Gunborg, 90, blev lurad av falsk bankman på telefonen

Gunborg brukar aldrig svara på okända nummer. Men för en dryg månad sedan gjorde hon det ändå. Bedragaren i andra änden lurade henne på nästan 10 000 kronor.
– Jag grät på kvällarna efter att det hänt. Det är inte egentligen pengarna utan mer sättet de gör det på, säger Gunborg.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Gunborg bor i samma hus som hon bott sedan 60-talet när hon flyttade dit med sin man och sina barn. Hon lagar mat, tvättar och sköter alla räkningarna själv. Hon är väldigt noga med ordningen och har en lång lista på nummer som hon aldrig svarar på, tills nu.

– Det här numret började på samma siffror som bankens nummer. Han som ringde var så artig och presenterade sig med namn. Magnus eller något sånt och Nilsson i efternamn. Han pratade perfekt svenska med viss brytning.

Gunborg berättar att hon aldrig svarar på okända nummer. Hon har anmält sig till Nix-registret och har en lång lista på nummer som hon inte svarar på, men just den här gången svarade hon. Varför vet hon inte riktigt mer än att siffrorna påminde om bankens nummer.

ANNONS

– Telefonen ringde och de sade att de ringde från banken. De sade att min dosa är gammal, men jag sade att den är inte gammal, jag har nyss bytt den. Vad har du då för dosa undrade han då. Jag försökte se om det fanns något nummer på den, men det fanns inte.

Försöker förstå vad som hände

– ”Bankmannen” fortsatte att prata och han ville att jag skulle beskriva vilken sorts dosa det var och om den fungerade. Tydligen har jag slagit in koderna då på dosan för jag har inget minne av att jag sade koderna till honom. Kan han se, tänker jag, när jag slår in koden på dosan, på sin dator eller nåt, säger hon medan hon funderar på vad det egentligen var som hände.

Gunborg uppfattade inte att ”bankmannen” skickade ut någon särskild länk som hon skulle trycka på. Hon uppfattade det som att hon gick in på sin vanliga banksida för att pröva att dosan fungerade.

– Jag slog in koden flera gånger, och jag kanske slog in fel kod, för sen kom det upp en jättelång rad av siffror. Sen sade han att jag ju har Ica-banken också frågade han om jag har en dosa där också?

ANNONS

”Nu drar jag mig för att sätta på datorn. Det känns som de flått mig. De vet allt om mig. Jag känner mig avklädd.”

Bedragarna försökte överföra mer pengar

Gunborg berättar att hon läst någonstans att banken skulle komma ut med nya dosor. Därför trodde hon att mannen som ringde, faktiskt ringde från banken. Den falske bakmannen erbjöd sig till och med att komma ut med den nya dosan, berättar Gunborg.

– Nu drar jag mig för att sätta på datorn. Det känns som de flått mig. De vet allt om mig. Jag känner mig avklädd. Man är för godtrogen, man litar på folk, men nu vågar jag inte lita på någon, säger Gunborg uppgivet.

Bild: Andreas Olsson

Hon fick hjälp av en av sina söner för att polisanmäla och spärra alla kort och koder. När de pratade med banken fick de reda på att bedragarna gjort flera försök att föra över pengar men inte lyckats.

– Det är möjligt att de slagit koden galet eller nåt, men det hade iallafall spärrats. De lyckades föra över nästan 10 000 kronor, men sedan hade det spärrats, säger Stefan, Gunborgs son.

Martin Lindegren är chef för bedrägerisektionen på polisen i Göteborg. Han berättar att brottet som Gunborg råkat ut för kallas ”whishing”.

– Brottet går till så att bedragaren bygger upp en egen hemsida som ser likadan ut som den riktiga hemsidan. Sedan loggar hon in med sina koder på den falska sidan, medan bedragarna loggar in på den riktiga sidan. Hon får ett felmeddelande och när hon slår in sin kod igen har hon bekräftat överföringen.

ANNONS

Bedragarna kartlägger offer

Bedragarna riktar in sig mot äldre personer, de som är 70 plus, och särskilt utsatta är ensamstående kvinnor. Gunborg är därför ett typiskt offer – och tyvärr långt ifrån det enda.

– I dag kan man enkelt använda sig av offentliga uppgifter för att hitta lämpliga offer. Kvällstidningarna skriver gärna om de rikaste i kommunerna eller vilka villor som kostar mest. Det är ganska enkelt att gå in på till exempel Ratsit eller Mr Koll och sortera fram den grupp man är intresserad av.

Martin Lindegren är chef för bedrägerisektionen på polisen i Göteborg.
Martin Lindegren är chef för bedrägerisektionen på polisen i Göteborg. Bild: Meli Petersson Ellafi

Gunberg blev av med nästan 10 000 kronor. Mer exakt 9 467,26 kronor. Den ojämna summan kan bero på att bedragaren gjort ett direktköp av exempelvis bitcoin eller att den gjort ett direktköp av en vara på nätet.

– Självklart går kontonumret att spåra. Vi skickade in en begäran till banken den 20 juni, men vi har inte fått någon återkoppling ännu. Olika banker tar olika lång tid på sig att hantera våra förfrågningar och nu är det semestertider både hos dem och hos oss, så det påverkar säkert.

Han uppmanar alla som blivit utsatta att anmäla.

– Vi måste få in anmälningarna för att kunna utreda och för att tingsrätten ska kunna döma de som begår brotten. Vi vill ha in anmälningar oavsett om det rör sig om försök till brott eller fullbordare brott.

ANNONS

”Våga prata om brottet”

Många skäms över att ha blivit lurade. Det kan bero på att man känner sig dum för att man gick på bedragarnas knep och försöker i stället hantera det genom att inte prata om det eller låtsas som att det aldrig hänt.

– Våga prata om brottet om du blivit utsatt. Om du är yngre, prata med dina äldre. Prata med dina vänner. Det bästa sättet att förbygga att det blir ett fullbordat brott för någon annan.

En variant av ”whising” är det polisen kallar ”fysisk whishing”. Det är samma koncept som det Gunborg råkade ut för, men där skickar bedragaren även ut någon som fysiskt hämtar upp bankkort eller bankdosor och koder. I både fallen efterlyser polisen fler anmälningar.

– Just nu har vi fyra personer som är frihetsberövade misstänkta för ”fysisk whishing”. Vi har beslagtagit gods som vi inte kan härleda till någon, och därför tror vi att det finns ett stort mörkertal.

Det finns också kopplingar mellan våldsbrott och bedrägerier, enligt Magnus Lindegren. Det börjar med bedrägerier – och sedan används pengarna till att köpa knark och vapen. På så vis skaffar man sig makt, menar Lindegren. När olika grupperingar strider om makten över narkotikamarknaden slutar det ibland med skjutningar.

ANNONS

Magnus Lindegren är också starkt kritisk till bankernas system.

– När det blir spå här har bankerna ett stort ansvar. Varför stoppas inte detta av bankerna? En kund som normalt sett handlar lite i mataffären och betalar sina räkningar i slutet av månaden, som plötsligt gör överföringar på flera hundra tusen till konton som personen inte har någon koppling till. Då borde banken reagera.

– Bedrägerier omsatte drygt två miljarder 2020 och drygt tre miljarder 2021. Det är en ökning på 50 procent.

Oklart om hon får tillbaka pengarna

Efter bedrägeriet var Gunborg uppriven och ledsen. En månad senare har det lagt sig lite.

– Jag grät på kvällarna efter att det hänt. Det är inte egentligen pengarna utan mer sättet de gör det på.

I nuläget vet inte Gunborg eller Stefan om de kommer att få tillbaka några pengar.

– Försäkringsbolaget har sagt nej. Banken vet vi inte, säger Stefan.

ANNONS