WWF: Köp kanadensiska räkor – inte bohuslänska

I årets fiskguide menar WWF att man ska låta bli att äta svenskfångade räkor, men hålla utkik efter kanadensiska om man vill äta hållbar sjömat.
– Det är inte rättvist mot vår fiskarkår att göra såna utlåtanden, säger Lars Tysklind (L), oppositionsråd i Strömstad och ordförande i Fiskekommunerna.

ANNONS
usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgradeStrömstad usernewspaperlogoutofferarrowcommentsSökSuperlokaltclockplaytwitterfacebookinstagramNotifikationerNotifikationer avNotifikationerstampenpencilusersusers outlinedclocklockdatabasecheckbox-checkedcheckbox-uncheckedlikecheck_circleexclamation-solidgrade

Nyligen släppte WWF sin fiskguide för tjugonde året i rad. I den får nordhavsräkan i Skagerrak, Kattegatt och norska rännan rött ljus vilket inte beror på beståndet.

– Det ser ut att må relativt bra, men fångsterna de senaste åren har överstigit kvoterna, säger Inger Melander, ansvarig för fiskguiden på WWF.

Vill man köpa hållbart fiskade räkor ska man leta efter skaldjur fiskade utanför Baffinön i Kanada, menar hon.

– Nordhavsräkorna vid Baffinön får grönt ljus för att beståndet mår bra, fisket har en minimal påverkan på miljön och de har en effektiv skötsel och kontroll. De har också känsliga arter som koraller och svampdjur men de är så långt ner i havet att fisket inte stör, säger Inger Melander.

ANNONS
Inger Melander, ansvarig för WWF:s fiskguide. WWF går efter tre kriterier i sin bedömning: Bestånd, fiskets påverkan på ekosystemet och hur effektiv kontroll och förvaltning är.
Inger Melander, ansvarig för WWF:s fiskguide. WWF går efter tre kriterier i sin bedömning: Bestånd, fiskets påverkan på ekosystemet och hur effektiv kontroll och förvaltning är. Bild: WWF

Jag kan inte gå i god för varje räka i Skagerrak men gällande Samförvaltningen Norra Bohuslän har jag inga betänkligheter

Det är brist på kontroll som organisationen pekar ut som en bov i dramat i svenska vatten. Inger Melander nämner historiska problem med dumpning av småräka och den pågående debatten om pigghaj och knaggrocka som bifångst. Med kameraövervakning på fiskebåtar menar WWF att man skulle få mer väldokumenterade uppgifter om problem med bifångst och utkast.

– Installera kameror ombord så får vi mer kännedom om vad som försiggår därute, säger hon.

Samtidigt använder sig svenska räkfiskare av det artselekterande gallret rist sedan år 2013. Nyligen berättade Resö-fiskaren Jan-Olof Hellberg om gallrets utveckling. Med den kombirist han använder idag släpps småräkan ut och bifångsterna av fisk är minimala, menar han.

Vill att alla fiskare ska kameraövervakas

Men WWF:s uppfattning är att man ska undvika de svenska räkorna även om man som konsument är försäkrad om att de är fiskade med rist. Inger Melander menar att dagens artselekterande trålar inte är tillräckligt selektiva och att det därför finns frågetecken om vad som fångas i dem. Därför vill hon att alla fiskare ska kameraövervakas, oavsett vilka redskap de använder.

– Då ser man vad som kommer upp med risten och vad som dumpas överbord. Och inte bara att risten används, säger hon.

Hur ser du på kritiken om att kameraövervakning är integritetskränkande?

ANNONS

– Det är inte så att de sitter i de privata utrymmena utan de sitter på ställen där det är relevant att filma hur och var fartyget fiskar, säger Inger Melander.

I över 20 års tid har fiskevattnen kring Kosterfjorden och Väderöfjorden samförvaltats av politiker, forskare, yrkesfiskare och länsstyrelsen för att bedriva ett hållbart fiske. I WWF:s bedömning har de sett Skagerrak, Kattegatt och norska rännan som helhet och inte tagit hänsyn till undantagsfall. Nyligen skrev de dock ett öppet brev till regeringen, tillsammans med Sportfiskarna och Naturskyddsföreningen, om att de vill att trålgränsen flyttas ut och att trålfiske förbjuds i skyddade områden som exempelvis Kosterhavet.

– WWF anser att fiske ska tillståndsprövas i känsliga marina- och skyddade områden. Generellt fiskeförbud bör gälla till dess att tillståndsprövning genomförts. Fiske kan sedan tillåtas om prövningen visat att fiskemetoden inte har någon negativ ekosystempåverkan, säger Inger Melander.

Har fullt förtroende för fisket

Lars Tysklind är kritisk mot den bild av svenskt fiske som WWF framställer. Han har behandlat fiskefrågor som liberal riksdagsledamot och är ordförande i Samförvaltningen Norra Bohuslän och organisationen Fiskekommunerna. På ett kurstillfälle nyligen var han ombord på en trålare i Kosterhavet och såg hur näst intill obefintlig bifångsten var.

– Det är så som de fiskar normalt och ingen specialvisning för oss. Jag har fullt förtroende för att det är så som fisket bedrivs, säger Lars Tysklind.

ANNONS

Kan man köpa svenska räkor med gott samvete?

– Jag kan inte gå i god för varje räka i Skagerrak men gällande Samförvaltningen Norra Bohuslän har jag inga betänkligheter, den är världsledande på selektivt fiske. Även längre ner längs kusten fiskar de med rist för att de tycker det är bra, säger han.

Han delar inte WWF:s uppfattning om att det finns brister i kontroll i det svenska fisket som behöver kompletteras med kameraövervakning.

– Det stämmer inte in på fisket i våra trakter. Hur långt ska man gå? Om man har artselekterande trål och övervakas via AIS så att de (Havs- och vattenmyndigheten) vet om man trålar eller inte. Då undrar man till slut vad man ska kameraövervaka. För mig känns det jättemärkligt, säger han.

Det är inte rättvist mot vår fiskarkår att göra såna utlåtanden

Att det skulle vara ett problem med småräka som kastas överbord menar han är en felaktig beskrivning av det svenska fisket.

– Det är inte rättvist mot vår fiskarkår att göra såna utlåtanden. Då måste man som fiskare till slut känna en hopplöshet, man kommer till slut känna att det inte spelar någon roll vad man gör för det blir ändå fel, säger Lars Tysklind.

Lars Tysklind (L), oppositionsråd i Strömstads kommun och ordförande i Fiskekommunerna.
Lars Tysklind (L), oppositionsråd i Strömstads kommun och ordförande i Fiskekommunerna. Bild: Arvid Brandström

LÄS MER:Dessa fiskarter ska du låta bli att äta

ANNONS