Hundratals människor springer på startbanan när ett amerikanskt evakueringsplan ska lyfta från Kabuls internationella flygplats.
Hundratals människor springer på startbanan när ett amerikanskt evakueringsplan ska lyfta från Kabuls internationella flygplats. Bild: AP/TT

Kaos på flygplatsen – FN vädjar till världen

Tusentals desperata människor som flyr talibanerna har orsakat kaos på flygplatsen i Kabul och tvingat USA:s militär att tillfälligt stoppa evakueringar. Alla länder i världen bör vara beredda på att ta emot flyktingar från Afghanistan, uppmanar FN:s generalsekreterare António Guterres.

ANNONS

– Vi kan inte, och får inte, överge det afghanska folket, sade Guterres på ett extrainkallat möte med FN:s säkerhetsråd.

FN:s säkerhetsråd bör använda alla medel för att förhindra att Afghanistan återigen blir "en fristad för terroristorganisationer", samt att säkerställa att mänskliga rättigheter följs, enligt Guterres.

– Vi nås av skrämmande rapporter om allvarliga inskränkningar i mänskliga rättigheter från hela landet. Jag är speciellt oroad av det ökande antalet förbrytelser mot afghanska kvinnors och flickors rättigheter, sade han.

Säkerhetsråd uppmanade efter sitt möte de afghanska parterna att förhandla i syfte att bilda en "enad, inkluderande och representativ regering" som innefattar kvinnor, rapporterar Reuters.

ANNONS

Kaos på flygplatsen

Evakueringarna av västerländsk ambassadpersonal och lokalt anställda från Kabuls flygplats blev under måndagen allt svårare. Amerikanska styrkor, som kontrollerar flygplatsen, har tillfälligt tvingats stoppa evakueringar på grund av kaos på startbanan.

Minst fem människor miste livet när hundratals desperata försökt tränga sig ombord på evakueringsplan. Två beväpnade män har skjutits ner av amerikanska soldater, uppger USA.

– Jag är väldigt rädd. De skjuter massor av skott i luften, sade ett vittne till nyhetsbyrån AFP på måndagsmorgonen.

På filmer i sociala medier syns hur hundratals män springer längsmed när ett av USA:s militärplan lyfter. En del av dem klamrar sig fast när planet lämnar marken.

USA:s försvarshögkvarter Pentagon har godkänt förstärkningar. 1 000 soldater kommer inom kort att anlända till Afghanistan för att hjälpa till med evakueringarna, och den tillfälliga amerikanska styrkan kommer då uppgå till 6 000 man.

USA har även bett talibanerna att inte attackera Kabuls flygplats.

"Kriget är över"

Den dramatiska utvecklingen sker sedan talibanerna på rekordtid lagt Afghanistan under sig. På söndagen klev de in i presidentpalatset i Kabul samtidigt som presidenten Ashraf Ghani flydde landet.

Talibanernas talesperson Zabihullah Mujahid twittrar att övertagandet skett för att "garantera säkerheten".

– Kriget är över i Afghanistan, sade en annan talesperson för extremiströrelsen, Mohammad Naeem, i en intervju med nyhetskanalen Al Jazeera.

ANNONS

– Vi har uppnått det vi vill, vårt lands frihet och vårt folks oberoende.

Hundratals deserterar

Hundratals afghanska soldater deserterade i helgen till Uzbekistan, enligt det uzbekistanska försvarsdepartementet. Flykten skedde i 22 militärplan och 24 helikoptrar. Totalt anlände 585 soldater luftvägen medan ytterligare 158 kom till fots över gränsen, enligt Uzbekistans riksåklagare.

Ett av de afghanska planen kolliderade med ett uzbekiskt eskortplan, och ytterligare ett afghanskt plan sköts ned efter att ha korsat gränsen.

Flera militärplan med över 100 afghanska soldater ska även ha landat i Tadzjikistan. Planen tilläts flyga in på tadzjikiskt luftrum sedan de sänt ut nödsignaler, uppger landets utrikesdepartement enligt den statliga ryska nyhetsbyrån Ria.

Litar inte på talibanerna

Kabulborna vaknade på måndagen upp till en annorlunda stadsbild. Talibanerna har upprättat kontroller runtom i staden och beväpnade talibankrigare vandrade omkring i kvarteren där de flesta ambassader och internationella organisationer har sitt säte.

Samtidigt samlade talibanerna in vapen från civilbefolkningen, med motivet att rörelsen nu tar över skyddet av civila.

Trots talibanernas försäkringar om att skydda liv och egendom är invånare i Kabul oroliga för att det hårda väldet från åren 1996–2001 ska upprepas.

– Alla är oroliga. De ger sig inte på människor än men det kommer, så ser verkligheten ut. Kanske om två eller tre veckor, det är därför alla gör sitt yttersta för att ge sig i väg, säger en tidigare regeringsanställd som nu gömmer sig i Kabul till Reuters.

ANNONS
Talibaner inne i Kabuls presidentpalats på söndagen.
Talibaner inne i Kabuls presidentpalats på söndagen. Bild: Zabi Karimi/AP/TT
En stridande taliban håller vakt vid huvudentrén till presidentpalatset i Afghanistans huvudstad Kabul.
En stridande taliban håller vakt vid huvudentrén till presidentpalatset i Afghanistans huvudstad Kabul. Bild: Rahmat Gul/AP/TT
Rök från USA:s ambassad i Kabul under natten mot måndagen.
Rök från USA:s ambassad i Kabul under natten mot måndagen. Bild: Rahmat Gul/AP/TT

Tidslinje: Talibanernas offensiv

Efter att västerländska styrkor under våren och sommaren lämnat Afghanistan har talibanerna tagit kontroll över allt större områden i landet. Här är en kort sammanfattning av händelserna:

14 april: USA:s president Joe Biden meddelar att amerikanska soldater kommer att lämna landet från och med den 1 maj, med målet att helt ha lämnat den 11 september.

Juni: Talibanerna intar flera provinser i norr, däribland gränskorsningen mot Tadzjikistan.

2 juli: USA och Nato lämnar flygbasen Bagram, Afghanistans största och nyckel i den USA-ledda offensiven i landet under två decennier.

9 juli: Talibanerna tar kontroll över den primära gränsövergången till Iran i väst.

14 juli: Gränsövergången Spin Boldak mot Pakistan i sydost faller till talibanerna.

21 juli: Enligt uppgifter från USA kontrollerar talibanerna hälften av landets distrikt.

22 juli: Talibanerna hävdar att de kontrollerar 90 procent av alla gränsövergångar – en siffra som tillbakavisas av landets regering.

26 juli: FN uppger att 2 400 civila afghaner dödats eller skadats i striderna under maj och juni, den högsta siffran sedan statistik började föras 2009.

3 augusti: En talibanattack mot försvarsministern i Kabul misslyckas, men åtta människor dödas.

6 augusti: Provinshuvudstaden Zaranj är den första att intas av talibanerna.

8 augusti: Sar-e-Pul, Kunduz och Taloqan, alla nordliga provinshuvudstäder, faller under talibanernas kontroll.

13 augusti: Provinshuvudstäderna Qala-e-Naw, Herat och Lashkar Gah hamnar under talibanernas kontroll. Även landets näst största stad, Kandahar, intas av extremisterna.

14 augusti: Mazar-e-Sharif, provinshuvudstad i Balkh i norr och landets fjärde största stad, faller i talibanhänder. Det gör också Pul-e-Alam, huvudstad i Logarprovinsen.

15 augusti: Staden Jalalabad intas av talibanerna. Huvudstaden Kabul faller.

Källor: AFP och Reuters

Bakgrund: Afghanistan

Afghanistan uppskattas ha knappt 40 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som tog kontroll över landet 1996.

Efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som pekades ut för dåden, ansågs ha en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att bygga upp landet därefter har i stort misslyckats.

Främst USA har haft soldater kvar i Afghanistan, huvudsakligen för utbildningssyfte. Men i april meddelade president Joe Biden att alla kvarvarande soldater ska ha lämnat landet den 11 september, 20 år efter terrorattackerna. I takt med att USA och dess allierade drog sig tillbaka tog talibanerna kontroll över landet. Den 15 augusti gick de in i presidentpalatset i Kabul.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera

ANNONS