Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Varannat Bohuslag försvann

På nära 30 år har Bohusläns fotboll tappat mer än hälften av sina senior- och juniorlag i seriespel. I några reportage hälsar vi på klubbar för att se hur de håller liv i verksamheten.

I sammanställningen här nedanför kan du se den dramatiska skillnaden mellan 1989 och 2016.

Johan Gadd, idrottschef på Västra Götalands idrottsförbund häpnar över siffrorna, och ser dem som en väckarklocka. Han ser också förklaringar - och möjligheter för att vända utvecklingen.

– Att få ungdomar att stanna kvar inom idrotten är just nu viktigast - av flera skäl, säger han.

Fotbollen är störst, men långt ifrån ensam med att tappa lag och klubbar. Det tidigare så starka handbollsfästet Bohuslän har under samma tid förlorat flera lag och klubbar. Andra idrotter som helt eller nästan han försvunnit från den gamla distriktskartan är till exempel basket och volleyboll.

Idrotten dominerar, men alla de traditionella folkrörelserna upplever liknande symptom.

Orsakerna är flera. Bland annat handlar det om de ideella strukturer som under 1900-talet har hållit verksamheterna under armarna har successivt försvagats och på sina håll försvunnit helt. En generation där många ägnat all sin lediga tid för att jobba med en föreningsverksamhet är snart borta. Fotbollen, där många klubbar har egna anläggningar, har det extra besvärligt.

– Det var väl helt enkelt så att det till slut inte längre fanns folk som ville hjälpa till. Inte ens med att sälja lotter, säger Rikard Delbring, nu aktiv inom Ljungskile SK, men tidigare bland annat drivande inom Stenshults IF:s fotboll, en av föreningarna som försvunnit under den här perioden.

Han är också bekymrad över utvecklingen.

– Det känns trist att säga "det var bättre förr", men jag tror att detta är en generationsfråga. Samhället har förändrats, intressena är fler och engagemanget i den formen finns inte kvar samtidigt som krav på ersättningar också kan bidra till att urholka verksamheten.

– De som tar sig tid för att hjälpa till är de som egentligen inte borde ha tid. Det finns också en risk att dessa människor överutnyttjas och sedan också försvinner.

Han håller med om att en av lösningarna är att ge fler möjlighet att fortsätta att vara aktiva eftersom det också ökar möjligheten till ett ideellt engagemang.

– Det är alldeles för många klubbar som elitsatsar för tidigt vilket gör att vi tappar många spelare som i annat fall skulle kunna ha stannat kvar i verksamheten.

Att fortsatt aktivitet leder till ideellt engagemang påvisas i en ny stor undersökning som gjorts på uppdrag av Riksidrottsförbundet. Den visar också att drygt 50 procent av alla svenskar är engagerade i någon form av ideellt arbete. Det är en nivå som varit i stort sett konstant under flera år.

Inom idrotten är till exempel många föräldrar beredda att engagera sig så länge deras barn är aktiva. När det gäller tunga ansvarsposter är det dock värre.

– Omsättningen på de tunga befattningarna blir allt kortare i och med ökande krav och risken för personligt ansvar. Uppgifterna om hur ledare riskerar sin privata ekonomi är fruktansvärda, säger Johan Gadd.

Bilden är mörk, men allt är inte förlorat. Svensk idrott fortsätter i stort som smått att rulla framåt.

– Det händer mycket nu, säger Johan Gadd.

Bohusläns fotbollförbund är ett bra bevis på det. Bland annat har en spetsgrupp tillsatts för att stötta föreningar med föreningsutveckling men också kring frågor om landsbygdsstöd, anläggningar, evenemang, integration och mycket annat.

– Intresset har varit mycket stort. Vi åker ut och träffar föreningar i liten skala och vi känner att det får effekt. Vi vill vara konkreta och undvika att det stannar vi bara prat, säger kanslichefen Lars Hansson som vill engagera de aktiva för att hitta nya vägar, som till exempel nya spelformer..

– Det är kanske inte en klubb i varje by som gäller längre, men vi kan i alla fall vända trenden, säger han.