Högt uppsatta israeliska militärbefäl har fått instruktioner att förbereda de styrkor som för närvarande är utplacerade i södra Libanon för vapenvilan, rapporterar Haaretz med hänvisning till militärkällor.
Befälen har fått veta att vapenvilan kan börja mellan klockan 19 och midnatt lokal tid, enligt den israeliska tidningen.
Samtidigt kommer uppgifter om att Libanons president Joseph Aoun inte vill samtala med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Källor inom den libanesiska regeringen uppger för bland annat AP och Reuters att Aoun inte kommer att prata med Netanyahu "inom närtid".
USA:s president Donald Trump antydde tidigt i morse att nya samtal kommer att äga rum under torsdagen.
”Försöker skapa lite andrum mellan Israel och Libanon. Det var länge sedan de två ledarna pratade med varandra, typ 34 år”, skrev han i sociala medier.
”Skulle välkomna det”
Libanons lamslagna regering är inte direkt inblandad i kriget. Israel strider i utgångsläget mot den väpnade och inflytelserika shiarörelsen Hizbollah, som inte sitter med vid bordet.
Hizbollah-politiker säger till AFP att libanesiska förhandlingar med Israel vore ”ett stort misstag”.
Den israeliska regeringens säkerhetsråd sammanträdde på onsdagen för att diskutera en möjlig vapenvila i Libanon, men enligt israeliska medier fattades inget beslut.
Delegationer från Israels och Libanons respektive regeringar träffades i USA i tisdags, efter amerikanska påstötningar. När USA och Israel enades om en vapenvila med Iran var andra parter av uppfattningen att även Libanon skulle omfattas.
Invasion utökas
Israel säger sig upprätta en ”säkerhetszon” för att freda norra Israel. Premiärminister Netanyahu utropade på onsdagen att zonen ska utökas, varpå styrkor i södra Libanon ryckte fram ytterligare. På torsdagen bombades en bro längs med den väg som förbinder södra Libanon med landets norra delar.
Netanyahu upprepar ett mångårigt krav om att Hizbollah måste avväpnas helt, men det framgår inte hur det skulle ske. Han har fått visst gehör av Libanons regering, men den libanesiska armén är svagare än Hizbollahs styrkor och bedöms inte ha egen förmåga att kontrollera dem eller Libanon i stort.
Minst 2 100 människor har dödats i Libanon sedan krigsutbrottet.
Rättad: I en tidigare version av denna text angavs fel veckodag för eventuella samtal.
Fakta: Sju invasioner på 50 år
Under de senaste 50 åren har Israel gått in med markstyrkor i Libanon vid sju tillfällen.
Israels motståndare i Libanon, den shiamuslimska rörelsen Hizbollah, grundades delvis med iransk hjälp efter Israels ockupation av södra Libanon på 1980-talet. Den agerar ombud för Iran i konflikter i Mellanöstern och har delvis terrorstämplats av EU och USA.
Efter ett krig 2006 ritade en FN-resolution upp en säkerhetszon i södra Libanon där endast FN-styrkan Unifil och Libanons armé skulle tillåtas, men det efterlevdes inte.
Konflikten blossade upp på nytt i samband med Gazakriget. 2024 slöts en vapenvila som gick ut på att både Hizbollah och Israel skulle börja dra sig tillbaka från en snarlik buffertzon i södra Libanon.
Våren 2026 bröt strider ut igen då Hizbollah sköt raketer mot Israel som svar på landets krig med Iran. Israeliska markstyrkor har avancerat längre in i Libanon, hundratusentals har fördrivits, FN-soldater har hamnat i skottlinjen och det varslas om en varaktig ockupation.
