När Rhein-Neckar Löwen värmde upp inför stormötet med Kiel på onsdagskvällen nåddes de av rapporterna från Göppingens match mot Flensburg. Hemmalaget tog sensationellt en seger mot ligatvåan och gav därmed "Löwen" en möjlighet att säkra titeln i den fullsatta hemmaarenan i Mannheim.
– Det var överraskande för många. En lite konstig känsla och vi försökte att hålla det ifrån oss för att fokusera på vår match. När speakern sa att Flensburg hade förlorat blev det ett jäkla tryck i hallen och då visste vi vad som gällde, säger Mikael "Äpplet" Appelgren på torsdagen.
– Det var både en sporre och en liten stress att kunna säkra titeln inför en utsåld arena med 13200 fans.
Det gick vägen. En bolls ledning i paus blev snart tio när RNL ryckte med schweizaren Andy Schmid som dominerade offensiven. Löwen vann matchen med 29–18. I tabellen är Flensburg nu ointagliga fem poäng efter med två matcher kvar.
Bakåt var försvaret tätt igen, precis som i helgens seriefinal. Mikael Appelgren fortsatte med storspelet i nästa stormatch och släppte bara in 14 mål innan Andreas Palicka löste av honom.
– Vi spelade mot Flensburg i söndags och jag hade bra självförtroende med mig, jag kunde leverera när det stod så mycket på spel. Det var skönt med en bra start och jobba sig in i det, säger Rhein-Neckar Löwens stora matchhjälte.
Hur bra var du?
– Jag var väldigt bra... Det kan ha varit min bästa match i Bundesliga, bland de bästa i min karriär med tanke på att det stod så mycket på spel och vi mötte Kiel. Det gällde mästerskapet, något man kämpat för hela säsongen så det är väldigt skönt. Jag är väldigt stolt över att kunna leverera i en så viktig match.
– Vi har ett världsklassförsvar och en världsklassmålvakt, berömde Rhein-Neckar Löwens tränare Nicolaj Jacobsen till den egna klubbens hemsida.
Man brukar säga att en handbollsmålvakt som har en räddningsprocent på 40 har en bra match. När Appelgren levererade nära 60 procent mot Kiel förstår alla att det var något extra.
Äpplet klev av med tio minuter kvar till hemmapublikens stora jubel. Då var segern klar och under den andra halvleken sjöng Mannheimborna på SAP arenas läktare Mi-ka-el App-el-gren! Om och om igen.
– Jag var glad samtidigt som man blir lite tom. Det var en titel vi försvarade och vi har haft pressen på oss att ta hem mästerskapet under en lång säsong. Nu har vi nått ett av våra mål och kan slappna av lite under de sista matcherna. Det var tomhet, lättnad och glädje som mixades i en emotionell ström där.
Vilket guld väger tyngst, det första eller andra?
– Svårt att säga för vi fick inte skölden för mästerskapet. Det är först när man får den som och vi har spelat sista matchen som jag kan jämföra. Det känns fantastiskt att redan vara klara nu för förra året drog alla till landslaget dagen efter och det blev ett abrupt slut. Nu kan vi njuta längre och göra det tillsammans.
Vad gjorde ni efter matchen?
– Vi var kvar i hallen länge, firade, dansade och hoppade runt med våra fans. Sedan hämtades vi av en buss som tog oss till Heidelberg där några sponsorer hade fixat mat och dryck. Det var rätt lugnt och det kommer att bli en större fest när vi får skölden efter den sista matchen hemma mot Melsungen. Det är en lördag och då blir det säkert fullsatt igen.
Har du någonsin varit bättre än vad du är just nu?
– Nja, egentligen inte. Den här våren började med VM där det gick väldigt bra och jag spelade bra mot Frankrike i kvartsfinalen. Det gav självförtroende att man närmar sig toppen och tog nästa steg med mer förtroende i landslaget. Sedan med Löwen där vi har vunnit alla matcher under våren och förhoppningsvis har jag en del i det. Det är ett bevis på att jag har tagit mig ett steg högre i utvecklingen, inte bara tekniskt utan även mentalt.
I Rhein-Neckar Löwen spelar också svenskarna Andreas Palicka och Kim Ekdahl du Rietz.
