien på ena sidan, Sydossetien, Abchazien och Ryssland på andra. En vapenvila slöts samma månad men EU bedömer alltjämt att risken för nya konfrontationer är stor.

Så märks det i Eurovision:

Eurovision är känsligt för allt som är politiskt och det blev tydligt när tävlingen skulle hållas i Sverige 2016. Då läckte det ut ett dokument som visar ett antal förbjudna flaggor inne i arenan. Däribland fanns IS, Nordcypern, Kosovo, Palestina, Nagorno-Karabach och Transnistrien representerade

ANNONS

Georgien har kanske annars bjudit på ett av de mest klassiska politiska inslagen i Eurovisions historia. 2009, året efter kriget mellan Georgien och Ryssland, skulle tävlingen hållas i Moskva. Georgien ville då skicka Stephane & 3G med låten ”We don’t wanna put in”. Låten förbjöds dock av EBU för att den var allt för politisk.

ANNONS