Med en kombination av åtgärder, döpt till Re Power EU, hoppas EU-kommissionen få bukt med det ryska gas- och oljeberoende som inte bara kostar dyra pengar, utan också göder den ryska krigsmakten i Ukraina.

– I dag tar vi vår ambitioner till en ny nivå då vi försöker bli oberoende av ryska fossila bränslen så fort som möjligt, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett kort pressframträdande i Bryssel.

I planen ingår förslag om hårdare krav när det gäller energieffektivisering i EU och höjd målsättning för mer förnybara energikällor.

Bland annat ingår ett initiativ för att fasa in obligatoriska solpaneler i alla nya offentliga och kommersiella byggnader (från 2025) och även nya hyreshus (från 2029).

– Jag vet att det är ambitiöst, men det är realistiskt. Vi kan göra det, säger von der Leyen.

Kommissionen hoppas totalt kunna mobilisera mer än motsvarande 3 000 miljarder svenska kronor, som ska kunna ges som både bidrag och lån.

Helt okontroversiellt är det dock inte. En del av pengarna går nämligen till investeringar för naturgas – cirka 100 miljarder kronor för att knyta ihop ledningar.

– Så att inget medlemsland lämnas ute i kylan, säger von der Leyen.

Dessutom går 20 miljarder till oljeledningar.

– För att stoppa införandet av rysk olja, motiverar kommissionsbasen.

Även om von der Leyen påpekar att 95 procent ändå går till att &quot;snabba på och skala upp&quot; övergången till ren energi är kritiken skarp.

&quot;Det här är kejsarens nya kläder. EU-kommissionen hävdar att det här är bra för klimatet, då kan lösningen för att ta oss ifrån det fossila gasberoendet aldrig vara att samtidigt satsa mer pengar på mer gas. Det är en ekvation som jag inte får att gå ihop&quot;, säger exempelvis svenska EU-parlamentsledamoten Emma Wiesner (C).

&quot;Kommissionen föreslår att vi genom att bryta med Ryssland i stället ska låsa fast oss i ett ökat kolberoende och förlita oss på gas från andra länder – ofta diktaturer&quot;, skriver kollegan Jakop Dalunde (MP).

Parallellt presenteras samtidigt fler nödåtgärder som medlemsländerna kan ta till på kort sikt för att hantera de stadigt stigande energipriserna.

– Vi föreslår korttidsåtgärder som medlemsländerna kan vidta för att hantera ovanligt höga priser, berättar energikommissionär Kadri Simson på en presskonferens.

Bland åtgärderna ingår utökade möjligheter att reglera gaspriser till hushållen och använda energiföretagens extravinster för att stötta konsumenterna.

Rättad: I en tidigare version av texten förekom felaktiga siffror.

EU-kommissionens plan för att göra sig av med beroendet av ryska fossila bränslen och skynda på övergången till mer hållbara energikällor beräknas kräva 210 miljarder euro i investeringar till 2027.

Bland annat föreslås 86 miljarder euro till förnybar energi, 56 miljarder för energieffektivitet och 27 till infrastruktur för vätgas.

Finansieringen föreslås främst komma från EU:s stora återhämtningsfond efter coronapandemin (RRF), där det fortfarande finns 225 miljarder euro tillgängligt för medlemsländerna att låna. EU-kommissionen öppnar samtidigt för att fylla på bidragsdelen i RRF med 20 miljarder euro till, från handeln med utsläppsrätter.

Fakta: Re Power EU

Wiktor Nummelin/TT

Så ska EU snabbare slippa rysk energi

EU:s energikommissionär Kadri Simson. Arkivfoto.