Så påverkas svenska låntagare av den höjda styrräntan

Riksbankens höjning av styrräntan leder till dyrare lån. Så påverkas du som låntagare av den förändrade lånemarknaden.

Affilijet
|

I slutet av april höjde Riksbanken styrräntan till 0,25 procent - och därmed var räntan över 0 procent för första gången sedan 2014.

Flera experter är eniga och tror på fortsatta höjningar framöver. För dig som låntagare kan räntehöjningarna slå hårt - det gäller framför allt om du har dyra bolån och höga konsumtionslån.

I flera år med låga räntor har låntagarna vaggats in i en falsk trygghet och lånat pengar som aldrig förr. Konsumtionslånen har vuxit kraftigt och bostadspriserna har skenat till nivåer vi aldrig sett tidigare. I dag är hushållens skulder högre än någonsin tidigare och det kommer dessvärre märkas av i privatekonomin.

Svårare att teckna billiga lån

Med låga räntor har svenska låntagare kunna teckna billiga lån under flera års tid. Den tiden är nu över. Riksbankens räntehöjning påverkar alla typer av lån - allra värst drabbas du med bolån eller dyra konsumtionslån.

I första hand kommer bolånetagare i storstäderna att drabbas. Med bostadslån på flera miljoner kommer minsta räntepunkt göra skillnad i plånboken. Flera experter utesluter inte en rörlig bolåneränta på 4-5 procent inom några år. Skulle räntan höjas så pass mycket skulle det innebär tusentals kronor i ökade räntekostnader varje månad.

Exempel:

Så mycket dyrare blir bolånen

Bolån: 2 miljoner kronor

Rörlig ränta: 1,5%

Årlig räntekostnad: 30 000 kr

Bolån: 2 miljoner kronor

Rörlig ränta: 4%

Årlig räntekostnad: 80 000 kr

En bolånetagare med ett lån på 2 miljoner kronor och en boränta på 1,5% betalade tidigare 30 000 kronor om året i räntekostnader. Samma bolånetagare skulle tvingas betala 80 000 kronor i räntekostnader om räntan steg till 4%.

Köpkraften minskar - tuffa år väntar

Med höjda räntor och där en större del av den disponibla inkomsten går åt till att betala av lån kommer svenskarnas köpkraft att minska. Samtidigt höjs priser på såväl livsmedel som el och drivmedel vilket påverkar privatekonomin ytterligare. För hushållen som har det allra mest knapert väntar några tuffa år framöver där det gäller att väga alla kostnader och undvika impulsköp för att inte drabbas av ekonomiska problem.