Jätteprojekt ska rädda vårdplatser i NU-sjukvården

Vårdplatsbrist och bemanningskris. Bemanningskris och vårdplatsbrist. Och så vårdköer på det. NU-sjukvården befinner sig i ett erkänt pressat läge. Nu sjösätts ett stort projekt med målet att komma tillrätta med problemen – utan att anställda väljer att fly.
– Om vi inte gör något kommer ett antal verksamheter varaktigt att gå i kras, säger Björn Järbur.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

”I framtiden kommer färre att behöva ge vård till fler”. Du känner antagligen igen formuleringen. Den har cirkulerat i media under många år. Så kom coronapandemin och satte sjukvården under historisk hård press. Pandemin visade sig bli en katalysator som påskyndade välfärdens enskilt största problem. Framtiden är här nu.

– Jag har varit förvaltningschef i 25 år. Det vi håller på med nu är det utan jämförelse svåraste som jag har arbetet med. Det står så stora värden på spel, finns så vitt skilda perspektiv på detta, så liten krismedvetenhet om vad vi står inför. Det är en situation som kommer kräva väldigt omfattande förändringar.

ANNONS

Det säger sjukhusdirektör Björn Järbur under onsdagseftermiddagen innan han försvinner in på ett kvällsmöte. Då ska han träffa projektgruppen som, lite tillspetsat, håller NU-sjukvårdens öde i sina händer.

Å ena sidan en åldrande befolkning med ökande behov av sjukvård. Vårdköer som vuxit sig långa under coronapandemin. Omfattande lagkrav på att hälso- och sjukvård ska vara av god kvalitet, jämlik, och lätt tillgänglig. Den som blir sjuk vill ha kompetent vård på nära håll så snart som möjligt.

Å andra sidan är väntetiderna på NU-sjukvårdens akutmottagning långa. Det råder brist på vårdplatser. Sjuksköterskor slutar och NU-sjukvården har problem att rekrytera nya. Vissa avdelningar tvingas tillfälligt stänga på helger. Andra avdelningar tvingas dra ner på antalet bemannade vårdplatser. Kostnaderna för bemanningspersonal slog alla rekord under oktober i år.

LÄS MER:Larmet från psykvården på Näl: ”Ingen som orkar mer”

Något måste hända för att bryta den negativa spiralen – och det behöver hända snabbt.

– Om vi inte gör något kommer ett antal verksamheter varaktigt att gå i kras. Vi kommer inte kunna erbjuda våra patienter den vård de behöver, säger Björn Järbur.

LÄS MER:Uppgivet bland personalen efter larmet från Näl: "Kan bli farligt"

Behövs fler vårdplatser och utjämnad bemanning

Konkret behöver NU-sjukvården öppna och bemanna minst 35 vårdplatser till jämfört med idag. Samtidigt är bemanningen ojämnt fördelad över sjukhusen. Vissa mindre, högspecialiserade avdelningar med stabil ledning har lättare att behålla sina anställda över tid. Andra avdelningar går mer eller mindre på knäna. Därför har ett stort projekt nyligen sjösatts inom NU-sjukvården med mål att komma tillrätta med de båda problemen.

ANNONS

– Projektgruppen är vertikalt sammansatt och består av allt från enskilda medarbetare till sjukhusledning. Nu håller gruppen på att fånga upp idéer och förankra projektet. Min förhoppning är att arbetssättet ger oss bättre förutsättningar att det ska landa på ett bra sätt, säger Björn Järbur.

Den största farhågan är att utjämningen av anställda över avdelningarna ska leda till att fler väljer att sluta. En svår balansgång, medger Björn Järbur och liknar det vid en ”knivsegg som står på en slak lina”

– Flyttar vi människor säger de upp sig. Det är ingen framkomlig väg. Därför måste vi hela tiden ha den positiva utgångspunkten: hur blir det attraktivt att jobba där vi har de största behoven? Där hoppas jag på att vi ska få fram ett par, tre riktigt bra nya förslag så att vi får bättre rörlighet utan att riskera att förlora dem som rör sig.

Vad kan motivera någon att byta från en välfungerande avdelning till en i kris?

– Jag tror att det kan vara individuellt. Det finns de som ser en tjusning i att jobba med olika verksamheter och olika specialiteter. Lön eller ersättning kan också vara en möjliggörare. Sedan har vi alla de där vanliga sakerna, exempelvis en kompis som lockar. Jag tror inte man ska förringa det, säger Björn Järbur.

ANNONS

Fakta: NU-sjukvården

NU-sjukvården är en del av Västra Götalandsregionen och består av Norra Älvsborgs Länssjukhus (Näl) i Trollhättan och Uddevalla sjukhus. Även Brinkåsens vuxenpsykiatriska anläggning i Vänersborg och ett stort antal specialistmottagningar i närområdet ingår i NU-sjukvården.

Det jobbar ungefär 5 000 personer inom NU-sjukvården. 2021 var cirka 1600 av dem sjuksköterskor, 1500 undersköterskor och 720 läkare.

Källa: nusjukvarden.se

Kontroversiella åtgärder väntas inom NU-sjukvården

Sjukvården är ett komplext system. Ingen enskild åtgärd kan lösa alla problem. Björn Järbur menar att även om bemanningen utjämnas finns det invanda arbetssätt som behöver utmanas för att frigöra tid till det patientnära vårdarbetet. Att använda resurser där den enskilda kompetensen gör mest nytta.

– Digitalisering som taligenkänning möjliggör realtidsdokumentation. Det innebär att medicinska sekreterare som tidigare hanterade diktat kommer kunna avlasta sjuksköterskor med sådant som inte är direkt omvårdnadsrelaterat, säger Björn Järbur.

Han fortsätter med andra exempel. Som att NU-sjukvården anställt 17 vårdfarmaceuter för att avlasta sjuksköterskor med läkemedelsdelning och iordningställande av infusionspreparat. Som idén att bemanna avdelningar med större andel undersköterskor när patientbehoven tillåter det. Björn Järbur är väl medveten om att det kan uppfattas som kontroversiellt.

– Det utmanar hela omvårdnadsidén om sjuksköterskans totalansvar. Sjuksköterskor behöver bli mer ledare och undersköterskor behöver få tillbaka sådana uppgifter som de hade för 30 år sedan men som har fallit i glömska. Det funkade då och kommer fungera bra nu. Men det blir en tuff omställning för de som berörs för det stämmer inte överens med deras bild av vad yrket ska bestå av, säger han.

Sjukare patienter nu än för 30 år sedan

Från Vårdförbundets sida menar man att sjukhusdirektörens tanke om att låta undersköterskor ta över vissa sjuksköterskeuppgifter saknar en viktig aspekt.

ANNONS

– För 30 år sedan hade du kanske en sjuksköterska på en avdelning med 30 patienter. Men då låg patienter inne för betydligt enklare saker än vad de gör idag. Nu har de inneliggande patienterna ett mycket större och mer komplext vårdbehov, säger Anna Tjus, huvudskyddsombud för Vårdförbundet i NU-sjukvården.

Visst finns det oerhört kompetenta undersköterskor. Det medger Anna Tjus villigt.

– Det blir en stor omställning för dem också. Det är klart att vi ska samarbeta om patienten. Men sjuksköterskans fokus måste få vara kvar; att se hela patienten och alla dess behov samt inte ta bort de medicinska patientnära uppgifter som sjuksköterskan gör idag.

Anna Tjus tror inte att sjuksköterskor kommer att gå med på vilka förslag som helst, utan då kommer att se sig om efter andra anställningar.

– Ska vi jobba mer som i kommunen kanske man överväger att istället söka sig dit, jobba var femte helg och tjäna mer, säger hon.

Hon ser med spänning fram mot de förslag som projektet kommer mynna ut i och ger Björn Järbur ett råd på vägen:

– Ingen sitter med facit i de här komplicerade frågorna, det förstår jag. Men det blir viktigt att personalen får vara med och uttrycka sina synpunkter på de förslag som kommer.

ANNONS

Förväntar sig starka reaktioner på åtgärder i NU-sjukvården

Det brinner i knutarna. Den 16 december ska projektgruppens förslag presenteras. Åtgärderna ska göra skillnad innan sommaren 2023.

– Nu har vi sommarsituation året runt i NU-sjukvården. Så kan vi inte ha det. Vi måste få till andra arbetssätt, säger Björn Järbur.

Situationen i NU-sjukvården är inte unik. Många regioner och sjukhus tampas med likadana utmaningar. Ändå räknar Björn Järbur med att åtgärdspaketet kommer väcka både uppmärksamhet och kritik.

– Säg att vi till exempel slutar att lämna data till nationella kvalitetsregister. Säg att registerarbetet får anstå till dess att vi kommer ut på andra sidan. Om vi som först i landet gör detta för att frigöra arbetstid så kan det förstås väcka stor uppmärksamhet.

Ett annat exempel är att NU-sjukvården inte längre regelmässigt skriver epikris (vårdsammanfattning efter ett vårdtillfälle, red:s anm.), utan enbart till dem med kommunala insatser.

– En sådan åtgärd gör att vi sparar hundratals, kanske tusentals sjukskötersketimmar i månaden. Det skulle vi kunna få betydande kritik för. Men vi kan inte fortsätta att göra saker som inte skapar nytta. Någon måste säga det, säger Björn Järbur.

Brist och kris – hur bekymrad ska man vara som patient?

– Just för tillfället tycker jag att man kan vara lugn. Vi är inte nöjda med situationen som den är. Men patienterna är mestadels nöjda med den vård de får. Vi har världens bästa hälso- och sjukvårdssystem och har ännu inte kompromissat så mycket att det får allvarliga konsekvenser för patienter. Men om vi inte antar den här utmaningen och hittar nya former då är i alla fall jag rejält bekymrad vart vi är på väg, säger Björn Järbur.

ANNONS

LÄS MER:Larmet från akuten – väntat tre dygn på vårdplats

LÄS MER:Akutsköterskan: ”Varje pass vill jag säga upp mig”

ANNONS