25 hajar har släppts ut i Gullmarsfjorden i Lysekil

I sexgradigt vatten släpps hajarna ut. De sista i forskningsprojektet som Havets hus och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sjösatte i somras. Med hjälp av inopererade sändare ska de småfläckiga rödhajarnas beteende kartläggas.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Idag simmade Havets hus akvarietekniker Elias Neuman ut med 13 hajar i det sexgradiga vattnet i Gullmarsfjorden, i Lysekil.

I hajarna och havet har sändare och mottagare placerats ut för att kunna kartlägga de akvarieuppfödda fiskarnas beteende. Ungefär 30 mottagare för 25 000 kronor styck ska samla upp signaler från hajarna som har varsin sändare inopererad i bukhålan.

– Vi vill veta att de beter sig som vilda hajar gör. Det finns lite data från ett projekt i England där de har fångat vilda hajar, satt i sändare och sen släppt ut. Så vi kan jämföra med den datan, förklarar akvariechefen Helen Sköld.

ANNONS

Projektet är ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, som bidrar med den tekniska kunskapen. Världsnaturfonden och det lokala elbolaget Leva har bidragit med pengar till projektet.

Projektet igång sedan i somras

Den första kullen småfläckig rödhaj släpptes ut i somras. De tolv treåriga hajarna höll sig inomskärs i två veckor.

– Det här var ju nytt för alla inblandade, men allt gick bra. Vi hade en mottagare precis utanför Havets hus brygga och den kunde vi tanka ut information från. Efter två veckor simmade de ut ur viken, men det är all information vi har hittills då.

Olika beteenden som forskarna är nyfikna på är hur hajarna rör sig i vattnet, vad de gör på natten och dagen, när de letar efter mat, om hanarna och honorna beter sig olika, vilka temperaturer de föredrar och på vilket djup de trivs bäst.

– Nästa steg i processen är ju att få datan från alla mottagarna, någon gång i maj nästa år, och sen börja fundera på nästa art.

Behöver man vara rädd för hajarna?

Det finns tre hajarter som lever och förökar sig i Sverige: pigghaj, blåkäxa och småfläckig rödhaj. Ingen av de blir mycket längre än en meter och de lever på djupt vatten.

– Det är väldigt, väldigt sällan man stöter på en haj. Normalt sett lever de på minst 40 meters djup. Lokala fiskare har ibland märkt att de gått in i kräftburar, berättar akvariechefen.

ANNONS

Om man råkar få upp en småfläckig rödhaj ska man släppa i den igen.

– Den är fredad, precis som alla hajar i svenska vatten. Den är klassad som livskraftig, beståndet är stabilt, men det skadar ju inte att få fler.

Hajen binder fast sina ägg i olika växter på havsbotten. Äggen är som fyrkantiga påsar där ena sidan är öppen och i hörnen på påsen sitter fyra små snören fast.

– Höljet till den här kapseln är i samma material som våra naglar. Honan simmar runt någonting på botten och knyter fast äggen, sen, efter nio månader simmar en liten tuffing ut.

Av de tre hajarterna har Helen Sköld svårt att välja en favorit.

– Åh, jag tycker de är fina. Den här arten är ju väldigt söt, de är näpna. Men blåkäxan är häftig för den lyser på magen och skimrar lite åt grönt och lila.

Småfläckig rödhaj

Utbredning: Arten finns från Norge och Shetlandsöarna söderut längs Europas Atlantkust, Medelhavet, Svarta Havet och längs Afrikas västkust till Senegal. Småfläckig rödhaj påträffas regelbundet längs svenska västkusten från Öresund norrut och i synnerhet vid Bohuskusten.

Utseende: Stora vingliknande bröstfenor och små ryggfenor. Ibland förekommer den i mörk färgvariant. Längd upp till en meter och maxvikt 2 kilo.

Levnadssätt: Lever på sandiga, steniga och dyiga vegetationsbottnar på 30–80 meter djup, ibland ner till 400 meter. Den är aktiv på natten och vilar dagtid på bottnen.

Föda: Fisk, kräftdjur, blötdjur och maskar. Äter även döda fiskar.

Fortplantning: Lägger ägg och har som alla andra hajar inre befruktning. Äggkapslarnas trådar i hörnen kan utdragna bli meterlånga. Honan använder dem för att förankra kapseln vid lämpliga föremål i havsbottnen under äggläggningen. Arten har ingen speciell lektid utan parar sig under hela året. Äggkapslarna läggs emellertid under november till juli på fasta underlag med mossdjur, alger och svampdjur. De kläcks efter 8 till 9 månader. Ynglen och ungfiskarna lever vanligen på grunt vatten.

Hot: Småfläckig rödhaj fångas bland annat som bifångst vid fiske efter torsk med garn, samt vid trålning efter rödtunga. Som alla broskfiskar har arten en låg reproduktionstakt vilket gör den sårbar.

Åtgärder: Arten är fredad enligt svensk fiskerilagstiftning. Det innebär att det är helt förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj i svenska vatten.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten.

ANNONS