Västkusten i snöiga bilder från förr

Den som säger att vintern är värst i norra Sverige har aldrig varit med om en riktigt slaskig busvädersvinter på Västkusten. GP:s Göteborgianaredaktion presenterar vinterbilder från bildprojektet ”Västkusten förr”.

ANNONS
|

”Västkusten förr” är ett unikt samarbete mellan GP, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer och Bokförlaget Max Ström.

Västkusten förr
Bild: Hjörnearkivet

Brevbäraren på isen

Posten måste alltid fram – även om det är rekordvinter. I februari 1956 noterades köld- och snörekord över hela Europa, bland annat i Spanien, Slovenien och Lettland. I Sverige slogs några lokala rekord: -33,7 grader i Gävle och ett uppländskt snödjupsrekord på 118 centimeter. På Öland noterades det ovanliga fenomenet fåk-snöstorm. Men även på den svenska västkusten bet kylan. Namnet på den kämpande brevbäraren med sparkstötting framgår tyvärr inte av arkivposten. Bilden är tagen i Lysekilstrakten. Ett exemplar av Bohusläningen – tidningen för norra och mellersta Bohuslän – skymtar.
Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

”Nog äro kvinnorna vådliga ...”

Skridskoåkning utanför Varbergs fästning i februari 1895. Hallandstidningarna skrev mycket om kylan denna vinter. Det var soliga och kalla veckor. Varbergs hamn var otillgänglig för segelfartygen. Men den var tillgänglig för vintersportare. Tidningen Halland sände ut en reporter med kåserande anslag: . ”nog äro kvinnorna vådliga när de susa omkring på den blanka isen, och Cupido trifs trots sin lätta kostym aldrig bättre, än när han får glida omkring på skridskor och anstifta eldsolyckor.” Bilden är tagen av Mathilda Ranch (1960-1938). Hon är en central gestalt i Hallands fotografiska historia. I decennier drev hon ateljé i Varberg, med filialer i bland annat Horred och Slöinge. Tusentals av hennes fotografier är bevarade i arkiven. För eftervärlden kan hon sägas utgöra Varbergs fotografiska minne. Under decennier porträtterade hon fortlöpande människorna och staden: torg, torn, hästskjutsar, societetsparkens glada schweizergotik, roddartävlingar, bönder, präktiga lagårdar, symöten och maskeradbaler. Mathilda Ranch tycks ha haft en förkärlek för gnistrande vintermotiv. En märklig omständighet med bilden är att kvinnan längst till höger, närmast kameran, ter sig misstänkt lik Mathilda Ranch. Kan bilden vara tagen med tidsfördröjning? Men gestalten har skridskor på sig. Inte ens Varbergs främsta kanonfotograf torde ha åkt skridskor med stativ och kamera. Men om så är fallet är det en bragd.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Glatt i Skojarbacken

Kälkåkning i Vasaparken – i äldre tider kallad Skojarbacken – i december 1913. I bakgrunden syns Göteborgs Högskolas huvudbyggnad. Barnen bär ylletröjor och bussaronger. Pojken med skärmmössan och kortbyxorna har just upptäckt fotografen.
Västkusten förr
Bild: Hjörnearkivet

Ett konstigt göteborgskt ekipage

I mars 1914 observerades ett säreget ekipage på Göteborgs gator. Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning publicerade den 6 mars 1914 denna bild över två spalt – en sällsynthet som antyder magnituden och läsarintresset.
GHT skrev:
”Det är hr M.J. Mattsson, boende å stora Härlanda, samt hans två präktiga ulmerdoggar ”Priffe” och ”Kei”, som sålunda liva upp de göteborgska gatorna och bereda i synnerhet ungdomen stor förnöjelse. Hr Mattsson har ute på Stora Härlanda en hundgård. Där finnes för närvarande icke mindre än 28 hundkreatur, i allmänhet större exemplar.
Artikel avslutas med en antydan till varning:
”Ibland kan det vara rätt besvärligt att hålla ordning på de här ovanliga dragarna. Ett par gånger ha de till och med skenat, vid ett tillfälle så att vagnen gick sönder. Men i allmänhet äro de fromma och medgörliga.”
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Dåliga tider för ångbåtar - bra tider för vedhandlare

En nedisad ångare ligger vid Stigbergskajen i Göteborg 1922. Sjöfarten hade stora – men inte ohanterliga – bekymmer på Västkusten i januari och februari 1922. Den 8 februari 1922 rapporterade Göteborgs Morgonblad att Göteborgs hamn var så gott som isfri, men i gengäld var det stopp i farlederna både norr och söder om hamninloppet. Norröver låg isen fast förbi Stora Varholmen och genom Lilla Kalvsund. Hamnkaptenen var dock positiv och ägnade – enligt tidningen — en bitande kall vintersöndag åt att övervaka ”stora isbrytarens energiska arbete”. Göteborgs Morgonblad rapporterade också några incidenter. Bland annat hade Orientlinjens ”Cavalla” fastnat i rännan norr om Buskär. Även Transatlantics ångare ”Sydland” behövde isbrytarhjälp. Tidningen noterade att Transatlantics ångare ”Malmen” hade fått sågas loss ur Lindholmens torrdocka och släpats till Stigbergskajen. ”Malmen” var dock ett betydligt större fartyg än ångaren på bilden.
Om isen var hanterbar i hamnen ställde den till med desto mer bekymmer i de göteborgska vattenledningarna. Tidningarna rapporterade om frusna vattenposter och rör i Lundby, Masthugget och Majorna. I Långedrag försökte husägarna desperat hålla vattenrören isfria med trasor och fotogenkök..
Det var väl egentligen bara vedhandlarna som rapporterade gladare tongångar. De hade, enligt Göteborgs Morgonblad, ”synnerligen livlig omsättning på sina lager.”
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Sol, is och nitar

Isfyllt arbete i Göteborgs hamn. Bilden är tagen cirka 1938. Nithuvudena i fartygsskroven framträder tydligt i den skarpa vintersolen. Fartygsnitarna – eller snarare: ljudet av nithamrar – var något av en symbol för de göteborgska skeppsvarvens framgångar. Det var 1930-talets stora ljud i Göteborg. Inom några decennier skulle nitarna konkurreras ut av svetsfogarna.
Västkusten förr
Bild: Hjörnearkivet

Orkanen dränkte fabrikerna

I början av januari 1925 drog en orkan över Västsverige. Göteborg drabbades hårt. Tågen stod stilla på grund av nedblåsta telegrafledningar och älvvatten som blåste in över banvallarna. En del av taket på Skansen Kronan gick förlorad. Spårvagnar stod strömlösa eller blockerade. Almedals och Krokslätts fabriker stängdes när vatten trängde ner i pannrummen.. Men värst var förödelsen i hamnen, där älven steg nästan en och en halv meter över den normala vattennivån. Vindstyrkor på 40 sekundmeter uppmättes. Bogserbåtar slet sönder förtöjningarna och kom på drift. Arbetarna i verkstäderna och dockorna längs Hisingsstranden fick ta sig till jobbet i roddbåtar. Och vid Skeppsbron – där bilden togs – var hela kajen blockerad av vatten och kringdrivande gods. Källarna vattenfylldes i husen längs Skeppsbrokajen. På förmiddagen dagen efter orkannatten var brandkåren på plats för att pumpa läns Skeppsbrons fastigheter.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Trängsel i fiskhamnen

Fiskebåtarna trängdes i Göteborgs fiskhamn i februari 1956. Under ett par dagar var västkustfisket i princip lamslaget av is och köld. Rubriken i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning den 15 februari 1956 löd ”Fiskarna tvingas till overksamhet.” Fiskeauktionerna i Smögen och Strömstad var inställda. I Göteborgs drog man sig tills vidare fram på tidigare fångster.
Det besvärliga isläget längs västkusten ledde paradoxalt nog till livligare verksamhet i Göteborgs hamn. Fartygen inväntade bättre väder. GHT skrev: ”I Göteborgs hamn börjar det bli trångt om utrymmet. Varenda kajplats, åtminstone för större fartyg, är upptagen och ett par båtar har fått förtöjas vid bojar i hamnen i väntan på en bättre plats vid kaj.” Tidningen konstaterade att 1 600 stuveriarbetare kämpade med lossning och lastning under de svåra förhållandena. Men från Vinga kom det glada rapporter: hård nordostlig vind blåste isen mot Danmark. Fritt vatten siktades i väster.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Isbrytaren som inte behövde något namn

Rökplymen står tjock när isbrytaren bräcker sig fram i Göteborgs hamn. Nuförtiden har svenska isbrytare kraftfulla och arkaiskt iskrossande namn: ”Atle”, ”Ymer”, ”Frej”. När denna bild togs i Göteborgs hamn år 1893 var ett sådant namnskick ännu inte nödvändigt i Sverige. Faktum är att isbrytaren på bilden i princip inte behövde något namn alls. När denna isbrytare år 1882 byggdes på Lindholmens varv, och utrustades med en sensationellt stark ångmaskin på 900 hästkrafter, var den Sveriges första isbrytare. Följaktligen blev isbrytarens namn ”Isbrytaren”. Denna isbrytarnas svenska ursprungsfartyg fick år 1895 ett systerfartyg i Göteborgs hamn. Det hette naturligtvis ”Isbrytaren II”
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Slottsskogen före nykterhetsrörelsens tid

Olga Rinman (1861-1927) var en av Göteborgs första pressfotografer. Hon levererade reportagefoto bland annat till veckotidningen Idun. Detta vykort från 1901 finns i Göteborgs stadsmuseums samlingar. Skridskoåkare myllrar på Stora Dammen. I bakgrunden syns Vinterpaviljongen (på sommarhalvåret kallad Strandpaviljongen). Paviljongen hade år 1901 ännu inte erövrats av nykterhetsrörelsen. När bilden togs regerade källarmästare Larsson och såg till att skridskoåkarna höll ångan uppe med glögg och varm punsch. Efter skridskoåkningen bjöds också underhållning. Ett slumpmässigt valt datum, Göteborgs-Posten den 5 januari 1901, låter antyda att det brukade röra sig om blåsorkestermusik av det klämmiga och robusta slaget:
”Musiken i Slottsskogen. En afdelning av Första Göta artilleriregemente musikkår utför musik vid Vinterpaviljongen i morgon, trettondagen, kl 1 e. m. enligt följande program: 1. Marockanermarsch af Hopp. 2. Ouverture till op. ”Nürnbergerdocka” af Adam 3. Vals ”Laura”, ur operetten ”Tiggarstudenten” av Millöcker, 4. Potpurri ur Gluntarne av Wennerberg 5. Andalusisk sång av Wennerberg. 6. Introduction och final ur op. Faust av Gounod.

Västkusten förr

Anna-Greta, Putte och Boy

Anna Backlund – en av Göteborgs första pressfotografer – har här fotograferat Brunnsparken en snöig dag år 1900 eller 1901. Arkivnoteringen ”Anna-Greta, Putte och Boy” tyder på att hon i förgrunden har placerat sina egna barn jämte familjens hund. Anna Backlunds dotter Anna-Greta var född 1891, sonen Carl Gösta var född år 1886 och skulle kunna vara bildens Putte, en pojke i skolmössa på cirka 15 år.
I bakgrunden syns det gamla sockerbruket (nuvarande Palacehuset) som då bilden togs fortfarande användes som privatpalats och galleri av mecenatparet Göthilda och Pontus Fürstenberg. Fürstenbergs flärdfulla värld – full av supéer med inhyrda soaréorkestrar och utbringande av skålar till Konsten och landshövdingen – kan dock sägas ha varit en snart överspelad storhetstid när bilden togs. Göthilda avled i december 1901, Pontus gick bort några månader senare.
Västkusten förr

Finklädd på isen

Nils Strandhag tar en skidtur på isen. Han är son till Alexis Johanson i Ingalsröd. I bakgrunden syns familjens hus – kallat Strand – och familjens jakt ”Göta”. Året är cirka 1930. Nils Strandhags klädsel ter sig sällsamt opraktisk i förhållande till isen och skidorna. Han bär hatt och elegant rock. Anas inte rentav en slipsknut i halsen?
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Fotboll framför pipfabriken

Vinterfotboll på Brattska ängen utanför Skandinaviska Pipfabriken (Skapi) i Uddevalla. Fotografen kan antas ha sökt sig till området för att dokumentera Uddevallas allmänna växtvärk och bostadsbrist efter Andra världskriget. Industrierna expanderade snabbt. För att möta de växande behoven laborerade arbetsgiven med trevåningshus, radhus och provisoriska lägenheter. Samma dag som bilden den togs – den 15 mars 1947 – skrev Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning att Uddevalla gjuteri och mekaniska verkstad planerade att bygga personalbostäder vid Brattska ängen.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

En ovanlig fångst på västkusten.

Sötvattensfiskar är ovanliga fotografiska motiv på Västkusten. Här är ett undantag. I januari 1955 poserade herr Algot Svanberg, Uddevalla, med en praktgädda. Notisen om gäddan står inte att finna i de digitala tidningsarkiven. Samma månad – närmare bestämt den 19 januari 1955 - nämndes dock Algot Svanberg i en kungörelse i Göteborgs-Handels- och Sjöfarts-Tidning. Det var länsstyrelsen som meddelade att Algot Svanberg, Lagmansgatan i Uddevalla, ansökt om tillstånd att använda en lastbil med en kapacitet på fem ton. Även om gäddan på fotografiet var tung och präktig får man väl utgå från att det saknas samband mellan de två olika spår som Algot Svanberg lämnat i arkiven från januari 1955.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Snökaos och julbrådska

Snö dumpas vid hamnstationen i Uddevalla den 17 december 1955. Julveckorna 1955 präglades av stormkaos i Västsverige, med så stora volymer snö att järnvägstrafiken delvis lamslogs. Dagen före julafton var Centralstationen i Göteborg full av strandsatta resenärer. Fyrtio extra snöskottare förmådde inte befria tågen i tid. På postterminalerna arbetade man dygnet runt. Många trafikolyckor rapporterades. Ynglingen på lastbilsflaket i Uddevalla, iförd skolmössa och olle en vecka före julafton, ser ut att vara i lättkläddaste laget.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Älgjägaren hittade tjuren

Göteborgs- Handels- och Sjöfarts-Tidning skrev den 21 januari 1960.
”En tjur slet sig när den vid 1-tiden på söndagen skulle föras till slakteriet i Uddevalla. Djuret sprang utefter Strömstadsvägen och upp mot parken på Skansberget och knuffade där omkull en flicka. Hon skadades inte. En parkerad bil väckte tjurens misshag och den behandlade den ganska illa. En älgjägare fick den på kornet och så var det slut på detta äventyr.”
Man kan observera att bilden – som tycks visa att tjuren fogligt följde med efter infångandet - inte riktigt överensstämmer med tidningsnotisen. För tjurens vidkommande väntade samma öde oavsett om dess baneman var älgjägaren eller slaktaren.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Issågning höll pilsnern kall

Issågning på Lassadammen vid Lysekil. Det vilar något tidlöst över denna bild, tagen av Hugo Hallgren någon gång under 1900-talets första decennier. Före den moderna kylteknikens genombrott var is en efterfrågad vara – ett slags naturprodukt jämförbar med torv eller ved. Isen staplades i gropar med halm som isolering. Isen från Lassadammen användes bland annat av A Karlssons bryggeri som under 1930-talet var en stor lokal producent och levererade öl och läsk till Orust med två egna jakter. Leveranserna i Lysekil sköttes med bil eller häst och vagn.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Ett ögonblick på Gullmarsfjorden

Tidningen Bohusläningens legendariske medarbetare Terje Fredh ägnade decennier åt att dokumentera Bohuslän i text och bild. Ofta ledsagades hans fotografier av minutiösa anteckningar. Här är dock noteringarna osäkra och eventuellt tillkomna bortåt ett halvsekel efter fotografitillfället. Bilden skulle, enligt Fredhs notering, kunna vara tagen på Gullmarsfjorden på 1940-talet.
Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

Byggarbetarna höll ångan uppe i kylan

Kylan var sträng i januari 1963. Men arbetet med Domusvaruhuset vid Västra Vallgatan i Varberg måste ju framskrida. När Hallandspostens fotograf var på plats hölls temperaturen uppe med hjälp av varm ånga. Nästan på dagen fyra månaders senare invigdes varuhuset – det första i sitt slag i Halland. På denna tomt låg tidigare Varbergs första hotell, Gillet.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Johanna fryser i Brunnsparken

En snöig dag i Brunnsparken i Göteborg år 1901. Såningskvinnan – aldrig kallad något annat än Johanna – ser inte ut att vara i sitt rätt element. Till vänster i bild syns en del av en av Göteborgs praktfullaste skyltar: ”MÜHLENBOCKS FRUKTAFFÄR.” Friedrich Mühlenbock (1832-1905) var Göteborgs största frukthandlare och dessutom egendomligt nog importör av papegojor som han emellanåt skänkte till viktiga kunder och vänner. Han verkar ha älskat djur och allteftersom försäljningen av apelsiner och äpplen framskred började han också importera djur som det uppenbarligen var svårare att skänka bort till kunder som bodde i patriciervåningar på avenyn. Till slut ägde Friedrich Mühlenbock en egen liten djurpark med krokodiler, påfåglar och sälar.
Mühlenbocksks huset revs på 1930-talet och ersattes av det nuvarande Thulehuset.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Kajen som rasade ut i älven

Förvridna järnvägsspår och rasmassor ligger huller om buller vid Stigbergskajen. Den nya djuphamnen var inte fullt färdigbyggd när raset inträffade klockan åtta på morgonen den 5 mars 1916. En vakt tvingades fly för livet för att inte dras med. Olyckan var inte helt oväntad. Åtta dagar tidigare hade man observerat en spricka som tydde på att marken var instabil. Byggledningen lät tippa 24 pråmlaster sand i älven för att öka stabiliteten. Det hjälpte föga. Mellan 7 000 och 8 000 kubikmeter lera for ut i älven. I de inledande kommentarerna – förmedlade i Göteborgs-Posten – antydde hamnstyrelsen självkritiskt att det kanske helt enkelt var omöjligt att ha kajer med åtta meters djup vid denna del av Göta älv.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

”Ett rörligt nordiskt vinterlif”

Det finns en oemotståndlig söndagsstämning i detta fotografi: cylinderhattar, spatserkäppar, trogna hundar, spensliga hästar, sparkstöttingar, solgnistret, de vassa skuggorna i snön, göteborgarna hasande på isen. Och längst till vänster står en man med en knölpåk eller ett gevär.
Dateringen i Göteborgs stadsmusei arkiv anges till 1902 eller 1903. Viss osäkerhet råder alltså om tidpunkten.
Men kanske har fotografen varit på plats söndagen den 2 februari år 1903. Stämningarna i bilden överensstämmer i alla händelser ganska väl med den tidningsnotis som några dagar senare, den 4 februari, infördes i Göteborgs- Handels- och Sjöfarts-Tidning:
”Göteborgs Idrottsförbund hade till i söndags som invigning af årets skridskotävlingar utlyst täflan i skridskosegling å Delsjön, hvilken dock på grund av vindstilla måste inställas. Samma dag på aftonen var illuminationsfest anordnad å Idrottsplatsen och rådde såväl i kälkbacken som å isbanan ett rörligt nordiskt vinterlif. ”

Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Se upp i backen

Full fart i Bragebacken i Slottsskogen. Bilden är inte daterad men det är rimligt att anta att fotografiet är taget i samband med invigningen den 1 mars år 1902. Backen blev aldrig den självklara medelpunkten i det göteborgska vintersportlivet. Den tedde sig snart för liten och redan efter några år flyttade backhopparna till det snösäkrare Hindås. Olika försök att emellanåt väcka Bragebacken ur Törnrosasömnen – bland annat med snötransporter via järnväg – har stannat vid glamorösa punktinsatser.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Alla hade det glatt i Uddevalla

Några köldrekord noterades inte i Bohuslän 1959. Men trafikproblemen var betydande. Flera svåra olyckor inträffade i halkan, bland annat en svår kollision mellan en lastbil och ett tåg i början av februari. Inne i centrala Uddevalla tedde sig kanske halkan mer pittoresk än farlig. Den 20 januari var Bohusläningens fotograf Arne Andersson ute för att fånga bildmässiga ögonblick av halka.

Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Vinter på Marstrand

Skolskeppet ”Norrköping” i Marstrands hamn 1907 eller 1908. Bilden är tagen av badkamreren Hugo Hallgren.
Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

Bakom kulissen väntade konkursen

På detta halländska motiv är vintermotivet bokstavligen en kuliss. Handlaren John Ranch – i plommonstop – porträtteras i systern Mathilda Ranchs ateljé i Varberg. Pojken i pälsmössa, med välputsad kälke, skulle kunna vara John Ranchs son Harry, född 1894. Bilden är daterad 1903. Om fotografiet är taget under vintersäsongen tycks det sammanfalla med ekonomiska bekymmer för John Ranch. Den 25 februari 1903 kallades gäldenärerna till sammanträde i Göteborg med anledning av firman John Ranchs konkurs. Konkursen föregicks av annonser för mer eller mindre desperata utförsäljningar, till exempel i Ny Tid den 1 februari 1902: ”Från och med måndagen den 27 januari bortslumpas till oerhördt billiga priser en mängd rester af glas och porslin, såsom Dricksglas, Vinglas, Likörglas, Karafiner, Geléskålar, Glassassietter, Tallrikar och assietter af prima porslin samt Kaffekoppar. ”
I samband med konkursen lämnade John Ranch Sverige. Han tycks sedan ha haft Sydafrika som bas och lär där ha drivit ett hotell. Harry - pojken med kälken i faster Mathildas Varbergsateljé – hamnade år 1914 i Perth i Australien där han under några månader försörjde sig som bartender innan han gick under i tyfus.
Västkusten förr
Bild: Hallands länsmuseer

Dåligt cykelväder

Mathilda Ranch – den självförklara porträttören av Varberg – har denna troligen slaskiga dag ställt sig på Kvarnberget i Varberg och fotograferat en god bit av Drottninggatan. Det finns inget exakt datum angivet för fotografiet. Museets arkivnotering anger generöst tillkomstdatumet till perioden 1910-1919. En hyggligt kvalificerad gissning är vintern 1919. Då var kylan ovanligt sträng över hela Södra Sverige. Bland annat noterades i Lommaryd januari 1919 ett lokalt köldrekord för Småland och Götaland: – 38,5 grader. Det var sålunda en vargavinter värd att fotografera. Mannen i förgrunden har en snöskyffel i vänsterhanden. Frågan är dock hur långt snösvängen har hunnit i sitt arbete. Gatan och trottoren ser moddig ut och de två cyklisternas beteenden – ledande cykeln respektive stående gränsle över stången – skulle kunna tyda på att underlaget är problematiskt.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

En stilla snöig dag

Risåsgatan och Landsvägsgatan i Göteborg. Bilden är tagen i mitten av 1930-talet.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Full fart i Uddevalla

Vinterlek med kälke och sparkstötting i Hasselbacken i Uddevalla någon gång på 1950-talet. Bilden togs av Bohusläningens fotograf Arne Andersson.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Iskross i älven

Götaälvbron 1951. Bilden är tagen av Eric Månsson.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Kronprinsen på besök

Kronprins Gustaf Adolf besökte Gathenhielmska huset vid Stigbergstorget i januari 1928. På bilden syns också husets ägare, Anna Dahlström.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Gamla Masthugget i snö

Klamparegatan i Göteborg cirka 1940.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Sillen går till

Sill lossas i Marstrand. Bilden är tagen av Ragnar Berger någon gång på 1890-talet.
Västkusten förr
Bild: Bohusläns museum

Älven tog bron

Bron över Munkedalsälven är trasig. Bilden togs år 1935.
Västkusten förr

Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

Gammal Majornamiljö

Olssonska gården vid Tellgrensgatan år 1916.
Västkusten förr
Bild: Göteborgs Stadsmuseum

På taket i Haga

Robert Dicksons stiftelse i Haga cirka år 1900.

”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier

”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.

I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.

Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.

ANNONS